Den finlandssvenska författaren Monika Fagerholm får Nordiska rådets litteraturpris för sin roman “Vem dödade Bambi?”. Ett verk som är skrivet med “rasande energi och “stiliserad moralitet”, enligt juryn.
Vem dödade Bambi? handlar om efterspelet av en gruppvåldtäkt i en välbärgad villastad utanför Helsingfors – huvudpersonen är inte offret utan en av förövarna.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
Monika Fagerholm är särskilt glad att hon får priset för just den här romanen. Dels för att hon skrev den under en dramatisk period i livet när hennes man var svårt sjuk, dels för att handlingen berör henne starkt.
– Det är vad den handlar om som för mig är så viktigt – egentligen inte om en våldtäkt utan om allt det stora efteråt. Den utspelar sig på en plats med mycket resurser, makt och pengar till att upprätthålla det som upprättats: en tystnadskultur.
Hon beskriver skrivprocessen som svår och gjorde tillsammans med redaktören stora ingrepp i slutet av processen.
Inga pekpinnar
Monika Fagerholm har varit nominerad fyra gånger tidigare och säger att bara det har varit en ära, att hon – helt ärligt – aldrig hade räknat med att faktiskt tilldelas Nordiska rådets litteraturpris.
– Det existerar egentligen inte något som heter “den bästa boken”. Man ska ha lite tur.
Hon tycker att motiveringen är fin, men vill förtydliga att det är litteratur och inte plakatkonst, att romanen är skriven med intensitet men att hon inte var rasande när hon skrev den. Och att den inte är moraliserande.
– Det finns inga pekpinnar. Alla människor framställs både i ett slags storhet och skröplighet. Ingen vinner.
Debutant
Årets prisutdelning skulle egentligen ha skett på Island men på grund av den pågående coronapandemin blev evenemanget i stället digitalt.
Sverige hade två starka kandidater till musikpriset, Robyn och Andrea Tarrodi, men priset gick i år till den finländske kompositören Sampo Haapamäki för verket “Konsert för kvartstonspiano och kammarorkester”.
Filmpriset tilldelades den norska duon Dag Johan Haugerud och Yngve Sæther för den uppmärksammade filmen “Barn”.
Barn- och ungdomslitteraturpriset gick precis som förra året till en bilderbok: det finska bidraget Vi är lajon! av den svenske författaren Jens Mattsson och den finländska illustratören Jenny Lucander.
Jens Mattsson har gedigen erfarenhet av barnlitteratur i egenskap av barnbibliotekarie och tidigare barnboksredaktör, men “Vi är lajon!” är hans författardebut, och när han fick veta att han vunnit kategorin blev han förstummad.
– Jag hade inte räknat med det. Det är en validering att vi har gjort något som också andra tycker är bra. Det behövs barnböcker om svåra ämnen också.
I Vi är lajon! möts leken och sorgen i gränslandet mellan fantasi och verklighet. Två bröder leker att de är “lajon på savannen”. Men storebrodern är sjuk, orkar bara ryta svagt och har “tappat sin päls på huvudet”.
“Ett verk som står omutligt på barnets sida, med ett barnperspektiv genomdrivet i både text och bild”, lyder juryns motivering.
– Barnen i målgruppen älskar boken just för leken, medan föräldrarna ser det sorgliga, säger Jens Mattsson.
Text: Sally Henriksson/TT
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
Fakta: Pristagare Nordiska rådets priser 2020
Litteratur: Vem dödade Bambi?, Monika Fagerholm (Finland).
Barn- och ungdomslitteratur: Vi är lajon!, författare Jens Mattsson och illustratör Jenny Lucander (Finland).
Film: Barn, manusförfattare och regissör Dag Johan Haugerud (Norge) och producent Yngve Sæther (Norge).
Musik: “Konsert för kvartstonspiano och kammarorkester”, Sampo Haapamäki (Finland).
Miljö: Jens-Kjeld Jensen (Färöarna) som medverkat till att kartlägga över 350 nya arter på Färöarna.
Fakta: Nordiska rådets priser
Nordiska rådet utdelar varje år fem priser: litteraturpriset, filmpriset, musikpriset, miljöpriset och barn- och ungdomslitteraturpriset.
Pristagaren mottar prisstatyetten ”Nordlys” och 350 000 danska kronor och delas ut i förbindelse med Nordiska rådets årliga session.
I år skulle prisutdelningen ha hållits på Island men med anledning av coronapandemin hölls ceremonin digitalt.
Litteraturpriset har delats ut sedan 1962 med syfte att öka intresset för den nordiska litteraturen och öka den nordiska kulturgemenskapen.
Källa: Nordiska rådet