Vet du att kvinnor lider 47 procent högre risk att skadas i en bilolycka och att många mediciner bara testas på män? I bästsäljaren “Osynliga kvinnor” visar Caroline Criado Perez hur halva befolkningen systematiskt ignoreras när fakta om män får forma världen.
Det låter som en motsägelse: en bästsäljande feministisk bok om genusuppdelad data. Caroline Criado Perez skrattar till när hon pratar om bokens framgång i ett telefonmöte från London. Hon har beskrivit hur det saknas genusuppdelad information i allt från läkarvetenskapen till toalettdesign och satsningar på ny teknik.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
– Allt beror på att vi i grund och botten är partiska när vi tänker att män är neutrala, att de är standardmänniskor. Och vi kvinnor är människor som har ett kön. Att uttrycka det så låter galet, och ingen tänker medvetet på det viset. Men omedvetet – till och med nu när jag tänker på ordet människa – ser jag en av de där medicinska affischerna framför mig av en man. Till och med efter att ha skrivit den här boken, säger hon.
Orsakar kvinnors död
Caroline Criado Perez har inte alltid haft den här inställningen – länge var hon till och med antifeminist. Hennes uppvaknande kom i 20-årsåldern, när hon läste en bok om lingvistisk, feministisk teori, som ifrågasatte det generiskt maskulina språket, alltså att maskulina termer användes på könsneutrala sätt, som i att “man” på engelska betyder både man och människa.
– Den förändrade hela mitt tankesätt. Det låter som en dum detalj men det slog ner i mig som en blixt. Allt började där, säger hon.
Efter det fick Caroline Criado Perez syn på samma mönster överallt: det förment genusneutrala baseras ofta på fakta om män, vilket går ut över kvinnorna. Hon såg det i ekonomiska teorier kring vad män och kvinnor bidrar med och i juridiska system: FN:s flyktingkonvention utgår till exempel från främst manliga erfarenheter. Den utlösande faktorn var att samma mönster fanns inom sjukvården.
– Kvinnor dör för att vi har forskat på män och inte vet hur vi ska behandla kvinnor eller upptäcka deras sjukdomar. Varför får vi alla lära oss hur symtomen på en hjärtattack ser ut – när de inte ser ut så för kvinnor? Det leder till att kvinnor har 50 procents större risk att bli feldiagnosticerade.
Skyller på kvinnorna
Alla dessa exempel gjorde att Caroline Criado Perez stundtals kände sig smått galen. Hur kan det finnas så mycket bevis som vi bara bortser från? undrar hon.
Exemplen handlar om att allt från skyddsvästar, nackstöd och virtual reality-headset utformas efter män, men också om att man inte väger in data kring kvinnors säkerhet, arbetsförutsättningar och oavlönade omsorg i hemmen.
Och varför är det alltid kö utanför damtoaletten?
– Man tror att det är logiskt med ett utrymme uppdelat på 50/50 för män och kvinnor. Men uppenbarligen fungerar det inte för kvinnorna och vi frågar genast: vad gör kvinnorna för fel, inte ”grabbar, har vi kanske designat det här fel?”.
Inte nog med att det får plats fler urinoarer än toabås. Behoven ser också olika ut. Kvinnor behöver mer tid av en rad skäl, säger Criado Perez och räknar upp några av dem: de hjälper oftare barn, de måste klä av sig mer, de har ibland mens, och så vidare. Plötsligt är ett exakt lika stort utrymme inte så rättvist längre.
– I alla fall där kvinnor får ett annat resultat eller beter sig annorlunda än män tolkas det som att de gör något fel. Man ser det tydligt i arbetsplatsinitiativ, där man menar väl men har fel diagnos: ofta tror man att felet är kvinnornas, inte systemets. Man säger att kvinnor “måste våga begära löneförhöjning mer”. Det är inte evidensbaserat – för kvinnor begär högre lön men får det inte.
Kan kvantifieras
Caroline Criado Perez kan förstå att man inte direkt inser att snöröjning och resemönster är genusrelaterade, men tycker det är anmärkningsvärt att sjukvården inte tar större hänsyn.
– Att till och med läkarna och vetenskapsmännen fortsätter att fokusera på enbart manliga kroppar, det är chockerande och svårt att förstå, säger hon.
Men att allt i hennes bok är kvantifierbart tror hon ändå kan hjälpa många att se hur mäns och kvinnors erfarenheter och förutsättningar skiljer sig, i stort och smått.
– Jag försöker att hela tiden gå tillbaka till datan, och förklara varför vi måste samla in den och veta skillnaden på hur män och kvinnor upplever saker om vi ska kunna skapa en rättvis värld, säger hon.
Elin Swedenmark/TT
Fakta: Caroline Criado Perez
Född: 1984
Bor: I London
Karriär: Caroline Criado Perez är författare och feministisk aktivist och debuterade 2015 med boken “Do it like a woman”. Hon har en examen i litteratur vid University of Oxford och har studerat feminism, ekonomi och beteende vid The London School of Economics.
Osynliga kvinnor har översatts till mer än 24 språk och har legat mer än 20 veckor på Sunday Times bästsäljarlista. Den har också vunnit bland andra Royal Society Science Book Prize och 2019 års Financial Times Business Book of the Year Award.
Aktivism: Criado Perez har arbetat för en större representation av kvinnor. Bland annat har hon skapat en databank med kvinnliga experter för medier, och stred för att man inte skulle stryka den enda kvinnan, förutom drottningen, som fanns på brittiska pundsedlar. Hon har också engagerat sig för en kvinnlig staty på Parliament Square i London: “Jag sprang på torget framför Parlamentet och såg att alla statyer var av män. Jag hade aldrig tänkt på det förut. Det vittnar om hur partiska vi är, att vi inte lägger märke till sådant. Hade det varit ett torg med bara kvinnliga statyer hade folk tänkt på det. Men män är människor och kvinnor är kvinnor – det är den generella inställningen.”
Framtidsplaner: “Jag är på ett tidigt researchstadium för nästa bok. Den ska vara mer lösningsorienterad. Jag försöker skriva om en del lösningar i ‘Osynliga kvinnor’ också, men den pekar mer på problemet. Och när vi accepterar att vi har ett problem vill jag skriva om hur vi ska lösa det, och det är mycket svårare.”
Förebild: “Jag har ingen. Det finns författare jag beundrar men de är inte riktigt förebilder. Om någon vore det Cordelia Fine. Hon är en fantastisk författare och jag älskar hur hon gör feministisk vetenskap tillgänglig och rolig.”
Fakta: Caroline Criado Perez om:
… att arbeta för kvinnlig representation:
– Att bli feminist har gjort mig mer självsäker för det fick mig att inse att mycket av min oro över att inte vara bra nog berodde på att jag tänkte att kvinnor var underlägsna och att jag var tvungen att ”vara lika bra som en man” för att bli tagen på allvar. Men det gjorde mig också arg, att jag hade blivit behandlad som en idiot bara för att jag har tuttar.
– Jag började tänka på hur få kvinnor jag hade mött i min utbildning och i mitt liv generellt, i böcker och medier, överallt var det en sådan manlig dominans. Och det handlade också om hur kvinnorna representerades, som några jag inte respekterade, inte ville vara och inte kände igen. I hjältefilmerna jag såg när jag växte upp där en manlig forskare skulle rädda världen fanns det ofta en fru i bakgrunden som gnällde på honom. Som ung tjej tänkte jag ”varför är hon en sådan idiot, varför är kvinnor så störande och irrationella?”
När jag började ifrågasätta män som den genomsnittlige varelsen blev jag arg igen, över hur jag hade förnekats kunskapen om hur kvinnor verkligen är och vad de har åstadkommit genom historien.
… hur boken påverkat hennes egna val:
– Det är svårare för mig att köpa saker numera, för jag spenderar motvilligt mina pengar på ett företag som inte har tagit min kropp med i beräkningen. Nyligen upptäckte jag att de flesta skor skapas med avbildningar av manliga fötter. Damskorna är bara mindre versioner av de manliga modellerna. Men kvinnors fötter är inte bara mindre än manliga fötter, vi har smalare hälar i relation till vår trampdyna och högre fotvalv. Så kvinnor har en större risk för att få ont i fötterna, för de får inte ordentligt med stöd, eftersom skorna är utformade utifrån manliga modeller.
Boken i artikeln
Osynliga kvinnor : hur brist på data bygger en värld för män
- Förlag: Romanus & Selling
- Format: Flexband
- Språk: Svenska
- Utgiven: 2020-10-21
- ISBN: 9789189051218
Fakta: Exempel ur boken
Hälsa: Kvinnor utgör 55 procent av alla hiv-positiva vuxna i utvecklingsvärlden och får olika kliniska symtom och komplikationer på grund av hiv. Men en studie från 2016 om hiv-forskningen i USA visade att kvinnorna endast utgjorde 19,2 procent av deltagarna i antiretrovirala studier och 11,1 procent i studier för att finna en behandling.
Kvinnor har 70 procent högre sannolikhet att drabbas av depression än män men det är fem gånger troligare att djurförsök om hjärnproblem utförs på handjur.
När löpband spårar kaloriförbränning utgår de från en genomsnittlig manlig kaloriförbränning.
Kvinnor fryser oftare på jobbet – eftersom den formel som bestämmer den standardiserade kontorstemperaturen utvecklades på 1960-talet efter studier om ämnesomsättningens hastighet i viloläge hos en genomsnittlig fyrtioårig man som väger 70 kilo. Formeln kan övervärdera kvinnlig ämnesomsättningshastighet med så mycket som 35 procent, vilket betyder att nuvarande temperatur är fem grader för låg för kvinnor.
Apple skröt om att ha utformat en “fullständig” hälsoövervakare – men appen hade ingen funktion för att spåra menstruation.
Inkomst: Data från Frankrike, Tyskland, Sverige och Turkiet visar att kvinnor tjänar mellan 31 och 75 procent mindre än män under sin livstid. Ändå tar många länder inte hänsyn till kvinnors lägre livstidsinkomster när de konstruerar pensionssystem.
Transportsystemet i många städer missgynnar kvinnor, vars resmönster skiljer sig från mäns. Deras resmönster har en tendens att vara mer komplicerat eftersom kvinnor utför 75 procent av världens oavlönade omsorgsarbete. Men zonsystem utgår från en manlig familjeförsörjare som åker från och till arbetet.
Teknik: 3D-teknik i virtual reality gör att kvinnor i högre utsträckning än män blir åksjuka. Tekniken är nämligen ganska bra på att återge så kallad “rörelseparallax” men inte uppskattningar av djup enligt modellen “skugga-ger-form”, vilket kvinnor i högre utsträckning än män förlitar sig på.
Krockdockor var i årtionden baserade på en genomsnittlig man. Inte förrän 2011 började man i USA använda en kvinnlig krockdocka, men fortfarande får män ofta representera hela den vuxna befolkningen.
Standardstorleken på ett piano är 121,9 cm men den genomsnittliga handspännvidden för kvinnor är mellan 17,8 och 20,3 cm.
Googles mjukvara för taligenkänning har 70 procent högre sannolikhet att känna igen manligt tal jämfört med kvinnligt, enligt lingvistikforskare vid University of Washington.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
