Ett nytt, stort, internationellt litteraturpris som tillägnas den judiska litterära traditionen. I tio år ska Berman Literature Prize dela ut sammanlagt 7,5 miljoner kronor.
– Det finns en ökad antisemitism i dag. Om vårt pris kan verka i den andra vågskålen vore det väldigt positivt, säger donatorn Thomas Berman.
Idén om ett nytt internationellt litterärt pris väcktes hos makarna Thomas och Catharina Berman för ett och ett halvt år sedan. Hur skulle de kunna använda sina medel till att hedra författare som verkar i den judiska litterära traditionens anda? Resultatet blev Berman Literature Prize, som delas ut för första gången i juni 2021.
Stödprenumeration. Boktugg Mini (från 10,42 kr/mån) ger tillgång till vissa premiumartiklar.
– Priset gestaltar vår känsla av beundran för just den litteraturtraditionen. Det är också väldigt roligt att kunna ge det här priset med utgångspunkt från Sverige. Jag och min familj känner stor tacksamhet mot landet som tog emot min farfar och min morfar från den ryska delen av Polen i slutet av 1800-talet. De fick möjlighet att förverkliga sina drömmar och ambitioner här, säger Thomas Berman till TT.
Vikten av tillhörighet
Paret Berman bor sedan många år utomlands, och både släkthistorien och familjens nuvarande liv har bidragit till en förståelse för vikten av tillhörighet.
– När man växer upp i den judiska kulturen, bland vänner, familj och skolkamrater, då tänker man kanske inte så mycket på den. Men när man kommer som ny utomlands och ska starta om på nytt blir den tillhörigheten väldigt viktig, säger Catharina Berman.
Donatorerna understryker dock att Berman Literature Prize inte är ett etniskt pris, utan är öppet för författare med alla bakgrunder. Däremot är det inte främst långa och produktiva författarskap som ska belönas, tvärtom bör verket som prisas vara ”nyskrivet eller relativt nytt”. Thomas Berman har därtill en känsla av att juryn åtminstone de första åren kommer att rikta in sig på att hitta spetskandidater för att få priset ordentligt introducerat.
Namnkunnig jury
Den namnkunniga juryn som utser pristagaren har till sin hjälp en rådgivande kommitté.
– Juryn är helt omutlig i sitt beslutsfattande. Vi som donatorer har ingen som helst anledning att försöka lägga oss i det där. Däremot har kommittéledamöterna rätt att nominera kandidater, men juryn har sin egen integritet och fattar beslutet, säger Thomas Berman.
TT: Vad har det inneburit för er familj, rent emotionellt, att instifta priset?
– Enormt mycket och en otrolig stimulans! Vi får träffa sådana otroligt spännande personer med oändliga kunskaper. Vi får nya infallsvinklar och växer inuti, plötsligt öppnas världen på ett annat sätt, säger Catharina Berman.
Andra vågskålen
Tanken är att priset ska delas ut varje år under en tioårsperiod, eftersom paret tyckte att det var en passande tidsram. Därefter är det inte omöjligt att priset får leva vidare, men ingenting är skrivet i sten.
TT: Hur hoppas ni att priset i allmänhet ska tas emot?
– Positivt, hoppas vi. Med alla oroligheter runt omkring oss kanske man behöver gå in i en annan värld och känna att det finns andra värderingar. Dels när det handlar om läsning i skolan och vikten av läsning över huvud taget, men också med tanke på den ökande antisemitismen. Om vårt pris kan verka i den andra vågskålen vore det väldigt positivt.
Text: Sara Haldert/TT
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
Fakta: Berman Literature Prize
Priset på 750 000 svenska kronor ska gå till en författare som oavsett bakgrund eller genre verkat i den judiska traditionens anda.
Delas ut årligen under en tioårsperiod.
Ur avsiktsförklaringen: ”Den tradition detta pris vill lyfta fram har förändrats i ständig dialog med andra kulturer och språk. Det innebär att den under årtusenden pendlat mellan ett tillvaratagande av en rik historia och litteratur, samtidigt som den mött andra kulturers språk och texter. Tradition och förnyelse har samverkat och gett upphov till en konstant kritisk omläsning av såväl religiösa texter som skönlitteratur och sånger, poesi och filosofi. Det är en kunskapstradition där tolkning, tolkningsbegrepp och minne står i centrum, och som på grund av historiska omständigheter präglade av förföljelse och diskriminering ofta är skriven från en marginalposition och en exilerfarenhet.”
Juryn består av forskaren, författaren och förläggaren Daniel Pedersen, författaren och kulturskribenten Ingrid Elam, författaren och journalisten Thomas Steinfeld, författaren Hanna Nordenhök samt förläggaren Svante Weyler.
Kommittén består av grundarna Thomas och Catharina Berman, Philip Berman (familjerepresentant), Beatrice Engström-Bondy (rådgivare till Jacob Wallenberg), Eva Gedin (vd Norstedts), Paula Guillet de Monthoux (generalsekreterare World Childhood Foundation), Daniel Sandström (litterär chef Albert Bonniers förlag), Jörgen Nordenström (professor Karolinska institutet) samt författaren Jens Lapidus.
