Två väntade val som kan bidra till att stabilisera Svenska Akademien efter de turbulenta åren. Så sammanfattar experterna valet av Ingrid Carlberg och Steve Sem-Sandberg som nya ledamöter.
På högtidssammankomsten den 20 december i år fylls Svenska Akademiens två sista tomma stolar, när Ingrid Carlberg och Steve Sem-Sandberg tar plats som nya ledamöter.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
Invalen överraskar inte Ida Ölmedal, kulturchef på Sydsvenskan:
– Ingrid Carlberg har ju fått pris av Akademien tidigare och Steve Sem-Sandberg var en bättre försvarare av Peter Handke än Akademien själva var, en mer nyanserad röst. Jag tänker att de kanske imponerades av honom och tycker att han är ett bra val.
Hopp om Akademien
Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman anser däremot att att valet av Carlberg är lätt överraskande ”och därför ännu mer glädjande”.
– Hon är en framstående fackboksförfattare, journalist och populärhistoriker. Det tycker jag tyder på en ambition att bredda bevakningsområden och kompetensen i Akademien, säger han.
Valet av Sem-Sandberg anser Wiman inte alls vara kontroversiellt.
– Det är väl så att till och med jag kan få lite hopp om Svenska Akademien nu. Steve Sem-Sandberg är en av vår tids främsta romanförfattare, så det är passande att han sitter i Svenska Akademien, säger han.
När författaren Eva Ström fick höra om de nya ledamöterna var den första tanken: ”Grattis till Svenska Akademien”. Så bra var valen, anser hon.
”Gjort allting rätt”
Steve Sem-Sandbergs arbete beskriver hon som gediget, med ett imponerande djup och allvar. Även Ingrid Carlbergs arbete menar hon är gediget och genomarbetat.
– Om det är något som förenar de två är det någon sorts noggrannhet och vilja att gå till botten med stora frågor som har präglat Europa. Wallenberg, antisemitismen, Förintelsen, säger hon och fortsätter:
– Det känns som om Akademien har gjort allting rätt i år. Jag är väldigt glad också över Louise Glück, att Nobelpriset gick till en väldigt fin och läsbar poet. Även de här nyinvalda ledamöterna är läsbara, båda två.
Också Lisa Irenius, kulturchef på Svenska Dagbladet, beskriver det som två givna val.
– Det är inte så mycket de färgstarka, kända personligheterna utan mer lågmälda författare. Det går i linje med att Akademiens ambition numera, som jag uppfattar det, inte främst är att synas utan man försöker välja in personer som är redo att avsätta tid för Akademiens arbete med litteraturen och språket.
Lång väg tillbaka
TT: Vad betyder invalen för Akademien och dess ställning?
– Det betyder mycket att det blir en fulltalig akademi nu, det har de inte varit under många år. Det är också en pusselbit som har behövts för att de ska kunna komma i gång ännu mer med sitt förändringsarbete och få arbetsro.
Trots det kommer det att dröja innan förtroendet för Svenska Akademien helt återställs, tror Lisa Irenius.
– Jag tror inte att de kommer att kunna få samma mytomspunna position igen, men det är nog både på gott och ont. Jag tror inte heller att de är så intresserade av det, det sägs ju att de vill ha en större öppenhet och transparens och att de vill fokusera på kärnuppdraget, säger hon och tillägger:
– Men det är mycket som återstår att bevisa för Akademien och de kommer att ha ögonen på sig på ett annat sätt framöver.
Även Eva Ström tror att vägen tillbaka blir lång.
– Men varje gång de gör bra val gläds man med dem. Det innebär ju att det stabiliseras. Det är klart att man inte glömmer eller suddar ut det som hänt så fort, men det har skett en förnyelse av Svenska Akademien. Efter turbulensen har många trätt ut och det har kommit många nya namn som inte har varit med i den historieskrivningen, säger hon.
Text: Alice Nordevik/TT, Sara Ullberg/TT, Sara Haldert/TT
Jobbar du i bokbranschen? Läs Analysbrevet och prenumerera!
