Komikern Aron Flam och Beredskapsmuseet möttes under torsdagen i Stockholm tingsrätt för att göra upp i ”En svensk tiger”-striden.
– Han berättade utförligt om hur han har tänkt och jobbat – det här är en genomtänkt skapandeprocess, säger Aron Flams advokat Monique Wadsted till TT.
Under torsdagen inleddes huvudförhandlingen i målet i Patent- och marknadsdomstolen vid Stockholms tingsrätt. Rättegången handlar om Aron Flams parodiska version av “En svensk tiger”. Symbolen är upphovsrättsskyddad och motpart i målet är Beredskapsmuseet, som äger rättigheterna.
Möt författarna som är mästare på Cliffhangers – i Boktugg Spänning!
“Genomtänkt skapandeprocess”
Monique Wadsted, Flams advokat, säger i en kommentar till TT att Aron Flam under dagen utförligt berättat om hur han har tänkt och jobbat.
– Man förstår att det inte handlar om att han har kastat ur sig några hafsverk – det här är en genomtänkt skapandeprocess.
Enligt Wadsted har det också varit viktigt att beskriva att Bertil Almqvist själv var en satiriker som använde svastikor för att beskriva tystnadskultur och censur.
– Efter att ha forskat mycket har jag kommit fram till att han och Aron Flam var ganska lika. De är båda personer som inte gillar auktoriteter och som menar att det finns företeelser som bör gycklas ihjäl, säger hon.
“Upphovsrättsbrott”
Marie Andrée, ombud och medgrundare av Beredskapsmuseet, yrkar på ett skadestånd på sammanlagt 1,5 miljoner kronor, fördelat mellan museet och Bertil Almqvists dotter. Hon yrkar även på att Aron Flam förbjuds att använda verket i samtliga av sina kanaler.
Bilden av den blågula tigern är ursprungligen skapad av Bertil Almqvist och användes i en reklamkampanj för Statens informationsstyrelse under andra världskriget. I Flams version bär tigern en armbindel med ett hakkors samt gör Hitlerhälsning. Hans advokat Monique Wadsted menar att det inte rör sig om upphovsrättsbrott.
– Det här målet handlar om användning av en symbol för satir och samhällskritik – och satir och samhällskritik är yttrandefrihetens innersta kärna. Staten ska inte åtala sådant som ligger inom yttrandefrihetens innersta kärna, säger hon.
Publicerat på internet
Brottet har enligt åklagare David Ludvigsson begåtts genom ett antal bilder publicerade mellan 2017 och 2020 i sociala medier, på Aron Flams hemsida och på omslaget till Aron Flams bok “Det här är en svensk tiger”.
De första bilderna som publicerades på sociala medier föreställde tigern i sin ursprungsform. Efter att Beredskapsmuseet kontaktat Flam och hotat med rättsliga åtgärder togs varianten fram där tigern bär hakkors och gör Hitlerhälsning.
– Sammanfattningsvis är det både användandet av bilden i sin ursprungliga form, samt i förändrad form som jag vill pröva om de utgör upphovsrättsintrång, säger David Ludvigsson, enligt DN.
Böckerna beslagtogs
I juni beslagtogs den tredje upplagan av Aron Flams bok Det här är en svensk tiger på 2 282 exemplar, där komikerns version av tigern pryder förstasidan.
I augusti beslutade Patent- och marknadsöverdomstolen att häva beslaget av boken, med motiveringen att åklagaren vid tidpunkten inte presenterat tillräckligt med underlag kring det påstådda upphovsrättsintrånget för att ett beslag skulle vara befogat.
Dom i målet meddelas den 9 oktober, klockan 11.
Text: Sofia Sundström/TT
Fakta: “En svensk tiger”-striden
I juni 2020 beslagtogs den tredje upplagan av Aron Flams bok “Det här är en svensk tiger” av polis, i samband med utredningen om upphovsrättsbrott.
Aron Flam åtalades för upphovsrättsbrott den 17 juli, där han enligt åtalet ”med uppsåt eller av grov oaktsamhet gjort intrång i upphovsrätten”.
Två dagar efter åtalet gjorde komikern en ny version av bilden, där tigern i stället bär fångdräkt och davidsstjärna, och har en boja runt ena baktassen. Bilden publicerades i samband med en gräsrotskampanj, där Aron Flam söker ekonomiskt stöd för eventuellt skadestånd, rättegångskostnader och uteblivna intäkter.
Beredskapsmuseet som äger rättigheterna till “En svensk tiger”, yrkade även på ett så kallat interimistiskt vitesförbud, vilket skulle ha inneburit att Flam skulle förbjudas att förfoga över verket och använda dess titel fram till målet är avgjort. Aron Flam bestred museets yrkande, som senare också avslogs av Patent- och marknadsdomstolen.
I augusti beslutade Patent- och marknadsöverdomstolen att häva beslaget av boken, med motiveringen att åklagaren vid tidpunkten inte presenterat tillräckligt med underlag kring det påstådda upphovsrättsintrånget för att ett beslag ska vara befogat.
I september valde Högsta domstolen att inte pröva frågan om ett så kallat interimistiskt vitesförbud, vilket innebär att Aron Flam får fortsätta att använda sig av symbolen till dess att upphovsrättsmålet är avgjort.
Jobbar du i bokbranschen? Läs Analysbrevet och prenumerera!