Hur påverkas syskonrelationen när föräldrarnas kärlek inte räcker till alla? I sin nya roman skriver Alex Schulman fram tre bröders såriga relationer. Även om uppväxtskildringen är fiktiv har den beröringspunkter med hans eget liv.
På ett coronasäkrat Sturehof i Stockholm berättar Alex Schulman att det var just här som fröet till hans nya roman såddes. Han pekar på bordet där han satt och pratade med sina två bröder, när det visade sig att hans storebror hade separerat utan att Alex visste det – ett halvår tidigare.
– Då fick jag en sådan jävla ångest. Vi som var så nära varandra, vi syskon. Vad hände, varför gled vi ifrån varandra? Varför har vi så svårt att umgås som vuxna?
Familjen har gett bränsle till de flesta av hans böcker. Just nu har Alex Schulman fullt upp med dem: “Bränn alla mina brev” om morföräldrarna filmatiseras av Björn Runge. Och hans första teaterpjäs “Tröstrapporter”, vars premiär på Dramaten i Stockholm sköts upp på grund av corona, utforskar föräldrarnas relation.
Men Överlevarna har en fiktiv handling, även om den innehåller händelser ur hans eget liv.
– Här kan jag bestämma helt själv och det tycker jag är skillnaden från mina tidigare böcker. Jag behöver inte ringa någon och be om ursäkt eller förhålla mig till någons lynne. Det ger mig en större frihet.
Klaustrofobisk känsla
Boken börjar med att tre vuxna män sitter på en stentrappa. De är blöta, blöder och kramas. Historien pusslas sedan ihop baklänges, och vi får följa de tre männen tillbaka till pojkåren, där Pierre, Benjamin och Nils växer upp på ett torp i den värmländska skogen. Återigen lyssnar Alex Schulman in de vuxnas tondövhet inför barns utsatthet.
– Det är det enda jag funderar på i mitt liv nästan. Jag är så enormt formad av det som hände mig när jag var barn, och jag lever i ett ständigt reparationsarbete. En del av det arbetet är att skriva om det. Jag är sanslöst besatt av min barndom och andras barndomar, säger Alex Schulman och förklarar:
– Det enda som barn vill är att bli älskade och sedda av sina föräldrar, annars har de inget värde och då kommer de att dö. Jag skriver bara variationer av det.
Pappan i boken är välmenande men kolerisk och lever i medberoende med den lynniga mamman. Bröderna försöker vara till lags, men reglerna ändras ideligen och vardagen styrs av föräldrarnas aggressioner och drickande. Alex Schulman eftersträvade den typ av klaustrofobisk känsla som han upplevde i filmen “S/Y Glädjen”, där filmens familj är instängd på en segelbåt ihop. Här är de utlämnade till varandra på torpet.
– De är tillsammans men var och en så otroligt ensamma.
Sår split
Torpet är den Värmlandsstuga där Alex Schulman själv tillbringade delar av sin barndom, entusiastiskt tar han fram sin laptop och visar en film av den natursköna platsen. Den är hans “ground zero”, dit han återvänder i bok efter bok. Men den vuxna Alex “trängs bort” av att vara där.
– Jag slås av att min nuvarande person bara är det yttersta lagret av en massa andra lager som finns kvar i mig. Det tar över. Jag känner alltid när jag kommer dit att jag har kommit hem. Och att jag omedelbart måste därifrån, säger han och berättar att allt där är intakt, med hans pappas inköpsanteckningar över “cigg, rädisor och mortadella” bevarade.
– Det är som att jag bara har varit borta en liten stund, kommer tillbaka och är sju år gammal igen. Det är riktigt vridet.
I boken skildrar han hur bröderna fick olika roller av föräldrarna, där resultatet blev tävling och konkurrens. Just så var det för Alex Schulman: hans föräldrar dubbade honom till den sportiga, medan hans bror utsågs till den smarta, som skulle göra akademisk karriär.
TT: När började den rollfördelningen?
– Jag vet inte, det bara var så från det att jag var barn. De hade inga förhoppningar på mig i skolan, de struntade i det, säger han och fortsätter:
– Sådant sår split mellan syskon, det växer hat och avundsjuka där. Kampen om föräldrarnas kärlek är en så stark drivkraft att barnen vänder sig mot varandra.
Över 9000 personer prenumererar redan på Boktuggs nyhetsbrev. 1-2 gånger i veckan får du koll på nya trender, nya förlag, spännande författarskap och böcker. Bäst allt – det är helt kostnadsfritt. Missa inte nästa stora grej. Anmäl dig nu!
Prenumerera kostnadsfritt!
Nära syskonen
I boken finns visserligen försoning, man får en förklaring till mammans kyla. Men positionerna är ändå låsta. Alex Schulman ryser över familjedynamikens tvingande logik. Och de låsta rollerna lever vidare, vilket försvårar syskonrelationen även för de vuxna.
– Det var stunder när jag kände med mina bröder att de är allt. Jag är de och de är jag. Kanske ska man inse att det aldrig kommer tillbaka. Men det känns ändå viktigt att försöka, säger Alex Schulman.
Långsamt börjar han acceptera att familjerelationer är det tema han oupphörligen nystar i. Dit återvänder han, för att skriva som om att livet hängde på det.
– Det måste vara höga insatser när man skriver. Annars blir det bara skit. Jag har gjort mycket skit och skrivit pliktböcker med Sigge Eklund där jag inte har riskerat någonting. Det vill jag inte göra om. Jag vill att varje bokprojekt ska vara som en jävla mardröm. När man hittar in i det finns det inget som är mer belönande.
Text: Elin Swedenmark/TT
Ny bok av Alex Schulman
Överlevarna
- Förlag: Albert Bonniers Förlag
- Format: Inbunden
- Språk: Svenska
- Utgiven: 2020-09-04
- ISBN: 9789100182496
Fakta: Alex Schulman
Född: 1976
Bor: Stockholm
Familj: Frun Amanda och tre barn: Charlie, 11, Frances, 7 och Louis, 3 år.
Aktuell: Med boken “Överlevarna” och pjäsen “Tröstrapporter”, som tonsatts av Jacob Mülhrad och vars premiär på Dramaten i Stockholm sköts upp på grund av coronapandemin. Schulmans bok “Bränn alla mina brev” ska också filmatiseras, av Björn Runge.
Bakgrund: Slog igenom för allmänheten med sin blogg på Aftonbladet, som under en period var Sveriges mest lästa på nätet. 2007 avslutade han den efter att ha fått kritik för de kränkande omdömen han skrivit om en kollega på tidningen. Drev under en period webbplatsen “1 000 apor” tillsammans med brodern Calle.
Debuterade 2009 med “Skynda att älska” som handlar om hans pappa, tv-producenten Allan Schulman. 2011 kom boken “Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött” som kretsar kring hans relation till hustrun Amanda. “Glöm mig” från 2016 handlar om hans mamma och 2018 kom “Bränn alla mina brev” om morföräldrarnas relation. Han driver också podden “Alex & Sigges podcast”, med vännen Sigge Eklund, som han också har skrivit flera böcker ihop med.
Läser: “Jag läste nyligen Andre Agassis självbiografi som är en av de bästa sportbiografierna som jag någonsin har läst.”
Nästa projekt: “Att genomföra ‘Tröstrapporter’. Efter det ska jag skriva nästa bok. Jag har varit road av tanken att skriva en släktroman. Jag har alltid skrivit böcker med ett eller två människoöden. Men jag vill skriva en bok med ett större grepp. Kanske är jag redo för det, eller så är jag inte det. Jag måste prova mig fram lite.”
Fakta: Alex Schulman om …
… att skriva om familjerelationer igen:
– Jag kommer alltid att hitta nya sätt att berätta om den här tematiken och problematiken. Jag har tänkt att det är fegt, men jag har förstått att det kanske inte är det. Det finns många konstnärer som är kvar där de står och fortsätter att utforska det som de tycker är intressant. Jag tänkte först att där kan man inte hamna, man måste vidare. Men ju äldre jag blir och ju mer jag skriver har jag tänkt att det kanske inte är så. Knausgård kommer alltid att ha ett skimmer av barndom över det han skriver. Och jag kommer alltid att hamna i familjedramat.
… hur corona påverkade livet:
– Jag skulle ha haft premiär på “Tröstrapporter” 14 april. Vi skulle ha haft första repdagen 5 mars och 4 mars stängde Dramaten. Det var en väldig omställning. I min kalender på min Ipad hade jag alla hållpunkter för rep och ljussättning, så jag fick varje dag påminnelser. Jag levde ett parallellt liv där jag kunde se hur jag skulle ha levt utan corona, vilket var sorgligt. Det värsta var när jag satt hemma och åt chips och dipp och kände mig så jävla sunkig och så plingade det till: ”premiär”. Då skulle jag ha suttit uppklädd i smoking i regissörslogen och tittat. Vi skulle också ha åkt ut på en stor poddturné jag och Sigge, som ställdes in. Så hela min vår försvann. Men nu känner jag av ganska få effekter av corona, jag lever enligt rekommendationer men ändå ganska normalt.
Över 9000 personer prenumererar redan på Boktuggs nyhetsbrev. 1-2 gånger i veckan får du koll på nya trender, nya förlag, spännande författarskap och böcker. Bäst allt – det är helt kostnadsfritt. Missa inte nästa stora grej. Anmäl dig nu!
Prenumerera kostnadsfritt!
