Under åtta år drev 60 judiska ungdomar från Tyskland en kibbutz i Falun. De skulle till Palestina, men andra världskriget gjorde att de fastnade i Dalarna. I höst kommer de till tals i två sinsemellan helt olika böcker.
”Ord kan som bekant göra underverk” säger madame Vidal, utan åthävor, samtidigt som hon släpper ut katten.
Den vardagliga kommentaren bär upp hela Carola Hanssons nya roman Minnestrådar. Genom tre judiska ungdomars temperament och känslighet skildrar hon 1930-talets antisemitism men också hur de tre hanterar en fasansfull samtid genom att bygga upp en kibbutz i Falun.
– Det är tron på en bättre framtid som håller dem uppe, säger Carola Hansson vars huvudpersoner tillhör en tysk sionistisk ungdomsrörelse.
”Det räddade vår psykiska balans” konstaterar även Ruth Hertz, mamma till journalisten och författaren Kaj Schueler vars dokumentära bok En kibbutz i Falun kommer nästan samtidigt. Utifrån dokumentära källor och brev återger Schueler det historiska sammanhanget och går så nära han kan utan att gestalta kibbutzlivet eller de som bor där inifrån.
Exakt språk
Det gör i stället Carola Hansson genom fiktionen och flickan som ska bli madame Vidal. Med långa meningar och ett exakt språk förmedlar hon ungdomarnas starka känslor.
– Jag har läst mycket, inte för att skildra det exakta förloppet på kibbutzen utan för att få en uppfattning om vilken miljö de rörde sig i. Vad gäller miljön har jag försökt vara så trogen som möjligt, säger hon.
”Plugah baderech” var det hebreiska namnet på kibbutzen som i dag har fallit i glömska. Den svenska okunskapen minskade något efter en dokumentär som visades i SVT för drygt tio år sedan. Inte heller Carola Hansson kände till den förrän hon träffade en bekant som sett förhandsvisningen av Björn O Henriksson och Mats Carlsson Lénarts film i just Falun.
– Bara titeln, ”Kibbutzen i Falun” var hisnande, men det märkliga var, berättade han, att ingen av de församlade, som i de flesta fall ändå var födda i Falun, hade hört talas om kibbutzen. Det var lika nytt för alla. Och lika märkligt som att det hade funnits en kibbutz där, lika märklig tycktes mig den här kollektiva glömskan.
Laddad tystnad
Carola Hansson mindes den laddade tystnad kring det judiska som hon upplevde väldigt starkt under sin uppväxt i 1950-talets Stockholm och som hon berört även tidigare.
– Som barn kände man tystnaden och hörde den i tonfallen, att kriget och det judiska var något väldigt speciellt, något man inte skulle tala om. Det antisemitiska bakgrundsbruset var starkt och samtidigt laddat med skuld. Det där upplevde jag väldigt starkt som barn, känslan av att något dolde sig under ytan och måste tigas om – och det var en av de gåtor som lockade mig att skriva om dessa ungdomar.
En stor del av romanen utspelas i Tyskland. Flickan Vidal får ett nytt hem hos bröderna Otto och Max vars pappa är assimilerad jude och vars vägran att fly nazisterna kastar Otto ner i en depression.
Även i skildringen av den nystartade judiska skolan i Königsberg vilar romanen på dokumentär grund. Dit kommer bröderna och den unga berättaren efter att ha utsatts för intensivt judehat i sina gamla skolor. Utifrån skönlitteraturen diskuterar de sin situation och det omöjliga i att leva för att hämnas. Den judiska filosofen Martin Bubers texter får dem samtidigt att med ungdomlig eufori inse att de visst kan gå på zoo, varför lyda nazister?
– De bestämmer sig för att inte vara rädda: På 1930-talet var Martin Buber enormt stor bland de judiska ungdomarna i Tyskland, han betydde mycket och ville att det han skrev skulle återge ungdomar deras tro på framtiden.
Breven upphör
Inte heller kibbutzlivet i Falun visar sig vara enkelt. Hur judevänliga var egentligen Faluborna, svenskarna? Förutom oron över Hitlers frammarsch och över att breven upphör från föräldrarna i Tyskland brottas ungdomarna med vad sionismen egentligen står för.
De två böckerna i artikeln
Minnestrådar
- Förlag: Albert Bonniers Förlag
- Format: Inbunden
- Språk: Svenska
- Utgiven: 2020-08-25
- ISBN: 9789100185268
En kibbutz i Falun : historien om hur min familj gick sönder
- Förlag: Norstedts
- Format: Inbunden
- Språk: Svenska
- Utgiven: 2020-09-23
- ISBN: 9789113087955
Två grupper företräder olika grenar inom samma ungdomsrörelse och har helt olika synsätt. Deras eldiga diskussioner finns förevigade i kibbutzprotokoll i Riksarkivet. Medan den ena gruppen vill verka sida vid sida med palestinierna argumenterar den andra för att ta makt och till och med ”stärka sin ras”.
Carola Hansson ville fördjupa sig i sionismens skiftningar och gestalta rörelsens komplexitet – vilket hon också gjorde.
– Det är sorgligt med en grupp som i grunden på sätt och vis har samma mål och som sedan splittras.
Text: Erika Josefsson/TT
Kaj Schueler upptäckte en annan mamma
Som 15-åring skickades Ruth Hertz från Tyskland till Sverige. I boken ”En kibbutz i Falun. Historien om hur min familj gick sönder” skriver författaren och litteraturkritikern Kaj Schueler om sin mamma.
Samtidigt gör han kibbutzen och sin judiska familj till en del av 1900-talshistorien både i Sverige och Tyskland. Utgångspunkten var de hundratals brev som Ruths föräldrar, fram tills dess att de deporterades till Polen i april 1942, skrev till sina barn i Sverige.
Föräldrarna, som förgäves försökte få tillstånd att fly till USA, var helt emot sin dotters sionistiska vision om ett nytt liv i Palestina. Gång på gång försökte de övertala henne att ändra livsmål.
– Det blev en gigantisk konflikt av det, säger Kaj Schueler.
Först i efterhand kunde den unga Ruth se kärleken bland alla bestämda förmaningar, skriver hon i ett senare brev till sin blivande man.
– Det går inte att döma någon, de har sina utgångspunkter. Föräldrarna sitter i en rävsax i Tyskland och kommer ingenstans, medan mamma brinner för det här, att skapa sig en ny framtid, ett slags ungdomlig utopisk dröm. Det jag kan göra är att försöka föreställa mig vilken psykologisk press det måste ha varit på båda parter.
Tidigare har Kaj Schueler skrivit boken ”Flykten från Berlin” (2008) om sina farföräldrar. Även om han ända sedan slutet av 1970-talet på olika sätt arbetat med sin familjs öde hann Kaj Schueler bara påbörja samtalet om krigsåren med sin mamma innan hon fick cancer och dog 1986, 63 år gammal.
– Det hade varit väldigt spännande för mig att tala med henne om det här. Vi var på gång, säger han och berättar att de senaste årens arbete med boken fått honom att upptäcka ”en helt ny mamma”.
Fakta: Carola Hansson
Född: 1942.
Bor: I Bagarmossen söder om Stockholm.
Familj: Väldigt stor. Gift med litteraturvetaren Ulf Boëthius.
Bakgrund: Skrev sin avhandling i slaviska språk om rysk modernism.
Böcker i urval: Fick sitt genombrott med romanen ”Andrej” 1994 om familjen Tolstoj som nominerades till Augustpriset. Det gjorde även Masja från 2015 som handlar om en av Tolstojs döttrar.
Läser just nu: München 1918. När drömmare och författare tog makten av Volker Weidermann som handlar om en revolt då man införde en mycket kortfattad rådsrepublik i Bayern. Författarna och konstnärerna tog makten, fredbudskap var grunden. Man tog på sig skulden för kriget vilket var helt förbjudet. Så småningom kom preussarna marscherande och slutet på historien blev väldigt blodigt. I boken möter vi också en borgerlig och politiskt vacklande Thomas Mann.
Jag håller också på och läser ’Doktor Faustus’ av Thomas Mann, men det tar tid.”
Över 9000 personer prenumererar redan på Boktuggs nyhetsbrev. 1-2 gånger i veckan får du koll på nya trender, nya förlag, spännande författarskap och böcker. Bäst allt – det är helt kostnadsfritt. Missa inte nästa stora grej. Anmäl dig nu!
Prenumerera kostnadsfritt!
