Revolutionen från underjorden i HG Wells klassiska tidsereseroman ”Tidsmaskinen” från 1895 går att spåra fram till i dag, när klasskrig på film boomar med ”Joker” och ”Parasit”.
Tidsmaskinen (1960) handlar om uppfinnaren H George Wells (namnet var en hyllning till originalförfattaren) som lever i det viktorianska England. Denne bygger en maskin som låter honom resa i tiden och snart beger han sig långt in i framtiden. Han stannar vid året 802.701 och upptäcker att civilisationen som han känner till den, den som byggdes av industrialismen, har försvunnit. Kvar återstår ett historielöst stamsamhälle där mänskligheten har delats in i två raser: morlocs och elois. Elois är lite som dagens holistiska hippie, de lever i ett slags Edens lustgård och använder ingen teknologi alls. Under jorden bor morlockerna: troll-liknande monster som hanterar tungt maskineri och då och då smyger upp till ytan och rövar bort en eloi för att äta upp dem. Det har spekulerats i huruvida HG Wells morlocker var inspirerade av Molok, en gud som figurerat i olika mytologiska skrifter, bland annat Bibeln, där den ofta porträtteras med ett tjurhuvud och som kräver människooffer. Inte sällan barn.
Romanen Tidsmaskinen från 1895, liksom filmatiseringen från 1960, anses vara en av de första på temat och har återkommit i andra verk som handlar om tidsresor. I tv-dokumentären ”Time machine: The journey back” från 1993 syns till och med en ung Michael J Fox som berättar om tidsmaskinen från filmen, bredvid sin Delorean från ”Tillbaka till framtiden”.
Men berättelsen har också varit inflytelserik i sitt porträtt av en dystopisk framtid präglad av brutala klassklyftor.
Även om framtidens morlocker är läskiga kannibaler så är eloinerna beroende av deras arbete i underjorden för att samhället ska fungera. Metaforen sammanfattades bra i filmen ”Ransom” från 1996, där en multimiljonär (spelad av Mel Gibson) får sin son kidnappad. Under ett hotfullt telefonsamtal berättar kidnapparen att han är ett stort fan av filmen ”Tidsmaskinen” och ser den som en perfekt liknelse för klyftorna i New York: ”Du och dina vänner går omkring som zombier och har ingen aning om skiten som pågår under ytan.”
Det dystopiska klasstemat med underjordiska arbetare syntes redan i Fritz Langs stumfilm ”Metropolis” från 1927, som skildrade en högteknologisk metropol där mänskligheten delats upp i två tydliga klasser, ett slavproletariat som bor under jorden och sköter megastadens uppehåll och en ”en-procent” som bor ovanför ytan och tar del av stadens nöjen. En liknande metafor utforskades i Jordan Peeles ”Us” från 2019, där ett källarsamhälle av dubbelgångare kommer upp till ytan för att mörda sina identiska tvillingar. Filmen var i sig inspirerad av ”Chud” från 1984, där hemlösa blir mat för ”Cannibalistic Humanoid Underground Dwellers”. Även ”Parasit” från 2019 visade hur en fattig familj infiltrerar sitt rika herrefolk och hittar snart en annan fattig familj i källaren.
Det som gör att klassmetaforen i George Pals ”Tidsmaskinen” från 1960 fortfarande står ut i mängden är hur maktförhållandena byter plats över tid. Morlockerna brukade vara eloiernas slavar, men har med tiden blivit så starka att de förvandlat eloierna till någonting som liknar frigående boskap. En nyttig sensmoral om hur makt korrumperar och hur ”fria” människor enkelt kan anta rollen som sina förtryckares nyttiga idioter.
Text: Kristoffer Viita/TT
Några bokutgåvor av HG Wells Tidsmaskinen
Tidsmaskinen
- Förlag: Bokförlaget Hegas
- Utgiven: 2019-11-04
Över 9000 personer prenumererar redan på Boktuggs nyhetsbrev. 1-2 gånger i veckan får du koll på nya trender, nya förlag, spännande författarskap och böcker. Bäst allt – det är helt kostnadsfritt. Missa inte nästa stora grej. Anmäl dig nu!
Prenumerera kostnadsfritt!