Kulturrådet höjer litteraturstödet med 3,6 Mkr – förlagen vill höja med 50 Mkr

Positivt besked: Kulturrådet höjer litteraturstödet med 10 procent (idag runt 36 Mkr). Förläggareföreningen är glada för det men inte nöjda. De vill att regeringen skjuter till ytterligare 50 Mkr.

– Kulturrådet sa på ett tidigt stadium att de skulle försöka flytta resurser till just litteraturstödet och det är bra att de gjort det. Om det nu är 3,6 Mkr så ger det viktiga pengar till förlagen. Men vårt krav på regeringen är att staten skjuter till 50 Mkr i nya pengar, säger Kristina Ahlinder, VD på Förläggareföreningen.

Kulturrådet skickade på torsdagen ut ett pressmeddelande där de skriver: ”Nu höjer vi stödbeloppen i litteraturstödet med tio procent. Litteraturstödet inom alla genrer; barn- och ungdomsböcker, fackböcker, skönlitteratur, bildverk och tecknade serier, ska beräknas utifrån sidantal. Beräkningen skrivs upp med tio procent.”

– Litteraturstödet har legat på samma nivå i många år och har inte ökat i takt med kostnadsutvecklingen. Det är angeläget att höja stödet för att fortsatt bidra till mångfald, kvalitet och fördjupning i utgivningen, säger Lotta Brilioth Biörnstad, enhetschef på Kulturrådet, i pressmeddelandet.

Kulturrådet fördelar årligen litteraturstöd om cirka 36 miljoner kronor till cirka 800 böcker och 165 utgivare. Stödet är ett efterhandsstöd, det vill säga förlaget har möjlighet att söka stöd när boken kommit ut. Kvalitetsbedömningen görs av oberoende arbetsgrupper med experter inom området.

Samtidigt görs en höjning av distributionsstödet som en tillfällig åtgärd under året för att stötta förlagen under coronakrisen. Höjningen har gjorts möjlig genom omprioriteringar i Kulturrådets anslag och genom att regeringen har beslutat om ändringar i myndighetens regleringsbrev så att medel som tidigare var reserverade för läs- och litteraturfrämjande nu kan användas inom hela litteraturområdet. Höjningen innebär att Kulturrådet ersätter förlagen med hundra procent för de distributionsstödda titlarna som skickas ut till landets alla folkbibliotek, mot tidigare femtio procent i ersättning.

– Vi följer rapporteringen om hur covid-19-pandemin påverkar förlagens utgivning och försäljning och försöker hitta sätt att stärka stödet till litteraturen inom ramen för våra ordinarie medel. Det behövs komplement till de krispaket som har beslutats och de här höjningarna är ett resultat av dialog med branschföreträdare och kulturdepartementet, säger Kajsa Ravin, generaldirektör för Kulturrådet.

Hur har då förlagen påverkats av coronakrisen? Svaret är att det är väldigt stora variationer, enligt Kristina Ahlinder.

– Nischade mindre förlag med mycket översatt kvalificerad litteratur och förlag med mycket barn- och ungdomsböcker där bokhandeln är en viktig kanal påverkas mer. Några förlag upplever nästan ökad försäljning eller påverkas inte så mycket, medan andra får det väldigt tufft när den fysiska bokhandeln tappar i försäljning, säger Kristina Ahlinder och betonar hur viktiga butikerna är för marknadsföringen av böcker.

Utöver en formatförskjutning (där digitala böcker, främst ljudböcker, växer kraftigt) ser man nu även en kanalförskjutning från fysisk bokhandel till nätbokhandel. Om den blir bestående även efter corona är det ingen som vet. Men troligt är att det blir ännu tuffare för förlag som ger ut böcker som av olika skäl inte passar som ljudböcker att få ihop kalkylen.

– Med corona har den ekonomiska risken i bokutgivningar ökat för förlaget. Det är därför litteraturstödet är så viktigt för att bevara mångfalden i utgivningen. Och bokutgivning är viktig för samhället, precis som journalistiken. Det är vårt budskap när vi träffar kulturministern nästa vecka, säger Kristina Ahlinder.

Hon menar att många förlag kunnat nyttja de generella stödpaket som lanserats i form av tillfälligt nedsatt arbetsgivaravgift och korttidspermitteringar men att litteraturstödet är bra för att det verkligen går specifikt till utgivning av kvalitetslitteratur.

– Litteraturstödet har halkat efter i många år. Om man bara gjort normala årliga uppskrivningar borde det varit 55 Mkr, men vi menar att det behöver höjas mer än så. Och det ska inte tas från Kulturrådets befintliga budget utan tillföras som nya medel från regeringen, säger Kristina Ahlinder.

Om de lyckas övertyga kulturministern och hennes regeringskollegor skulle det innebära att dagens 36 Mkr (eller 39,6 Mkr efter höjningen) ökar till närmare 90 Mkr. Något som skulle innebära att fler bokutgivningar från fler förlag skulle kunna få litteraturstöd. Även efter corona.