Svenska hushåll lägger mer pengar på media, 655 kr/mån. Merparten går till betal-tv och filmstreaming och ”bara” 25 kr/mån på ljudböcker, enligt en ny undersökning från Mediavision.
Mediavisions analys av hushållens medieköp första kvartalet 2020 visar att utgifterna för ljud, text och rörlig bild fortsätter att öka. Sammantaget betalar hushållen 5 procent mer för medier i år jämfört med i fjol. Rörlig bild är enskilt störst kategori men utgifterna för ljud och text ökar. Framförallt syns en tydlig tillväxt för digital dagspress, samtidigt som den tryckta tidningen tappar i lösnummerförsäljning. 70 procent av hushållens medieutgifter kommer nu från digitala medier, skriver Mediavision i ett pressmeddelande.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
Enligt undersökningen betalade ett hushåll i snitt 655 kr/månad för media under första kvartalet 2020. Det är 5 procent mer än för ett år sedan och avsevärt mer än generell inflationstakt (Q1 2020 i snitt ~1 procent). Accesskostnaderna, dvs hushållets kostnader för bredband och mobiltelefoni, är fortfarande högre och uppgår i Q1 till 760 kr i snitt.
”Sett över de olika mediekategorierna, dominerar rörlig bild-kostnaden med hela 425 kronor per månad (exklusive public service-avgiften). Fortfarande är traditionell betal-TV största utgiftspost, med ca 200 kronor per månad. För de rena streamingtjänsterna, som Netflix och Viaplay, betalar hushållen ca 115 kr per månad”, skriver Mediavision.
Hur är det med musik och ljudböcker? Jo, ljudmedier betalar hushållen i snitt 90 kronor i månaden för. Även det är en stark tillväxt på 10 procent jämfört med Q1 2019. Absolut största utgift är strömmad musik, vilket i Sverige betyder Spotify. Ljudböcker i form av abonnemang på Storytel, Bookbeat, Nextory med flera, är trots stark tillväxt de senaste åren, en begränsad hushållsutgift på strax under 25 kronor per månad. Det motsvarar alltså endast 3,8 procent av den totala mediabudgeten för ett genomsnittligt hushåll. Potential att öka den?
För oss på Boktugg är det intressant att även utgifterna för textmedier, dvs dags- och kvällspress samt magasin, ökar. Första kvartalet uppgick dessa till 140 kronor i genomsnitt per hushåll, en ökning med 4 procent jämfört med Q1-2019. Och det är de digitala tjänsterna som växer, vilket kompenserar för en del av tappet i printutgifter. Mediavision noterar en signifikant ökning av digitala dagspressprenumerationer samtidigt som utgifter för tryckta lösnummer minskar (dags- och kvällspress).
– Det är en fortsatt mycket påtaglig transformation inom samtliga mediekategorier. Och naturligtvis glädjande att notera att tidningsmarknaden ser en digital tillväxt och att den just nu ser ut att delvis kompensera för tappet i lösnummerförsäljning, säger Marie Nilsson, VD för Mediavision, i pressmeddelandet.
Många i bokbranschen har talat om att konkurrensen inte handlar om att fysiska böcker ställs mot digitala böcker, utan konsumenternas tid och tjänster som Netflix, Youtube och Spotify. Det är uppenbart att ett abonnemang på en digital boktjänst konkurrerar med alla andra abonnemang ett hushåll har. Fler nya streamingtjänster för film och samtidigt höjda priser sätter press på alla dessa konkurrenter.
Digital bokförsäljning värd minst 1,2 miljarder kronor 2020
Hur stor är den svenska marknaden för prenumerationstjänster i segmentet böcker? Mediavision har tidigare sagt att de utgår ifrån åldersgruppen 15-74 år och i höstas estimerade det totala antalet hushåll till drygt 4,3 miljoner. Antalet hushåll lär inte minska.
Det borde innebära att prenumerationstjänsterna under första kvartalet i genomsnitt hade intäkter på 107,5 Mkr. Inklusive moms förstås. När man räknat bort 6 procent digitalmoms återstår 101 Mkr. Det är ingen överraskning att den svenska ljudboksmarknaden redan är en miljardmarknad.
Jämför det med att den fysiska bokhandeln enligt rapporten i fredags sålde böcker för 95,9 Mkr – på sju veckor (vecka 11-17, visserligen med påskeffekt, men också en viss reapåverkan).
Nu är det många osäkra faktorer och antaganden i dessa beräkningar, men det är ingen vågad gissning att prenumerationstjänsterna är en klart mycket större försäljningskanal än den fysiska handeln 2020. Och frågan är om de inte mot slutet av året kommer att nosa även nätbokhandeln i hälarna.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
