Mitt under branschdagen så blev det en snackis – en bästsäljande titel hade utelämnats från topplistan över de mest sålda böckerna 2019. Orsak: det som Boktugg uppmärksammade redan 2017.
Jag funderade på om det här ska kallas #bookmarkgate eller #bokinfogate men fastnar för #digitalbokdata-gate.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
Något som Förläggareföreningens ordförande Eva Gedin med rätta var stolt över i årets rapport över bokförsäljningen var att man äntligen fått till en topplista över verk som samlar alla format. Eller egentligen två topplistor: volym (exemplar) och pengar (kronor) och dessutom en fördelning mellan försäljningskanalerna. Äntligen!
Men, även topplistan har sina fläckar visade det sig. Det fanns en liten fotnot när materialet skickades ut som sa att Alex Schulmans bok Bränn alla mina brev (Bookmark) hade 0 % försäljning i abonnemangstjänsterna. Vilket förklarades av att information om den digitala ljudboken inte var upplagd i Bokinfo. Om denna räknats in hade boken hamnat högre upp än 15:e plats.
Nu var det inte den enda titeln som drabbats av detta dilemma. Än värre för Skamvrån av Sofie Sarenbrant som haft över 100 000 lyssningar som inte räknades med och därför hamnade boken utanför topp 20. Vilket upprörde förlaget Bookmark som faktiskt hade lagt in fakta om boken i efterhand, men före deadline och dessutom fått bekräftat att det skulle räknas in i underlaget för topplistan. Mest synd om författaren förstås när en topplista för en gångs skull publicerades i flera svenska tidningar – och hon blev utelämnad.
Grundproblemet är dock det som Boktugg skrev om redan hösten 2017 – alltför många förlag tycker det är alltför dyrt att betala extra hundralappar för varje format av en bok och därför inte lägger upp eböcker och digitala ljudböcker i Bokinfo utan nöjer sig med att ha infon i Elib eller Publit. Vilket leder till att Bokinfos databas inte är komplett utan saknar tusentals titlar – och fler för varje år. Och om böckerna inte finns där blir statistiken fel på flera sätt. Det uppenbara är topplistorna, det mindre uppenbara är genrefördelningen. Samma problem gäller utländska titlar där bara en mindre andel av de miljoner titlar som saluförs i nätbokhandeln och bokhandelns beställningssortiment finns registrerade i Bokinfo.
Reaktionerna bland branschfolk var blandade. De som redan lägger upp alla sina titlar i Bokinfo och betalar för detta tycker att Bookmark får skylla sig själva. Andra menar att det varit väldigt otydligt kring detta eller att Bokinfo borde göra det gratis att lägga upp digitala format av en titel vars tryckta utgåva redan ligger i databasen.
Så vems är felet? Allas. Förlag med förväntat bästsäljande böcker som kan bli aktuella för topplistorna får naturligtvis se till att lägga in i Bokinfo redan på utgivningsdagen.
Men Bokinfos ägare måste också bestämma sig för om de vill att Bokinfo ska vara en komplett databas över alla svenska böcker oavsett om det är digitalt eller fysiskt och hitta en modell som gör att förlagen lägger upp metadata i Bokinfo. Det här kunde man strunta i för ett par år sedan, men när allt tyder på att abonnemangstjänsterna kommer att omsätta över en miljard i år och man baserar försäljningsstatistiken på data i Bokinfo är det en fördel om alla digitala titlar finns med i databasen.
Den som tittade på topplistorna för barnböcker tyckte sig ana en liknande miss eftersom det fanns flera Harry Potter-böcker på listan över de böcker som dragit in mest pengar, men samma böcker saknades på volymlistan. Dessutom hade de 0 % via abonnemangstjänster. Vi vet också att det är Pottermore (JK Rowlings eget förlag) som gett ut ljudböckerna och vi vet att dessa ljudböcker var bland de allra mest lyssnade på Storytel 2019.
Men, det är faktiskt inte samma böcker. Eller på sätt och vis är det ju det. På Storytels lista är det inläsningar av originalutgåvan av Harry Potter, de tjocka böckerna. På topplistan över de böcker som dragit in mest pengar är det istället de illustrerade utgåvorna, exempelvis Harry Potter och den flammande bägaren som släpptes i oktober 2019 och syntes på månadstopplistan över de mest sålda.
Däremot finns fortfarande inte de digitala Harry Potter-ljudböckerna upplagda i Bokinfo. Så vi får inte svaret på ifall dessa, tillsammans med de tryckta nyutgåvorna av text-HP-böckerna i somras, faktiskt hade kunnat ta sig in på volymtopplistan för 2019.
Därför hoppas jag nu att alla parter redan i början av året, i god tid innan statistiken för 2020 ska sammanställas, snackar ihop sig och hittar en lösning så att alla böcker finns i Bokinfo. Vill ni ha ett argument till? Boktugg hämtar också information om böcker därifrån, vilket gör böckerna synliga här på sajten. Eller osynliga om man inte lagt upp dem.
Det positiva är förstås att den här debatten om topplistan skapar en mycket viktigare debatt: Hur gör vi försäljningsstatistiken och Bokinfos databas mer komplett?
I år adderades alltså abonnemangstjänsterna än mer. Fortfarande lämnar de dock endast kvartalsdata och vi får vänta på månadstopplistor över de mest lyssnade och digitallästa böckerna. Och ska vi få det måste alla titlar in i Bokinfo.
Men det finns även en hel del fysisk försäljning som saknas i statistiken. Dels från ett stort antal fristående bokhandlar som inte rapporterar och dels från flera mindre nätbokhandlare och bokklubbar. Den största aktören bör vara Läromedia som säljer för närmare en miljard, varav åtminstone en del är skönlitteratur i form av klassuppsättningar och en del fackböcker. Kanske inte något som påverkar topplistor, men däremot andra delar av statistiken som vilka genrer som säljer mer eller mindre. Och den totala storleken på bokmarknaden.
Stödprenumeration. Boktugg Mini (från 10,42 kr/mån) ger tillgång till vissa premiumartiklar.
