10 reflektioner om 2019 års bokförsäljning

Vilka författare är “mest digitaliserade” och hur ska vi tolka den starka ökningen för fysiska ljudböcker? Vi har letat i den nya rapporten över Bokförsäljningen 2019 och hittat lite saker värda att notera.

Vilka slutsatser kan man dra av statistiken över bokförsäljningen i Sverige 2019? Först ska sägas att den avser allmänlitteratur, läromedel är inte inkluderad. Men även för det området gäller att digitala böcker tar en allt större andel.

Efter att ha läst rapporten så har Boktugg ett par reflektioner eller punkter som är värda att notera.

1. Digitala abonnemangstjänster går om fysisk bokhandel

Under 2019 var den fysiska bokhandeln fortfarande större än de digitala abonnemangstjänsterna räknat i omsättning, 1217,5 Mkr jämfört med 920,8 Mkr. Men det gäller för helåret 2019. Om vi utgår ifrån rapporten för första halvåret och räknar fram andra halvåret så landar vi istället på 701,2 för fysisk bokhandel och 532,5 för digitala abonnemangstjänster.
Dessutom vet vi att Storytel och alla de andra var större under fjärde än tredje kvartalet och om inget revolutionerande inträffar kommer de att vara ännu större under första kvartalet 2020.
När vi summerar första halvåret 2020 i höst kommer digitala abonnemangstjänster med stor säkerhet att ha passerat fysisk bokhandel i omsättning.

2. Tre kanaler tappar 194,7 Mkr i omsättning

Fysisk bokhandel (-56,2 Mkr), Internetbokhandel/bokklubbar (-113,5 Mkr) och Dagligvaruhandel (-24,9 Mkr) tappar tillsammans 194,7 Mkr i bokförsäljning mellan 2018 och 2019.
En liten del av detta utgörs av eböcker och nedladdningsbara ljudböcker hos nätbokhandlarna men den absolut största delen är tryckta böcker.
Kommer den här utvecklingen att fortsätta under 2020 eller kommer den digitala bokförsäljningen att plana ut?
Eftersom man bakar samman internetbokhandlar och bokklubbar är det svårt att avgöra om det är en kraftig nedgång för just bokklubbar och att dessa kunder upptäcker abonnemangstjänster, eller om nätbokhandeln drabbats negativt av leveransproblem som gjort att kunder valt att handla julklappar i fysisk bokhandel och därigenom bromsat fallet för dessa.

3. Topp 5 – de mest digitaliserade författarna

Skönlitteraturen blir alltmer digital när man ser på volym, antalet exemplar som sålts av ett verk. Utifrån topplistan över de tjugo mest sålda böckerna under 2019 kan vi hitta de fem titlar som hade högst andel av volymen via de digitala abonnemangstjänsterna. Det skulle kunna vara våra mest digitaliserade författare.

1. Dag Öhrlund, Ingen lämnas kvar, 94,7 %
2. Emelie Schepp, Broder Jakob, 73,4 %
3. Jussi Adler-Olsen, Offer 2117, 58 %
4. David Lagercrantz, Hon som måste dö, 54,2 %
5. Tara Westover, Allt jag fått lära mig, 52,8 %

Det här är förstås inte helt vetenskapligt. Det finns exempelvis många författare som inte tar sig in på topp 20 sett till volym som har 80-90 procent digitala exemplar. Camilla Läckberg hamnar exempelvis strax utanför topplistan på 52,4 %.

4. Försäljningen av fysiska ljudböcker ökade 84,9 procent

Har fysiska ljudböcker blivit lika trendigt som vinylskivor? Enligt försäljningsstatistiken såldes det 392 000 exemplar 2019 jämfört med 212 000 exemplar 2018. En ökning med hela 84,9 procent.
Men samtidigt har snittpriset minskat från 138 kronor till 75 kronor och rapportförfattarna konstaterar: “Denna stora minskning kan bero på stora utförsäljningar av detta format eftersom det allt mer ersätts av digitala ljudböcker.”
Ingen snar comeback för de fysiska ljudböckerna med andra ord. Det ligger också i linje med att vi hört från en del förlag att stora mängder CD- och MP3-skivor makulerats de senaste åren.
För att ge lite perspektiv: det såldes 16,8 miljoner exemplar av digitala ljudböcker 2019.

5. Över 645 000 unika ISBN såldes under 2019

Existerar long tail i bokbranschen? Ja. Inför publiceringen av årsrapporten analyserades Bokinfos databas och det framgår att antal sålda isbn i alla kanaler uppgick till 645 134 stycken. Internetbokhandel/bokklubbar hade det klart största antalet av olika sålda isbn. Dessa uppgick till 535 940, att jämföra med kanalen Digitala abonnemangstjänster som sålde 109 861 isbn under 2019. Fysisk bokhandel sålde 90 236 olika isbn. Kanalen Dagligvaruhandel sålde 6 953 isbn.

6. Nästan 2 miljoner färre sålda pappersböcker

När man jämför de olika försäljningskanalerna så kan konstateras att tre av fyra minskar i volym (antal sålda exemplar). De fysiska bokhandlarna sålde 596 000 färre böcker, internetbokhandlarna 1,268 miljoner färre exemplar (främst pappersböcker) och dagligvaruhandeln 343 000 färre exemplar.
Och de digitala abonnemangstjänsterna ökade såklart – med hela 4,6 miljoner exemplar.
I en annan tabell i rapporten finns de olika formaten nedbrutna och där framgår att försäljningen av inbundet minskade med hela 938 000 exemplar, pocket med 469 000 och övriga format med 549 000. Totalt 1,96 miljoner färre sålda pappersböcker.

7. Fysisk bokhandel minskade minst i julhandeln

I rapporten görs en djupdykning i julhandeln (avgränsad som försäljningen under de tre sista veckorna 3-24 december 2019). Alla tre kanalerna för fysiska böcker tappar där i försäljning, totalt 7,9 procent (-35,1 Mkr) och Internetbokhandel/bokklubbar minskade hela 11,9 procent (21,9 Mkr). Ska man se det positiva så stod den fysiska bokhandeln för den minsta minskningen, -4,6 procent (-10,8 Mkr).
Den enda kategori som ökade sin försäljning i årets julhandel var skönlitteratur, vilket förklaras av att det fanns två Nobelpristagare i år och ingen i förra årets julhandel. Däremot föll försäljningen av deckare/spänning (-20,1 %) och populärfack (-18,4%). Barn- och ungdomsböcker då? Jo, även där var julhandeln 2019 sämre än året innan – förutom bland barn 0-3 år som faktiskt ökade 14,2 procent.
Digitala abonnemangstjänster är inte inkluderade i statistiken för julhandeln vilket är rätt logiskt eftersom där inte existerar någon säsongsvariation. Anledningen till att den saknas är dock att prenumerationstjänsterna inte rapporterat in månadssiffror till rapportunderlaget.

8. Snittpriset per bok drivs ner av digitaliseringen

“Det genomsnittliga priset per såld bok minskade med 3,5 procent under 2019 jämfört med 2018. År 2019 var det avrundade snittpriset på alla sålda böcker (även inräknat lyssningar/läsningar i digitala abonnemangstjänster) 85 kronor, att jämföra med snittpriset 88 kronor på alla sålda böcker 2018”, konstateras i rapporten. Detta trots att snittintäkten för digitala böcker faktiskt ökade under 2019 som en effekt av momssänkningen där alla aktörer utom Bokus Play valde att inte sänka priset. Snittpriset för digitala ljudböcker ökade därför från 34 till 38 kronor. Långt under snittpriset på tryckta böcker.
Inbundna böcker ökade från 141 till 144 kronor, motsvarande 1,8 procent. Pocketböcker ökade från 62 till 64 kronor, motsvarande 2,2 procent. Formatet Övriga format ökade från 145 till 149 kronor, motsvarande 3,3 procent.

9. Alltfler okända verk i statistiken

En riktigt spännande del i rapporten är årstopplistorna över de böcker som sålt mest både i volym och i kronor. Båda listorna toppas av Camilla Läckbergs En bur av guld. Här kan man också se fördelningen mellan de olika försäljningskanalerna.
Men minst lika spännande här är det som inte syns. Alex Schulmans Bränn alla mina brev ligger på 15:e plats. Den med superminne minns att han på topplistan för mest sålda skönlitterära böcker 2019 låg på femte plats.
Så på årslistorna för volym och kronor står det 0,0 % i kolumnen abonnemangstjänster vilket naturligtvis inte stämmer. Förklaringen är “att denna titel vid tidpunkten för rapportens datainsamling inte hade verkets digitala ljudbok inlagd i Bokinfos system. Därför saknas försäljningen i digitala abonnemangstjänster. Om denna försäljning inräknats hade titeln sannolikt haft en högre placering på topplistan.”
Vi har tidigare uppmärksammat denna brist, att tusentals digitala titlar inte registrerats i Bokinfo eftersom förlagen tycker det är för dyrt att betala titelavgift flera gånger.
Men ett annat mörkertal är alla Storytels originaltitlar som definitivt inte finns i Bokinfo.

10. De 20 böcker som drog in mest pengar 2019

I rapporten finns som sagt flera intressanta tabeller. En av dessa är årstopplistor över de böcker som sålt mest i exemplar och i kronor. Vi väljer en av listorna, topplistan i kronor. Tyvärr anges inte beloppen, vilket man gör i exempelvis Storbritannien. Däremot fördelningen mellan de olika kanalerna vilket är väl så intressant. Vi har dock valt att endast ange andelen som abonnemangstjänster står för, inom parentes. Och, jo – Camilla Läckbergs En bur av guld var den som sålde mest 2019, precis som Bonniers gick ut med.

1. Läckberg, Camilla En bur av guld (23,1%)
2. Lagercrantz, David Hon som måste dö (20,5%)
3. Svensson, Patrik Ålevangeliet: berättelsen om världens
   mest gåtfulla fisk (2,2%)
4. Westover, Tara Allt jag fått lära mig (18,2%)
5. Jungstedt, Mari Jag ser dig (19,8%)
6. Natt och Dag, Niklas 1794 (7,7%)
7. Nesbø, Jo Kniv (22,4%)
8. Hansen, Anders, Hjärnstark (11,9%)
9. Kepler, Lars Lazarus (23,1%)
10. Adler-Olsen, Jussi Offer 2117 (28,0%)
11. Hansen, Anders, Skärmhjärnan (9,6%)
12. Gustavsson, Matilda, Klubben (8,0%)
13. Jackson, Stina, Silvervägen (22,9%)
14. Guillou, Jan, Den andra dödssynden (11,4%)
15. Schepp, Emelie Broder Jakob (38,9%)
16. Sten, Viveca, I hemlighet begravd (18,5%)
17. Backman, Fredrik Folk med ångest (14,4%)
18. Schulman, Alex* Bränn alla mina brev (0,0%)
19. Roslund, Anders Jamåhonleva (18,9%)
20. Roberts, Nora Överlevaren (10,7%)

* Observera att denna titel vid tidpunkten för rapportens datainsamling inte hade verkets digitala ljudbok inlagd i Bokinfos system. Därför saknas försäljningen i digitala abonnemangstjänster. Om denna försäljning inräknats hade titeln sannolikt haft en högre placering på topplistan.