Vad svenska deckare kan lära av amerikanska superhjältar (för att sälja fler böcker)

Bokhandlaren Johan Zillén föreslår att svenska deckarförfattare borde inspireras av Marvel – och låta sina karaktärer dela universum och dyka upp i varandras böcker. En spännande idé.

På Boktugg älskar vi nytänkande, att våga tänka utanför boxen eller bokhyllan. Med eller utan glimten i ögat.

En av Sveriges vassaste bokhandlare, inte minst på sociala medier, är Johan Zillén som är butikschef för Akademibokhandeln på Center Syd i Löddeköpinge (franchisebutiken ingår i Killbergs).

I ett blogginlägg på bloggen Bokboxen idag skriver han:

”Jag har knäckt en idé som jag tror kan revolutionera och vitalisera den svenska, och/eller den globala, kriminallitteraturvärlden. (…) Man tager fyra stycken redan etablerade författare inom genren spänningslitteratur (…) Sedan låter man dem över en period på exempelvis två år skriva två böcker vardera där de ..  (sitter ni ner nu) … lånar varandras karaktärer!”

Han vidareutvecklar idén och tar fyra svenska deckarförfattare (Stefan Ahnhem, Mariette Lindstein, Pascal Engman och Christina Erikson) som exempel och fortsätter: ”Efter dessa två år sammanstrålar alla dessa karaktärer och författare i ett gemensamt super-event! En eller två böcker där såväl hjältar som skurkar – efter flertalet små ledtrådar och vinkar i allas tidigare titlar – figurerar i en hejdundrande kamp mot ”The Big Bad” (vare det en organisation, en Hannibal Lecter, eller en Thanos)!”

Nu är idén inte ny, precis som Zillén också framhäver i sitt inlägg. Marvel byggde en del av sitt serietidningsimperium på att framgångsrikt låta karaktärer dyka upp i olika serietidningar. Syftet var givetvis att väcka intresse för en annan karaktär. Det kunde ske genom ”delade universum” eller crossovers. Som gammal serietidningsläsare minns jag hur det kunde krävas att man köpte flera olika serietidningar för att kunna läsa ”hela” berättelsen i en sådan crossover.

Det förekom till och med intercompany crossovers, där karaktärer som tillhörde olika serietidningsförlag (som rivalerna DC Comics och Marvel) dök upp hos varandra. Med andra ord som om Norstedts och Bonnierförlagen skulle komma överens om att låta författare låna ut sina hjältar till andra förlag. Nu är det väl egentligen inget som hindrar detta. Jag ber genast om ursäkt för att jag avslöjar att rent rättighetsmässigt så kan förmodligen inte Bonnierförlagen hindra Lars Kepler från att låta Cilla och Rolf Börjlind skriva en bok med Joona Linna åt Norstedts eftersom förlagen i Sverige inte äger karaktärerna. Om man nu inte licensierat just karaktärerna som i fallet Millennium eller har några särskilda klausuler i de största avtalen?

För att bidra till förvirringen så kan crossoverlitteratur ha en helt annan betydelse än att karaktärer dyker upp i andra böcker. Enligt en Wikipedia-artikel om fenomenet så lär en tidig crossover inom litteraturen ha skett när Mark Twain lät sin roman Huckleberry Finns äventyr (1885) innehålla ett viktigt gästspel av Tom Sawyer.

”Läsare skulle bli överlyckliga (säger jag som sakkunnig)! Samt att många kanske skulle hitta nya favoritförfattare. Det är ju inte alls givet att en Ahnhem-läsare känner till Christina Erikson t.ex.
Bokhandeln hade definitivt jublat (säger jag som ännu sakkunnigare)!”, skriver Zillén.

Så frågan är väl då bara när det första stora crossover- eller shared universe-samarbetet dyker upp på den svenska bokmarknaden? Kommer Leif GW Persson att låta Evert Bäckström köpa en sommarstuga i Fjällbacka?

Annars finns ju alltid möjligheten till en public domain-crossover. Att plocka upp en karaktär som inte tillhör någon och introducera den i sin bok. Något som skaparna bakom Shrek drog full nytta av. Boktuggs novelltävling uppmanar delvis till det. För svenska kriminalförfattare ligger det väl då närmre till hands att återuppliva Sherlock Holmes?

Fotnot: Faktum är att Storytel i sina Storytel Original-avtal faktiskt säkrar rättigheterna till karaktärerna. Därför kanske vi kan få se framtida crossovers mellan framgångsrika serier som Virus och Svart stjärna?