Susanne Trydal skapar hashtaggen #reclaimreading och hoppas att fler vill hänga på och hitta tillbaka till läsningen genom att välja boken framför skärmen.
Jag brukade läsa böcker överallt. Som barn läste jag tillsammans med mina föräldrar och sedan med min lillebror. När jag kom upp i tonåren skolkade jag mig igenom gymnasiet och satt i stället på café och läste böcker. Så fort jag fick en stund över försjönk jag i berättelser om andra livsöden än mitt eget. Jag var en ångestfylld tonåring. Böckerna blev min räddning. När du läser kan du inte tänka på något annat. Jag blev tillfälligt fri från alla orostankar. Jag kunde för en stund bli mindre egocentrisk. Det blev ett andningshål. När jag blev äldre och flyttade till en ny stad och kände mig ensam kunde jag alltid umgås med mina böcker.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
Men så fick jag ett heltidsjobb, sedan en smart mobiltelefon, en sambo, sedermera make, och barn. Ångesten försvann. Och det är ju bra. Men den har ersatts av en stress, en känsla av att aldrig hinna, att aldrig komma ikapp och att aldrig få ro.
Jag som tidigare läste ett par böcker i veckan läser nu knappt en i kvartalet. Inte ens DN hinner jag med.
Men, jag hinner vara på Facebook över tre timmar i veckan, jag kollar Hemnet två och en halv timme i veckan. Jag öppnar Instagram 30 gånger om dagen, jag läser jobbmejlen en halvtimme om dagen i telefonen. Jag väcker min telefon åttio gånger varje dag!
Varför blev det så?
Jag saknar mina böcker. Jag vill njuta av ord och meningar som är så vackra att jag vill stryka under dem. Jag vill stanna upp och se på världen som en miljöbeskrivning av Jon Kalman Stefansson. Jag vill möta människor på gatan och fundera på om deras liv liknar en roman av Jonas Gardell. Jag vill titta på mina barn och kunna uttrycka min kärlek till dem så att det låter som en berättelse av Astrid Lindgren. Men jag märker att när jag inte läser, blir mitt liv fattigare. Skimret mattas av och jag tänker torftigare tankar.
Jag läser rapporter om att ungdomar i dag mår sämre än förr. Jag läser rapporter om att de dessutom slutar läsa skönlitteratur. Jag önskar att jag kunde nå ut till dem och säga: ”Ni gör fel! Ni ska läsa romaner. Ni ska läsa om andra än er själva! Jag tror att ni skulle må bättre om ni slutade titta på skimrande bilder på påhittade liv i sociala medier.”
Visst är även romaner förljugna berättelser, men de är sällan rosaskimrande. Och vi vet att de inte är sanna. Vi behöver inte jämföra våra liv med karaktärerna i en bok. Men vi kan förstå att det finns många öden utöver våra egna, vi kan förstå att fler än vi själva mår dåligt. Vi kan förstå att livet går upp och ner, för alla. Och förhoppningsvis kan vi överleva våra ungdomsår och komma ut i vuxenlivet med lite mer livsglädje än när tonåren slog oss till marken.
För att föregå med ett gott exempel har jag bestämt mig för att hitta tillbaka till min läsning. Att välja boken framför skärmen. Jag säger inte att jag ska sluta använda sociala medier. Jag kommer inte göra slut med min telefon. Men jag kommer vara mer varierad.
Och jag känner att jag behöver en spark i rumpan för att komma igång. Jag känner att jag behöver stöttning och pepp. Därför har jag valt att skapa hashtaggen #reclaimreading för att skänka pengar till LitWorld som är en ideell organisation som arbetar för barns läsning och som har skapat Internationella högläsningsdagen (i år inföll dagen den 5 februari). Det hjälper mig att behålla fokuset på mitt läsande, att inte slentrianmässigt återgå till att ta upp telefonen i tid och otid. Och förhoppningsvis kan det också få några fler att hitta tillbaka till sin läsning. För jag tror i själ och hjärta att det skapar lugn i vår annars så stressande vardag.
Så alla ni där ute. Lägg upp en bild på er läsning. Var ni läser, vad ni läser, hur ni läser. Vad som helst. Och använd #reclaimreading. Jag skänker 1 krona för varje bild till LitWorld fram till Världsbokdagen 23 april. Låt oss se till att det blir 10 000 kronor! Och framför allt, unna er en stunds läsning!
Om gästbloggaren
Susanne Trydal är försäljningschef för barn- och ungdomslitteratur på Bonnierförlagen. Hon älskar romaner av alla de slag, gärna korta, välskrivna och långsamma. På fritiden umgås hon för mycket med sin telefon. När hon inte gör det hänger hon med familj och vänner och läser böcker, pratar böcker och skriver böcker. Och äter kakor.
Jobbar du i bokbranschen? Läs Analysbrevet och prenumerera!
