Sanna Sporrong: Formgivaren bidrar till bokens identitet

Sanna Sporrong är frilansande bokformgivare och berättar om sitt jobb som går ut på att formge bokomslag och inlagor.
– Första åren kan vara ganska tuffa att ta sig fram då konkurrensen är stor bland de som vill formge böcker, säger hon.

”Jag väljer böcker efter omslaget”, påstår en del läsare. För många är omslaget om inte avgörande så i alla fall en bidragande faktor till att man väljer att läsa en bok. Men vem är det som gör bokomslagen? Hur ser deras jobb ut? Vi letade upp en bokformgivare och ställde alla våra frågor.

– Bokens visuella identitet är väldigt viktig för att berättelsen ska nå läsaren. Det är det första intrycket av författarens verk som någon möts av i bokhandeln. Bokomslaget har också en väldigt viktig säljfunktion. Bokens berättelse får en identitet och en läsupplevelse ska säljas in, säger Sanna Sporrong.

Hon har jobbat heltid som bokformgivare i drygt 10 år, med både omslag och formgivning av inlagor (sättning). Idag är hon frilansare och samarbetar med förlag i Sverige och övriga Norden. Gissningsvis har hon jobbat med omkring 500 boktitlar. Slår man ut det innebär det ungefär ett nytt uppdrag i veckan.

Varför fastnade du för det här yrket?
– Under min KY-utbildning i Visuell kommunikation i Västerås så skulle vi ha 15 veckors praktik. Och då upptäckte jag dåvarande Ica Bokförlag i Västerås. Där fick jag testa på hela bokprocessen och fick göra mina första böcker skarpt på riktigt. Hade ingen aning om att det fanns ett yrke för detta. Hittade verkligen min passion under den praktiken och väldigt glad för den chansen att få inblick och kunskap i bokbranschen.

Så hur blir man bokformgivare? Vägen dit kan se väldigt olika ut, menar Sanna.

– För min del handlade det om en kombination av teori och praktik. Jag tog en kandidatexamen i Medie- och kommunikationsvetenskap i Halmstad som jag sedan byggde på med konstvetenskap och senare en mer praktisk KY-utbildning med grafisk formgivning i fokus. Många går även rena designprogram som HDK eller Beckmans.

Det är bra att vara mångsidig, nyfiken och prestigelös, tipsar Sanna. Och att kunna ha många bollar i luften samtidigt. Men viktigast av allt att vara lyhörd för förlagets och författarens önskningar.

– Utbildning inom formgivning är ett grundkrav och en fördel är om man kan få praktik på ett bokförlag under utbildningens gång. Då skapar man kontakter och får lite erfarenhet. Sedan kan man bygga en portfolio av fiktiva böcker för att ha något att visa potentiella kunder.

Behöver du ofta vidareutbilda dig eller läsa på för att hänga med?
– Jag brukar lära mig ny teknik och få inspiration ifrån kunskapsplattformen skillshare.com. Där lär andra kreativa skapare ut sina kompetenser. Sedan är det viktigt att hitta inspiration på andra ställen än just bokbranschen. Jag är väldigt intresserad av konst, inredning och mode vilket ger mig mycket inspiration i mitt skapande.

Vad är roligt och utmanande med ditt jobb?
– Variationen! Jag får lära mig nya saker hela tiden om olika ämnen, människors livsöden och ta del av fantastiska berättelser. Sedan uppskattar jag mina bokförlagskollegor mycket och att få träffa författarna.

– Det kan vara utmanande att skapa form åt böcker vars innehåll eller ämnen man inte är så insatt i. Jag läser helst så mycket som möjligt av en boks manus, men ibland finns inte riktigt tiden för det.

Får du ofta tydliga riktlinjer från förlagen eller upplever du att du får konstnärlig frihet?
– Jag tycker man får ganska fria tyglar när det gäller romaner. Där vill förlaget gärna ha en objektiv syn på berättelsens gestaltning. Att göra fackböcker fungerar lite annorlunda. Ibland får man ett färdigt bildmaterial att arbeta utifrån och ibland arbetar jag som art director tidigt i processen tillsammans med fotograf, stylist, förlag och författare.

Känner du dig pressad ibland att åstadkomma perfekta omslag?
– Det finns alltid ett visst mått av prestationsångest inför ett bokprojekt, men det gäller nog de flesta kreativa yrken och är del av processen. Om man inte skulle känna så, så finns nog risken att man inte respekterar innehållet tillräckligt mycket. Det gäller till viss mån att åsidosätta ens egna konstnärliga uttryck till fördel för berättelsens marknadsföring.

Noggrann planering och parallella projekt

Precis som författare kan drabbas av skrivkramp och känna sig oinspirerade när de ska vara kreativa på beställning, kan formgivare också uppleva att inspirationen tryter.

– Har man för många projekt samtidigt så kan inspirationen bli lidande, säger Sanna. Det är den svåra balansen för en frilansare. Projekten hopar sig ofta i perioder, och då gäller det att vara noggrann i sin planering. Och framförallt skapa luft i kalendern. För det är oftast i mellanrummen de bästa idéerna föds för mig.

Hennes dagar ser väldigt olika ut och hon gillar friheten att kunna lägga upp sin tid hur hon vill.

– Oftast börjar dagen med en stor kopp kaffe och en lista över dagens uppgifter. Jag försöker även göra en noggrann planering över mina projekt över tid, eftersom bokproduktionsprocessen är ganska lång. Jag har flera projekt som löper parallellt om varandra, så det gäller att ha koll längs vägen.

Ofta brukar hon välja de arbetsuppgifter hon känner för just för dagen. Vissa dagar är hon mer upplagd för kreativt skapande, medan andra dagar kan hon uppskatta textsättning, administrativa uppgifter och mer monotona uppgifter.

När hon formger fackböcker ansvarar hon mestadels för hela produktionen av både omslag och inlaga, formgivning och sättning. När det gäller romaner så står oftast förlaget för själva textsättningen.

Efter hand har hon kommit att uppskatta fackböcker mer och mer och försöker nischa in sig mer på dessa.

– Främst för att jag tycker det är så roligt att lära mig om nya ämnen, men också för att det blir större projekt över längre tid.

Hur har rollen som bokformgivare förändrats de senaste 10 åren?
– Jag tycker nog den har förändrats till det bättre. Man får skäligt betalt av förlagen och uppdrag är ofta återkommande ifrån samma förlag. Men det beror troligtvis på att jag blivit mer etablerad i branschen. Första åren kan vara ganska tuffa att ta sig fram då konkurrensen är stor bland de som vill formge böcker.

Finns det någon särskild trend just nu inom bokformgivning som du har lagt märke till?
– Jag tror vi närmar oss den amerikanska stilen mer och mer, med starka typografiska omslag. Där titeln i sig får spela huvudrollen med enklare illustrativa inslag, istället för det fotografiska.

Vad är det som gör ett bokomslag bra?
– Det är en ganska subjektiv fråga tycker jag, och kanske ligger svaret just där. Att bokens formgivning ska locka rätt läsare för just den berättelsen, säger Sanna Sporrong.