Aspingtons antikvariat i Stockholm stänger efter 106 år

År 1913 öppnade Ebba Aspington sitt första antikvariat. Verksamheten har funnits i släkten i tre generationer, men kommer att stänga sommaren 2020.

Anrika Aspingtons antikvariat vid Karlaplan i Stockholm kommer att sälja sina sista böcker lagom till midsommar 2020. Ett av Sveriges äldsta antikvariat går därmed i graven.

Mats Aspington har jobbat i antikvariatet i 49 år och är den som driver det idag. Innan dess höll hans mamma Inga-Lisa i rodret.

– Med ålderns rätt lägger jag ner verksamheten, säger Mats Aspington till Boktugg. Jag är 68 år och har ingen i familjen som efterträder. Det var ett jättesvårt beslut, men jag har bestämt mig för att sluta med flaggan i topp. Familjen tycker det är sorgligt, men de förstår beslutet.

Mats har funderat på saken i ungefär ett halvår och fattade slutligen beslutet på julafton. Han kommer inte att sälja antikvariatet till någon ny ägare.

– Jag har lärt mig av andra kollegor att det är väldigt svårt att sälja. Dessutom skulle mitt efternamn följa med, och det känns inte riktigt bra om det skulle hamna i händerna på någon annan.

Under våren kommer böckerna att säljas ut, med förhoppningen att så många som möjligt ska hitta nya ägare. Redan nu har utförsäljningen satt igång, med 20 procents rabatt till att börja med. 

– Ett alternativ vore förstås att göra mig av med butiken och bara köra online. Jag har andra kollegor som har gjort så, som sitter i en lagerlokal och skickar böcker, men det tilltalar inte mig. Att inte träffa några kunder alls skulle bli så tråkigt, säger Mats.

Med det sagt var Aspingtons tidiga med att börja med internetförsäljning. De har haft en egen hemsida sedan början av 90-talet och varit medlemmar på Antikvariat.net sedan sajten lanserades 1998.

Om man tittar på de senare åren så uppskattar Mats att 90 procent av försäljningen har varit internetrelaterad på ett eller annat vis. Strökunderna är inte särskilt många numera.

– Idag är det internet som gäller. Men jag tycker att man ska ha butik, man måste ha ett skyltfönster – både för inköp och försäljning. Många kunder vill känna på böckerna och kunna se vad det är de köper, säger Mats.

Många antikvariat dras med höga lokalhyror, vilket även Aspingtons har fått tampas med. Antikvariatet har funnits på många olika adresser genom åren, när Mats började fanns de på Drottninggatan för att sedan flytta till Gamla stan, som de lämnade för Gärdet när hyran blev för hög.

– Jag får onekligen en hel del kritik för att jag ska stänga, hälften på skämt naturligtvis men också med en liten gnutta allvar. Jag får dåligt samvete varenda dag … Mina många stamkunder kommer nog att vända sig till internet nu när vi stänger. Många beställer redan på nätet, sedan kommer de in och hämtar böckerna. De tycker precis som jag att det är roligare att handla över disk.

Att jobba i antikvariat är ett jätteroligt yrke, tycker Mats. Men mycket har förändrats på senare år. Inte minst inköpen, förr i världen var det bara antikvariat och auktionskammaren som köpte upp samlingar. 

– Men idag har privatpersoner kommit in i bilden. Och de kan sätta vilket pris som helst – till skillnad från oss som bedriver verksamhet och har stora kostnader för anställda och hyra.

Ekonomiskt har Aspingtons gått runt även på 10-talet, men det är mycket tack vare internetförsäljningen.

– Min uppfattning är att de stora samlarna försvann i början på 90-talet, säger Mats. Folk läser lika mycket som förr, fast man läser på ett annat sätt. Idag är folk inte så intresserade av att ha speciella upplagor. De yngre generationerna har inte ens bokhyllor hemma. Även om de läser mycket så sker det på andra sätt, som ljudböcker till exempel.

Går du i pension nu?
– Antikvariatspension ja, men jag har så många planer att jag kommer ha fullt upp. En sak jag ska unna mig är lite längre sommarlov! Resten av året ska jag jobba med olika saker, sådant som man inte hinner med när man driver antikvariat, säger Mats.