Unga kvinnor skriver om sex och våld samtidigt som klimatkrisen ger upphov till dystopier. Här är några av böckerna i vårens bokflod – som också bjuder på en roman av akademiledamoten Anne Swärd och två kulttrilogier.

När Marie blir våldtagen av sin chef bestämmer hon sig för att inte berätta om det för någon. Men undan för undan förändras hon av händelsen, som till slut hotar hela hennes existens. Inès Bayards roman Det onda, nominerad till Goncourtpriset i Frankrike, är en av flera böcker i vår som undersöker sambandet mellan sex, våld och makt.

Om kärlek och våld är så nära förbundna – hur ska vi då kunna älska varandra, frågar sig till exempel debutanten Arazo Arif med lyriksamlingen Mörkret inuti och fukten. Sofia Rönnow Pessah debuterar med en bok om vikten av att vara knullbar, och räknar sitt liv i one night stands. Huvudpersonen har internaliserat samhällets krav på sexiga kvinnor – men vad gör det med henne?

Nyanserar metoos gråzoner

Rönnow Pessah tar upp gråzonerna kring metoo och att samtycke inte alltid räcker när kvinnor fostras till att delta i sådant de egentligen inte vill vara med om.

Kate Elizabeth Russell är inne på ett liknande spår, hon synar en relation i Min mörka Vanessa, som handlar om en collegelärare som har förgripit sig på sina elever. Vanessa börjar rannsaka det hon först såg som ett positivt förhållande med läraren, som inleddes då hon var 15 och han 42.

En destruktiv relation står i fokus också i den nyblivna akademiledamoten Anne Swärds roman Jackie. Där flyttar en ung kvinna till Stockholm, och möter en tio år äldre man som stegvis försöker ta kontroll över hennes liv. Anne Swärd skriver om utsattheten och sårbarheten det skapar, som påverkar relationerna för kvinnan även i vuxen ålder.

Samhällskritik och kulttrilogier

Våren är också full av samtidsskildringar, till exempel den ”vilt huggande bataljmålning över vår tid”, som Virginie Despentes trilogi ”Vernon Subutex” är, enligt Jonas Thente i DN. Den franska kultförfattaren bakom Baise moi har skrivit klart sin myllrande skildring av det samtida Frankrike. I centrum står Vernon Subutex, en medelålders man som blir hemlös när hans skivaffär går i konkurs.

Istället för att vända sin blick mot maktens centrum fixerar Despentes offren i ett samhälle där kapitalismens avigsidor blottas, med nedmonterade skyddsnät, osäkra arbetsförhållanden och en växande högerextremism.

Den isländske författaren Sjón är en annan som vänder blicken mot ett mörkare Europa, i Gult hår, grå ögon skildrar han den unge Gunnars uppväxt och väg in i nynazismen. Den handlar också om hur nazismens sympatisörer fanns på högsta politiska nivå i efterkrigstidens Island – och hur deras retorik påminner om den som dagens högerpopulister använder.

En annan kultförklarad trilogi ges ut i april, Agustín Férnandez Mallos Nocilla dream har gett namn åt en hel författargeneration i Spanien. Den är ett slags hybridroman, som tar upp en rad öden och fenomen, bland annat hur människor försöker leva i ”mikronationer”, ett mer småskaligt alternativ till nationalstaten.

Klimatdystopier

Flera samtidsböcker tar annars avstamp i en av vår tids ödesfrågor: klimatkrisen. Den ger näring åt flera dystopier. Nyligen kom NK Jemisins hyllade Den söndrade jorden (Stenhimlen, Den femte årstiden och Obeliskporten) på svenska, en fantasytrilogi om en tid då vår planet skakas av vulkaniska, seismiska och geomagnetiska krafter. Nu debuterar också Erik Hågård med Lilo, en berättelse om en tid då människorna har förlorat herraväldet över jorden och rör sig i ett landskap av dallrande hetta och bländande ljus, där floderna sprider giftig algsörja.

Axel Lindén, författare till ”Fårdagboken”, skriver om sitt förhållande till skogen. Han vill se den växa vilt och frodas, snarare än att tukta den i skogsindustrins raka rader. Att sköta skogen blir också ett sätt att hantera hur jorden håller på att gå under, samt en personlig katastrof: ett barn som blivit som hans eget men som kanske inte får stanna i Sverige.

Lindén frågar sig: spelar ens ansträngningar någon roll när allt ändå verkar gå åt helvete?

Jonathan Safran Foer tycks svara, han har en pragmatisk inställning till klimatfrågan. I ”Det är vi som är klimatet” blandar han fakta med personliga berättelser i en rannsakan kring vad vi måste göra för att lyckas förändra våra vanor och rädda planeten.

Text: Elin Swedenmark/TT

Fler böcker i vår

Sen for jag hem av Karin Smirnoff
Hon nominerades till Augustpriset för den första boken om Jana Kippo, ”Jag for ner till bror”. Nu kommer den tredje och avslutande delen i trilogin, ”Sen for jag hem”, där författaren lämnar Smalånger för att delta i en utställning i Stockholm. Där kommer hennes förflutna ikapp henne.

Ljuskällan av Hanna Landahl
Det kommer en strid flod av feelgoodböcker i vår. Det här är en av dem som också försöker att ta genren vidare, med ett angeläget ämne. Romanen handlar om Staffan och Anna som flyttar till en ekoby, för att försöka leva mer hållbart. Men förenas eller splittras paret av kompromisserna som de gör?

Herrarna satte oss hit av Elin Anna Labba
För 100 år sedan inleddes tvångsförflyttningarna av renskötande samer i Sverige. Nu berättas den mörka historien genom de förflyttades ögon. Elin Anna Labba har försökt samla ihop de spår som finns kvar, i brev, foton och jojktexter. Deras sorg har tystats men förs ändå vidare genom generationerna.

Rolf av Malin Lindroth
I ”Nuckan” skrev hon om den stigmatiserade kvinnliga ensamheten. Nu har Malin Lindroth tagit sig in i huvudet på en så kallad incel-man, som låter ilskan växa inom sig och som slutligen begår ett brott. Varför, undrar han, skulle inte han också vara värd kärlek, gärna från en ung vacker tjej.

Caesaria av Hanna Nordenhök
Här söker sig Hanna Nordenhök tillbaka till den moderna gynekologins gryning, då kvinnokroppen betraktades som ett dunkelt landskap – som kunde kontrolleras. Hon skriver om manlig hybris och ensamma barn på samhällets botten.

Eros den bitterljuva av Anne Carson
Nu kommer den ständigt Nobelpristippade poetens debutbok på svenska. Här tolkar Carson uppkomsten av begreppet ”eros” i det antika Grekland, genom att studera den tidens poesi och förhållningssätt till begäret – vilket också säger en hel del om vår tid.

De tysta flickorna av Pat Barker
Den mest krigiska av berättelser har nu omtolkats. I den här versionen av ”Illiaden” ses berättelsen ur kvinnornas perspektiv. Här är Akilles ett ensamt barn som förlorat sin mor, som han aldrig slutar söka efter.

Klein av Axel Åhman
Det värsta för en man att vara är ”klein” – ett dialektalt ord för klen. Den här debutboken utspelas på den österbottniska landsbygden, och både byorginal och kommunalpampar får komma till tals. Det handlar om hur en riktig karl ska vara – och hur svårt det kan vara att anpassa sig till samhällets strikta genuskoder.

Flykt av Sahar Almashta
Några har flytt det kommunistiska Sovjet, andra har flytt diktaturer i Chile, Irak och Iran och vissa har tvingats lämna Östtyskland eller Finland i samband med andra världskriget. Den här boken ger röst åt människor från hela världen som har tvingats fly. Den visar att de flesta på olika vis har en flykthistoria inom sig.

Queenie av Candice Carty-Williams
En roman om 25-åriga Queenie Jenkins som bor i London och nyss blev dumpad. Förutom att famla efter karriär, kärlek och sig själv måste hon dessutom slåss mot törnar som drabbar en ung, svart kvinna i en rasistisk och sexistisk värld. Men som vapen har hon galghumor och en jamaicansk mormor.