Public domain 2020 – författarna vars verk släpptes fria för utgivning

Vid varje årsskifte går upphovsrätten ut för mängder av böcker och författarskap. Bland de som släpps fria 1 januari 2020 finns författare som Jack Kerouac och Margaret Mitchell samt svenskarna Elin Wägner, Vilhelm Ekelund och Axel Munthe.

I de allra flesta fall måste ett förlag betala författaren för rätten att ge ut hens verk. Men i Sverige gäller att 70 år efter upphovsmannens död så går upphovsrätten ut och författarens verk blir istället public domain som på svenska kan översättas till allmän egendom eller fri användning.

Den 1 januari 2020 blir det alltså i Sverige fritt fram att ge ut verk av författare som dog 1949. Detta gäller både svenska och utländska författare. Men, och det här är viktigt, det innebär inte att det är fritt fram att ge ut en svensk översättning av böcker skrivna av utländska författare som Margaret Mitchell (död 1949) och Sigrid Undset (död 1949). Översättningen kan fortfarande vara skyddad av upphovsrätt eftersom översättaren lever eller ännu inte varit död i sjuttio år.

I vissa länder (bland annat Kanada och Nya Zeeland) gäller en kortare skyddstid, 50 år efter författarens död. Där blir nu böcker av författare som Jack Kerouac (död 1969) och John Wyndham (död 1969) public domain. Så sorry, här i Sverige får vi vänta tjugo år till på att deras verk ska släppas fria.

Svenska författare blir public domain

Bland de svenska författare som dog 1949 finns Elin Wägner, Vilhelm Ekelund och Axel Munthe. Den förstnämnda var ledamot av Samfundet De Nio från 1937 och Svenska Akademien från 1944. Mest känd är hon för engagemang för kvinnlig rösträtt och för att hon var med och grundade Rädda Barnen år 1919.

En sökning visar att det finns ett 50-tal titlar utgivna (vissa av dem är samma böcker i olika versioner) med Elin Wägner som författare. En av dem är uppenbart ett resultat av public domain-klassningen: den 1 januari 2020 kom Norrtullsligan på förlaget The Sublunar Society som specialiserat sig på återutgivning av svenska public domain-titlar.

Därför finns inte oväntat, även dessa med 1 januari 2020 som utgivningsdag, titlar som Grekisk bukett och Vårbris av Vilhelm Ekelund.

Hur ser det då ut internationellt? Vilka nya berättelser blev public domain vid årsskiftet? Jo, det är en lång rad författare som 70 år efter sin död är fria att publicera i Sverige (om du gör en ny översättning eller kommer överens med den som gjort en översättning eller hens efterlevande, alternativt att översättaren varit död i sjuttio år).

På Wikipedia finns en hel sida med 2020 års public domain-personer, inte bara författare. Där hittar vi namn som Mary Antin, Alice Bailey, Khalil Beidas, Richard Connell, Will Cuppy, Klaus Mann, Margaret Mitchell (Borta med vinden), Alexander Serafimovich, Sigrid Undset med flera.

Musse Pigg-lagen skyddar Disney

Mer komplicerat är det i USA där man bestämde sig för att det inte räckte med det sjuttioåriga skyddet (något ironiskt var Disney en av de drivande bakom utökad copyright, trots att de gjort sig kända för att spela in filmer baserade just på public domain-berättelser för att slippa betala författare) och därför utökade det. Så den 1 januari 2020 blev alla böcker, filmer, konstverk och musik från 1924 public domain.

Där är nämligen skyddet för verk som ägs av företag 120 år efter skapandet eller 95 år efter utgivning, vilket som kommer tidigast. Denna Copyright Term Extension Act från 1998 kallades även Mickey Mouse Protection Act vilket gjorde att Musse Pigg (som först dök upp på vita duken 1928) blir public domain först 2024.

Så innan du bestämmer dig för att ge ut en av de “nya” public domain-titlarna så dubbelkolla flera gånger när författaren dog och vilken regel som gäller. Det är inte heller fritt fram att bearbeta hur som helst (som Disney gjort med HC Andersens förlaga till filmen Frost bland annat) när det gäller svenska klassiker. Det finns nämligen ett diffust klassikerskydd som ännu inte provats i domstol men kanske kommer det att ske då Svenska Akademien stämt Nordfront.