Under 2020 kommer NA Förlag att bredda sin utgivning med bland annat läromedel för grundskola och högskola, samt ett tiotal barnböcker.
Malmöbaserade NA Förlag registrerades 2012 och lanserade sina första läroböcker för gymnasiet våren 2014. Idag är de störst inom gymnasie- och vuxenutbildning samt SFI, med omkring 30 produkter totalt. Särskilt bra går titlarna inom svenska, svenska som andraspråk och idrott och hälsa.
Möt författarna som är mästare på Cliffhangers – i Boktugg Spänning!
Under 2020 ökar de produktionen från cirka 5–10 titlar till cirka 30 titlar om året. De kommer släppa 15 läromedelsprodukter för grundskolan, fem för högskola och dessutom ett tiotal skönlitterära böcker för barn och unga. Det första barnbokskonceptet kallar de för ”Honungsregn och världar utan slut” och riktar sig till 6–9 år.
– En satsning på allmänlitteratur innebär att vi för första gången kliver utanför skolvärlden och får äntligen vända oss direkt till konsument. När vi beslutade oss för satsningen var det viktigt att förlagets DNA, det vill säga utbildning och design, skulle följa med in i de nya produkterna. Och då passar just barnböcker i kategorin 6-9 oss mycket bra, säger Johan Paulsson, grundare.
Ett par av de nya barnböckerna som precis har kommit ut i handeln är Det pyttelilla spöket och den stora längtan, Körsbärsprinsen och Hur många fiskar finns det i havet?.
– Dels är det ett format som går att göra väldigt visuellt och estetiskt tilltalande. Men barnböcker erbjuder även fantastiska möjlighet att väcka nyfikenhet och fascination inför världen. Att få problematisera och sätta fokus på frågor som utanförskap, orättvisor och normkultur känns viktigt och som ett naturligt steg i förlagets utveckling.
Senare under året planerar de även att släppa nytolkningar av klassiker för mellanåldern.
– Målsättningen är att göra odödliga sagor tillgängliga för en ny generation. Här låter vi etablerade författare göra sin version av en valfri evergreen. Först ut blir Romeo & Julia, Don Quijote och Tarzan. Böckerna skrivs för kategorin 9–12 år och kommer ha lärarhandledningar i de fall de används i skolan.
Det är genom uppsökande verksamhet som de hittar flest författare, även om spontanansökningarna stadigt har ökat sedan starten.
– Visst hade det varit roligt att få fler spontanmanus inskickade till oss, säger Johan. Men istället planerar vi utgivningen och projekt efter vad vi vill göra och därefter söka upp författare som vi tror är rätt för uppgiften. Så har vi alltid jobbat och det funkar bra för oss.
Hur ska ni sticka ut i mängden, det råder ju ingen direkt brist på barnböcker?
– Så som vi jobbat hittills innebär att vi i ett tidigt skede utgår från paketeringen av produkten och att placera den i ett sammanhang. Ett exempel är barnböckerna, istället för att börja med en titel börjar vi med fem. Dels ger det oss en större möjlighet till att konceptualisera och dels får vi synergieffekter, helheten säljer enheten så att säga. Dessutom tror jag att insikten om den hårda konkurrensen är viktig. Det finns så mycket fina berättelser så detta får man nästa betrakta som hygienfaktor. Vårt jobb ligger i att hitta berättelser med viktigt innehåll och lyfta dessa med bra design och genomtänkt marknadsföring. Vi har också som mål att böckerna ska fungera över tid snarare än att få fram bästsäljare som reas ut efter jul.
Vilka skillnader ser ni mellan att jobba med läromedel och allmänlitteratur?
– Läromedel kan ibland vara stora och dyra produktioner uppåt 350–400 sidor, fullpackat med infografik och andra visuella moment. Det är både dyrt och tidskrävande. Samtidigt har det också skett en digital utveckling som vi måste följa och anpassa oss efter. Länge har läget varit ovisst i vilken omfattning läromedel kan och ska digitaliseras. Så initialt upplever jag att den stora skillnaden är just detta, projektets omfattning och digitalisering. Våra produktioner inom allmänutgivning är lättare och går snabbare från idé till verklighet. Däremot är det ett betydligt större brus i säljkanalerna än läromedel. Här ska vi verkligen fokusera under kommande år, att bli ännu bättre på att skapa brand awareness, säger Johan Paulsson.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
