Här berättar Johan Agorelius om drivkrafterna bakom att starta bokförlag i en tid då bokbranschen anses vara i kris och på vilket sätt detta är symptom på en mer genomgripande samhällsutveckling.
Att starta bokförlag i kristider – Ett tecken i tiden?
Kris i bokbranschen. Så har det låtit länge nu. Dalande försäljningssiffror och en ökande konsolidering där storförlagen i sin desperata jakt efter att skapa bästsäljare tar allt större andelar av en krympande marknad.
Stödprenumeration. Boktugg Mini (från 10,42 kr/mån) ger tillgång till vissa premiumartiklar.
Finns det verkligen någon som startar bokförlag i sådana tider?
Svaret på den frågan är: Absolut. Faktum är att det startas fler nya bokförlag i Sverige än någonsin.
Så, vad är det som pågår?
Det enkla svaret är kanske att det har blivit lättare att starta förlag. För så är det onekligen. Med tjänster som Publit och den ökade effektiviteten i digitala tryckerier som snart gör on-demand-förlagen oskiljbara från traditionella både i fråga om priser och distributionshastighet, så är både den ekonomiska och den administrativa tröskeln betydligt lägre.
Samtidigt är det fortfarande mycket arbete att driva förlag, i alla fall om utgivningen ska hålla kvalité, och småförlagen gör i regel inga vinster, i alla fall inga som på något vis motsvarar arbetsinsatserna. De är i realiteten icke vinstdrivande.
Så, frågan återstår, vad är det som pågår?
För att svara på frågan tror jag att vi måste gräva betydligt djupare, inte bara i bokbranschen, utan i samhället som stort.
Och jag kan ju börja med mig själv. Varför valde jag att starta förlag? I mitt fall handlade det framförallt om att jag tyckte att det saknades välskriven science fiction i den svenska utgivningen. Och jag tyckte att detta var lite märkligt. För intresset för science fiction är större än någonsin, framförallt vad gäller tv-serier, dataspel och film. Men, inte bara det, för när jag grävde lite djupare upptäckte jag att det trots den sjunkande försäljningstrenden hos bokhandlarna, fanns en bokhandel som stack ut. Nämligen Science Fiction-bokhandeln där försäljningen av böcker faktiskt ökade (även om det mest var litteratur på engelska).
En av förklaringarna till detta tror jag är att science fiction aldrig varit mer relevant än idag. Teknologiutvecklingen, och med den samhällsutvecklingen, går allt fortare och för att använda en klyscha: det som är science fiction idag är science imorgon. Behovet av att förstå samtiden och vad den kan leda oss in i, är större än någonsin. För bara några generationer sedan såg livet relativt likartat ut mellan generationerna, och den äldre hade mycket att lära den yngre. Idag finner varje ny generation sig leva i en helt ny värld som på många sätt är mer främmande för de äldre generationerna än dem själva.
I relation till detta, finns det forskning som visar att vi i västvärlden idag i allt ökande utsträckning ser på vår omvärld som absurd och det är ingen hemlighet att de psykiska diagnoserna ökar. Samtidigt förlorar de gamla institutionerna allt mer i relevans och det är upp till varje individ att själv finna sin mening. Detta har gjort att vi hamnat i det som vissa anser är en pågående meningskris. Något som även kan ses i det faktum att intresset för religion och andlighet ökar.
Det var någonstans i denna skärningspunkt som jag tyckte att det saknades litteratur i Sverige. Framförallt, att det saknades välskriven svensk litteratur med teman som knyter an till det spekulativa. Självklart har enstaka titlar getts ut av både mindre och större förlag under de senaste åren, men det har ändå varit sparsmakat. När vi gav ut vår första bok, en diktsamling spekulativ lyrik (Noll Plus Noll), så jämfördes den på flera håll med Harry Martinsons Aniara, som kom ut för över 60 år sedan. Vilket är ganska talande för hur klimatet för den här typen av litteratur ser ut i Sverige.
För oss, har det aldrig handlat om att ge ut böcker för att tjäna pengar och jag tror det samma stämmer för de flesta nya småförlag som startas idag. Man vill helt enkelt nå ut med berättelser och budskap som man tycker är så pass viktiga eller intressanta att man vill att fler ska få ta del av dem. Och jag tror det är här vi finner svaret på varför allt fler startar bokförlag idag. De av oss som funnit något som vi finner meningsfullt vill dela med sig av det till andra. Med detta upphör även konkurrenssituationen och allt fler mindre bokförlag väljer idag att samarbeta med varandra, ibland i temporära konstellationer för gemensamma projekt eller mer långsiktigt då man har likartade visioner.
För oss på Svensk Sci Fi, har det varit oerhört befriande att inte behöva jaga vinst. Medan de större förlagen, av nödvändighet för att inte gå under, måste jaga vinst, och i det även måste konkurrera med ett ökande utbud av billiga videostreamingtjänster och gratis podcasts, så kan vi helt och hållet ägna oss åt det vi älskar. Och det går faktiskt att nå ut. Folk läser fortfarande böcker, till och med pappersböcker. I början trodde vi inte att speciellt många skulle vara intresserade av så obskyra ämnen som spekulativ rymdpoesi eller spirituellt sökande efter jaget (Jag Jaguar – vilket var vår andra bok).
Men vi har blivit positivt överraskade av intresset både från läsare och recensenter. Inte så att vi kan försörja oss på det här men vi kan i alla fall fortsätta ge ut böcker som vi älskar. Till exempel har vi nyligen gett ut en fantasyroman tillika illustrerat bestiarium med monster ur olika kulturer runt om i världen. Och vi släppte nyligen en antologi om Malmös framtid (Malmö 2048), där 15 författare och två illustratörer fått gestalta sina tankar om framtidens Malmö. Vår ambition med Malmö 2048 har förutom att ge ut välskriven och tankeväckande science fiction även varit att få igång ett samtal om hur vi idag ser på vår framtid, vilket ju i själva verket berättar hur vi ser på vår samtid.
Om jag själv ger mig lov att spekulera om framtiden, så tror jag att konceptet med fler icke vinstdrivande aktörer som samarbetar med varandra är en trend som inte bara gäller i bokbranschen, utan hela samhället. Jag tror vi kommer att se mer av det både inom utbildning, politik, ekonomi och akademi. Vi rör oss helt enkelt mot ett dynamiskt nätverkssamhälle där de gamla statiska hierarkierna tappar i relevans eftersom de inte har förmåga att anpassa sig snabbt nog. De närmaste 30 åren kommer förmodligen att motsvara flera hundra års samhällsutveckling, vilket betyder att paradigmskiften kommer avlösa varandra allt snabbare. Hur vår värld ser ut om 30 år, är därför omöjligt att säga, det enda vi vet med säkerhet, är att den på många plan kommer att vara radikalt annorlunda mot hur vår värld ser ut idag.
Därför är även en ambition med Malmö 2048, att ha ett event år 2048, där de av deltagarna som fortfarande lever samlas och där vi kan jämföra de tankar vi hade om framtiden med hur det faktiskt blev i verkligheten. Kanske kan berättelserna om hur vi en gång såg på framtiden lära oss lika mycket om oss själva som berättelserna om hur vi idag ser på framtiden.
För i slutändan. Om det är något som är djupt meningsbärande och allmänmänskligt trots en föränderlig värld, så är det berättelser och mytologi. Det mytopoetiska ligger så djupt rotat i oss, att det i slutändan nog är dit ner vi måste nå, för att klara av att sträcka oss hela vägen in i framtiden.
Om gästbloggaren
Johan Agorelius är neuroforskare och bokförläggare. Han startade 2018 bokförlaget Svensk Sci Fi.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
