Läsning av skönlitteratur minskar 7-9 procent i Sverige, Finland och Norge. Svenska elevers läsning av tidskrifter och dagstidningar minskar kraftigt jämfört med 2009. Dessutom anser fyra av tio elever att läsning är slöseri med tid.
Förutom läsförståelse (som vi skrev en del om igår) fanns i Pisa-rapporten även siffror på hur läsning av skönlitteratur, veckotidningar/tidskrifter och dagstidningar utvecklats. Dessutom attityder till läsning.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
Här finns det ur bokbranschens perspektiv en del alarmerande siffror. Läsning av skönlitteratur har minskat med 2 procentenheter i OECD-länderna i genomsnitt,
och i Sverige, Finland och Norge är minskningen 7–9 procentenheter. (Notera: vi vet inte hur fallet är med facklitteratur).
Desto mer dramatisk är den minskade läsningen av veckotidningar/tidskrifter samt dagstidningar. För svenska elever har läsning av veckotidningar/tidskrifter minskat från 58 till 18 procent och för dagstidningar från 72 till 23 procent. Vilket är precis vad vi på Boktugg påpekade tidigare i höstas, att tidningsläsandet minskar mer än bokläsandet.
Läsning på nätet då? Jodå, den ökar självklart. För Sverige har andelen elever som uppger att de läser nyheter på nätet flera gånger i månaden ökat från 64 till 74 procent, enligt Skolverkets huvudrapport om Pisa.
Rapporten drar slutsatsen att svenska 15-åringar läser mindre nyheter totalt sett.
Än mer oroande borde vi se på attityden till läsning: ”I Sverige, Norge, Danmark och Island är andelen elever som endast läser om de måste ca 57–58 procent. Andelen är något lägre i Finland, knappt 51 procent samt i OECD som helhet, drygt 49 procent. Andelen elever som endast läser om de måste har ökat med drygt 17 procentenheter i Sverige mellan 2009 och 2018. Av OECD-länderna är det endast Chile som uppvisar en större ökning.”
Är detta baksidan av att vi tjatar om behovet och vikten av läsning? Jag vet inte om de 15-åringar som tog Pisa-testet 2018 hade utsatts för samma kampanj som föräldrar till barn som började skolan för fyra-fem år sedan är del av. ”Läs minst 30 minuter om dagen” som är rekommendationen från forskare.
”I Sverige, Finland och Norge är andelen elever som menar att läsning är slöseri med tid 38–40 procent. I Danmark och Island är motsvarande andel 31 procent medan andelen i OECD-länderna i genomsnitt ligger på drygt 28 procent. I Sverige, Finland och Norge har andelen elever som tycker att läsning är slöseri med tid ökat med 10–11 procentenheter jämfört med 2009. I Danmark och Island, liksom i OECD-länderna i genomsnitt är ökningen
av andelen elever som har denna uppfattning lägre, 5–6 procentenheter”, skriver Skolverket.
Så varför känner eleverna så här? Det är ju egentligen med läsning som med allt annat som är nyttigt för dig, risken är att det känns mer som ett nödvändigt ont än en lustfylld upplevelse. Ni vet, äta rätt, träna och rent allmänt lära sig saker som inte ger en omedelbar kick.
”Det finns ett positivt samband mellan elevers attityder till läsning och resultat i läsförståelse, baserat på ett läslustindex. Detta innebär att elever som uppvisar en mer positiv attityd till läsning i regel också uppvisar en högre grad av läsförståelse”, låter som ett bra argument för att tända läslusten. Men i nästa andetag så punkterar Skolverket detta delvis med att säga ”I PISA 2018 är detta samband svagare i Sverige jämfört med OECD i genomsnitt.”
Så åt vilket håll lutar Pisa-resultaten egentligen? För oss som sysslar med böcker blir det tydligt att frågan om Läslust blir allt viktigare. Är vi på väg tillbaka mot en uppdelning mellan läsande och ickeläsande som fanns innan ”alla” lärde sig läsa?
Samtidigt har vi frågan om hur läsning på nätet mäts. Jag läser själv mycket mer sällan papperstidningar idag än 2009. Samtidigt läser jag enormt mycket på skärm främst på webben, även långa texter.
De flesta undersökningar vi lutar oss mot är inte anpassade till dagens situation och därför kommer de inte att ge hela svaret. Man kan till och med fråga sig om Pisa är helt rättvisande när det visar sig att endast 72 procent av de svenska eleverna anser att de gjort sitt bästa på testet – ner från 89 procent för 2015 års undersökning. Hoppsan.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
