Sverige fick bättre resultat i samtliga ämnen i Pisamätningen som presenterades idag. Svenska 15-åringar har nu en läsförståelse i nivå med 2006.
– PISA 2018 är ett kvitto på att många elever, lärare och rektorer gör ett bra arbete. Svensk skola har problem att brottas med, men att den svenska skolan generellt är dålig är en myt, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson i ett pressmeddelande.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
PISA är en internationell studie som undersöker 15-åringars kunskaper inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Studien genomförs vart tredje år. Under några år utlöste den stor panik inom den svenska skolvärlden eftersom de svenska resultaten sjönk varje år mellan 2000 och 2012.
Men i de två senaste mätningarna har svenska elever förbättrat sina resultat, delvis som ett resultat av att det talats mycket om vikten av läsning och läsförståelse – något som faktiskt även inverkar på resultaten i de andra ämnena.
I PISA 2012 presterade svenska elever långt under genomsnittet bland OECD-länderna i samtliga tre ämnesområden. I PISA 2015 vände resultaten uppåt och i PISA 2018 har Sveriges resultat i ett internationellt perspektiv förbättrats ytterligare då svenska elever nu presterar över OECD-genomsnittet inom alla tre ämnesområden.
Jämfört med PISA 2015 ökar visserligen den uppmätta poängen men förbättringen är inte statistiskt säkerställd.
- Läsförståelse. PISA 2018: 506 poäng. PISA 2015: 500 poäng. PISA 2012: 483 poäng. OECD-genomsnittet i PISA 2018 är 487 poäng. Bara fyra OECD-länder har nu statistiskt säkerställt högre resultat än Sverige, däribland Finland.
- Matematik. PISA 2018: 502 poäng. PISA 2015: 494 poäng. PISA 2012: 478 poäng. OECD-genomsnittet i PISA 2018 är 489 poäng.
- Naturkunskap. PISA 2018: 499 poäng. PISA 2015: 493 poäng. PISA 2012: 485 poäng. OECD-genomsnittet i PISA 2018 är 489 poäng.
En positiv nyhet gällande läsningen hittar vi i det faktum att skillnaden mellan pojkar och flickor minskar.
“Att flickor presterar genomsnittligt bättre i skolan är välkänt och PISA är inget undantag. I läsförståelse har dock skillnaderna minskat från 51 poäng i PISA 2012 till 34 poäng i PISA 2018. I PISA 2012 var skillnaderna större än OECD-genomsnittet men har nu minskat till samma nivå som OECD”, skriver Skolverket.
Så vad innebär det för bokbranschen? Ja, säg det. Helt klart är i alla fall att den svenska skolan även framöver kommer att lägga mycket fokus på att lära barnen läsa och därefter utveckla deras förmåga att läsa och förstå längre texter.
Pisa-utvecklingen för läsförståelse i Sverige
2000: 516 poäng
2003: 514 poäng
2006: 507 poäng
2009: 497 poäng
2012: 483 poäng
2015: 500 poäng
2018: 506 poäng
Om PISA: I PISA 2018 deltog totalt 600 000 femtonåriga elever från 79 länder. I Sverige deltog nästan 5 500 elever från 207 grundskolor och 16 gymnasieskolor. Utöver prov i läsförståelse, matematik och naturvetenskap har eleverna fått besvara en enkät med bland annat frågor om sin bakgrund, sitt lärande samt engagemang och motivation att lära sig ämnena. Rektorerna på de utvalda skolorna har fått besvara en enkät om hur undervisningen organiseras.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
