Nobelkommittén skakas av två avhopp. De externa ledamöterna Kristoffer Leandoer och Gun-Britt Sundström lämnar – de är inte tillfreds med samarbetet med Svenska Akademien.

Först ut var författaren och journalisten Kristoffer Leandoer. I en text i Svenska Dagbladet skriver han att han ”varken har tålamod eller tid att vänta in resultatet av det förändringsarbete som satts i gång” och att ”Akademien och jag har för olika tidsuppfattning, ett år är alldeles för lång tid i mitt liv och alldeles för kort i Akademiens”.

Han vill dock inte konkretisera exakt vad som borde gå fortare.

– Det handlar om arbetet i kommittén för att få fram Nobelpriset, men hur har jag jättesvårt att gå in på. Jag har skrivit på en sekretessförbindelse, det var kanske det dummaste jag gjort i hela mitt liv men jag kan inte ställa mig utanför den, jag kan inte gå in på några detaljer, säger han till TT.

Vantrivs med att smyga

Den 1 december gick Kristoffer Leandoers och Gun-Britt Sundströms förordnande ut vilket är anledningen till att deras avhopp kom just nu.

För Leandoer har beslutet att hoppa av Nobelkommittén ingenting att göra med debatten kring Peter Handkes Nobelpris, betonar han. Ett av problemen är enligt honom själva konstruktionen med en extern kommitté som har två år på sig, jämfört med akademiledamöterna som sitter på livstid.

Dessutom är det en fråga om öppenhet, berättar han för TT.

– Jag vantrivs med att smyga med vad jag gör, säger han.

Kristoffer Leandoer tycker inte att ledamöterna har tillräckligt med inflytande för att arbetet ska kännas meningsfullt.

– Inte för mig personligen. Det betyder inte att det inte kan vara djupt meningsfullt för de andra.

När TT når Mats Malm bekräftar denne att kommittéledamöternas rörelsefrihet är begränsad eftersom en kandidat måste ha stått på ”korta listan” för att kunna komma ifråga för ett Nobelpris.

Sundström: Handke påverkade

Gun-Britt Sundström förklarar varför hon lämnar kommittén i ett kort uttalande på DN.se. Hon hänvisar till att konstruktionen med externa ledamöter ”är svårhanterlig; samarbetet blir oundvikligen haltande i viktiga avseenden” och att de externa ledamöternas roll har ”förskjutits från att delta i sekretessbelagda litteratursamtal till att vara en länk mellan Akademien och allmänheten. Så såg inte den uppgift ut som jag åtog mig för ett år sedan.”

För henne bidrog beslutet att tilldela Peter Handke Nobelpriset:

”Valet av 2019 års pristagare har inte bara inneburit val av ett författarskap utan även, inom och utom Akademien, tolkats som ett ställningstagande för synen på litteratur som något som står över ’politiken’. Den ideologin är inte min”, skriver hon.

Mats Malm, ständig sekreterare i Svenska Akademien, beklagar att de båda ledamöterna lämnar, eftersom de har varit ”mycket värdefulla”.

– Det här visar att vi arbetar i olika tidsdimensioner. När vi tar in nya kritiker och experter blir det en fruktansvärd arbetsmängd. Det finns en skillnad mot dem som har varit med länge och diskuterat. Meningen är att vi ska hitta former för det här. Det finns utrymme för förbättring och vi är mycket tacksamma för alla synpunkter, förutom de stora insatser som de har gjort, säger Mats Malm till TT.

Mats Malm: ”Arbetar vidare”

Mats Malm tycker inte heller att politik och litteratur kan skiljas från varandra, men understryker att det handlar om vad man kan väga in i bedömningen.

TT: Är det Akademiens syn att litteraturen står över politiken?
– Utgångspunkten för prisarbetet är att vi vet att litteraturen har politiska effekter men vi får inte låta prisarbetet styras av politiska åsikter.

Han säger att Akademien nu måste diskutera hur man går vidare. Åsikterna kring framtiden verkar gå isär bland ledamöterna. I en intervju i DN säger Per Wästberg att han inte anser att den nuvarande modellen med externa ledamöter är bra, för att de inte får samma chans att fördjupa sig i författarskap under flera års tid.

Men Mats Malm tycker inte att det är ett problem att kommittén har bestått av fler externa ledamöter än interna.

– Utgångspunkten är att det är klart att vi behöver externa sakkunniga, det behöver de andra Nobelprisutdelande institutionerna och det behöver vi också. Sedan är frågan vilka former och vilka behov som behöver besvaras för att vi ska kunna komma framåt.

TT: Hur ser du på förändringsarbetet som ni inledde efter kriserna. Var befinner ni er?
– Vi är inte färdiga, vi arbetar vidare. Vi har gjort rätt så mycket tycker jag nog. Det finns saker kvar och det ser vi fram emot att komma vidare med. Nu får vi in fyra nya ledamöter som har helt nya perspektiv, det betyder att vi är sju stycken som har kommit in på sistone. Det kommer att vara en mycket intressant kombination av olika perspektiv och idéer.

Anders Olsson bekräftar

Anders Olsson, ordförande för Nobelkommittén, bekräftade tidigare att Kristoffer Leandoer har valt att hoppa av arbetet i kommittén.

– Jag fick besked av honom i går att han lämnar kommittén. Men jag vill inte kommentera det utan vi går vidare i vårt arbete. Det är allt jag kan säga – det här är något vi inte säger något om hur arbetet har fortlöpt i kommittén.

TT: Tidigare har man fått intrycket att arbetet har fungerat väl i kommittén?
– Ja, det är mitt intryck, men jag vill inte säga mer än så. Nu får vi se framtiden an och arbeta vidare.

TT: Hur stor skada orsakar det Akademien när ett sådant här besked kommer under Nobelveckan?
– Jag vill inte säga något om det nu. Vi får diskutera hur vi går vidare, det ska säkert gå bra, det tror jag.

Skulle sitta två år

TT: I SvD säger han att han hoppar av för att förändringsarbetet går för långsamt. Hur kommenterar du det?
– Vi fortsätter med vårt förändringsarbete och vi är alla otåliga med arbetet – där är det ingen skillnad i synsättet, skulle jag säga. Vi kommer att gå vidare och det kommer säkert att bli bra nästa år.

Nobelstiftelsens vd Lars Heikensten meddelar via presschefen att han inte kommenterar Leandoers beslut att lämna Nobelkommittén.

– Nobelkommittén ligger inom Svenska Akademiens domän och det ankommer inte Nobelstiftelsen att kommentera enskilda medlemmars val, säger Mikael Östlund, presschef för Nobelstiftelsen, till TT.

Svenska Akademiens Per Wästberg säger till Dagens Nyheter att Kristoffer Leandoers beslut att lämna Nobelkommittén inte kommer att få några negativa konsekvenser.

– Vi har ju de ordinarie ledamöterna kvar liksom tre av de mest aktiva externa – de som verkligen har gjort någonting i just det här sammanhanget, säger han till tidningen.

Han berättar också att han inte tycker att det är en bra idé med externa ledamöter i Nobelkommittén, då de inte får samma chans att fördjupa sig i författarskap under flera års tid, menar han.

– De måste läsa så att ögonen blöder för att komma i kapp en smula, säger Wästberg.

Kristoffer Leandoer och Gun-Britt Sundström är två av de fem externa sakkunniga som presenterades som ledamöter till Nobelpriskommittén i slutet av 2018.

Text: Sofia Sundström/TT, Sara Ullberg/TT, Erika Josefsson/TT

Fotnot: Denna artikel har uppdaterats ett flertal gånger under dagen.

Fakta: Kristoffer Leandoer

Född 1962. Författare, översättare och kritiker. Debuterade som poet 1987. Bland hans verk märks bland annat samlingen skräcknoveller ”Svarta speglar” från 1994 och ”Huset som Proust byggde” från 2008.

Fakta: Gun-Britt Sundström

Född 1945. Författare, kritiker och översättare. Debuterade 1966 och har gett ut ett flertal böcker, däribland ett antal barnböcker. Hennes mest kända bok ”Maken” kom 1976 och räknas som en modern klassiker.

Fakta: Nobelkommittén

I november förra året kom Svenska Akademien och Nobelstiftelsen överens om en ny Nobelkommitté där fem externa sakkunniga samverkar med akademiledamöterna.

De fem som kom utifrån var Gun-Britt Sundström, Kristoffer Leandoer, Rebecka Kärde, Mikaela Blomqvist och Henrik Petersen. Akademiledamöterna är Per Wästberg, Kristina Lugn, Jesper Svenbro och förre ständige sekreteraren Anders Olsson. Från början skulle även Horace Engdahl ha suttit i kommittén, men tvingades bort sedan Nobelstiftelsen krävt att ingen som ”varit förknippad med det gångna årets händelser” skulle ingå i den.

Det var kommittén som arbetade fram förslagen på Nobelpristagare – ett för 2018 och ett för 2019.

Svenska Akademien har slutit avtal med de externa sakkunniga på två år. Även nästa år kommer det alltså att vara den utvidgade Nobelkommittén som vaskar fram pristagaren. Sedan är det oklart om nyordningen fortsätter, eller om Akademien återgår till den gamla principen.