Inför världens ledare upprepar Greta Thunberg bistra klimatsanningar som forskare lagt fram i decennier. När hon gör det ekar hennes röst mot en återkommande och välbekant figur i litteraturen: det sanningssägande barnet.

Ett osminkat barn i långa flätor och knallgul regnjacka. Både i sitt utseende och i det som hon säger och gör har Greta Thunberg åtskilliga systrar och bröder i litteraturen och filmen, fiktiva föregångare som kan sägas ytterligare stärka hennes genomslagskraft.

– Jag skulle vilja säga att de är verksamma i receptionen av Greta Thunberg – även om hon inte kan hjälpa det ser hon ut som om hon har stigit ur en saga som vi känner igen, som vi redan kan, säger Karin Nykvist, docent i litteraturvetenskap vid Lunds universitet.

”Barn blir till” hette ett av Karin Nykvists tidigare forskningsprojekt där hon studerade litterära framställningar av barnet och där hon också fann flera sorters sanningssägare.

Greta Thunberg har jämförts med barnet i ”Kejsarens nya kläder”, den ultimata sanningssägaren och den i HC Andersens saga som ser och säger det som är sant: ”Kejsaren är naken.”

”Eko-Pippi”

Men hon har också beskrivits som ”eko-Pippi”, som en gränsöverskridare som klimatstrejkar i stället för att väluppfostrat gå i skolan. I Astrid Lindgrens böcker är barnen också sanna i första hand genom sina handlingar, konstaterar Karin Nykvist. De stör, umgås med fel personer, och handlar efter eget hjärta. Samtidigt blottlägger de vuxenvärldens oförmåga att ingripa i allvarliga skeenden.

Den socialt vildvuxna Pippi kraschar kafferepet hos Tommy och Annikas mamma för att sedan, till skillnad från de vuxna, springa ut på gatan och rädda den mobbade Ville. Ändå möts Pippi av kafferepets ogillande.

Emil i sin tur räddar livet på den blodförgiftade Alfred. När de vuxna gett upp spänner barnet hästen för släden och tar sin vän genom isande snöstorm till doktorn i Mariannelund.

– Emil i Lönneberga är ju också en sådan som stör, han får sitta i snickarboa, han ställer till det och sedan visar det sig att det är rätt det han gör.

Djuren behandlas bättre

Författare som Eyvind Johnson och PC Jersild använder sig snarare av barnets blick för att storögt syna vuxenvärlden. I ”Romanen om Olof” befinner sig den unge Olof i det tidiga 1900-talets träindustri där djuren behandlas bättre än arbetarna, och i 1970-talsromanen ”Barnens ö” skildrar PC Jersild den elvaårige Reines sista sommar före pubertetens kaos. Ensam i staden möter han bland annat ett teaterkollektiv som inte lever enligt den solidaritet som man predikar.

– Ofta handlar ju böckerna om barn som står lite utanför, som är extra smarta eller extra starka. De är exceptionella och utanför den förväntade normen, vilket ger dem handlingsutrymme.

Även som klimatikon och symbol för miljörörelsen har Greta Thunberg litterära förlagor, inte minst i de senaste årens fantasyromaner, konstaterar Karin Nykvist.

I ”Hungerspelen” utses Katniss Everdeen till ”Härmskrika” i kampen mot den onde presidenten.

– Barnet blir en ledare som vänder upp och ner på hela världsordningen. Katniss säger okej och tar på sig den här bördan som det innebär att bli en förgrundsgestalt för en rörelse.

Tolvårige Jesus

På vilken grund vilar då dessa litteraturens barn? Vilken barnsyn ligger bakom dem? En tidig föregångare finns i den tolvårige Jesus som sätter sig i respekt hos de lärda i templet i Jerusalem. I botten finns också en romantisk och i högsta grad levande syn på barnet som det oförstörda och ursprungliga, som ”Det gåtfulla folket” för att tala med Beppe Wolgers.

Samtidigt får barnet symbolisera hopp och framtid, till och med lösningar av konflikter som vuxenvärlden inte reder ut själv, konstaterar Karin Nykvist. Kulla-Gulla är ett exempel – fattighjonet som visar sig vara patronens försvunna barnbarn vars återkomst gör patronen till en bättre människa samtidigt som Kulla-Gulla lyckas demokratisera herrgårdslivet och förbättra tillvaron för de fattiga.

Verklighetens Greta Thunberg aktar sig noga för att tillskriva sig själv den makten.

– Barnet som konfliktlösare är en sådan kliché att jag förstår att Greta Thunberg i sitt tal i FN vände sig så starkt emot den: ”Ni kommer till oss unga för att söka hopp. Hur vågar ni?”

Text: Erika Josefsson/TT

Fakta: Greta Thunberg

Född: 2003.

Familj: Föräldrarna Malena Ernman och Svante Thunberg. Syster Beata Ernman.

Bakgrund: Höll sitt första klimattal i Rålambshovsparken i september 2018 och meddelade att hon skulle strejka varje fredag tills Sverige uppfyller Parisavtalet. Sedan dess har hon bland annat talat på World Economic Forum i Davos, i EU-parlamentet, i FN och inför den amerikanska kongressen. Hennes återkommande uppmaning till världens ledare är att de ska lyssna på forskarna och agera.

Härnäst: Är inbjuden till FN:s klimatmöte i Madrid som inleds måndag 2 december och avslutas fredag 13 december.

Övrigt: Den 29 oktober tackade Greta Thunberg nej till Nordiska Rådets miljöpris. ”Det är inte priser klimatrörelsen behöver”, förklarade hon på Instagram: ”Det vi behöver är att våra politiker och makthavare börjar lyssna på den aktuella forskning som finns tillgänglig”.