Vi gästas av författaren Solveig Vidarsdotter som skriver om hur viktigt igenkänning är för läsare och även för författare i skrivprocessen.
Platsens betydelse för att väcka läsintresse
Hemma på gården där jag växte upp var det glest i bokhyllan. Där fanns exempelvis det illustrerade verket ”Kvinnans sjukdomar” med foton på kräfta som en av höjdpunkterna. Med tio mil till närmaste bibliotek, var det ren lycka när bokbussen kom och jag fick låna det jag hade lust med. Bokstäverna kunde jag och när jag var fyra hjälpte min pappa mig knäcka läskoden med hjälp av en Kalle Anka. Efter det slukade jag allt som fanns. Jag gick tidigt vidare till vuxenlitteratur men memorerade sällan titlarna eller författarna. Jag bara vräkte i mig och struntade i var böckerna utspelade sig. Verklighetsflykten, att få uppleva världen bortom jordbruk, fjäll och jämtländska småorter, lockade mer än något ”igenkännande”.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
Nu på sistone har jag funderat en del på läsfrämjande och har fått lära mig att just igenkännandet är betydelsefullt. Enligt några bibliotekarier jag frågat är den viktigaste faktorn för att få så kallade läsovana att plocka upp en bok möjligheten att få känna igen sig. Platsen i sig är helt överordnad genren.
Något som slagit mig är att det här skrivandet för min del också handlar om ett igenkännande, att jag instinktivt valde att använda ett område jag själv är bekant med. Man kan säga att jag var skrivovan om man vill jämföra det med läsovan och jag gick ju själv rakt på det som får mitt eget hjärta att klappa. Jag är alltså väldigt lik mina jämtländska läsare.
Och hur ska man tänka kring plats och miljö om man är författare – ska man försöka hitta udda små orter att skriva om? Söka upp ”vita fläckar” på kartan och jobba fram intriger som utspelar sig just där?
Njäe, vore jag skrivcoach skulle jag säga: Vad handlar din berättelse om? Står det mänskliga dramat helt självständigt? Är svaret ja – placera det var som helst. Där du känner dig lycklig när du skriver och där miljön tillför något.
Om platsen är en viktig del av berättelsen – där den flätas ihop med handlingen och nästan är en egen huvudkaraktär – bara kör! Ge järnet, skriv med hjärtat likväl som med huvudet och händerna.
Är du läsare? Ovan eller ivrig? Läs helt enkelt det som du dras till, kanske deckarhistorier i din närmiljö, feelgood vid franska sydkusten, Nobelpristagare, fantasy i påhittade världar. Låt dig svepas med på äventyr på alla sätt och vis, och kom ihåg att formen (biblioteksböcker, en pocket från kiosken, strömmande ljudböcker i lurarna, en e-bok i mobilen, en klassiker fyndad på loppis) inte spelar någon roll.
Förr i tiden samlades vi kring lägerelden och berättade och lyssnade på historier och den där glädjen och nyfikenheten är det vi alla kan känna en gemenskap kring, oavsett om vi nördar in oss på historier nära den där elden eller längre bort, ute i det okända.
Om gästbloggaren
Solveig Vidarsdotter är född 1971 i Jämtland och bor numera utanför Varnhem. Till vardags arbetar hon som sångpedagog på Skövde Musikskola. Hon debuterade 2013 med kriminalromanen Isvittring. Uppföljaren Nässelvrede kom 2017 och nu i oktober 2019 gavs Rävlystnad, den tredje delen i serien, ut. Alla böckerna utspelar sig i Frostviken i norra Jämtland.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
