Storytel överväger att räkna investeringar i innehåll som tillgångar

Trots momssänkningens positiva bidrag så ökade förlusten för Storytel. Underskottet för 2019 lär landa runt 280 Mkr. Storytel kan komma att flytta investeringar i nya ljudböcker från resultaträkningen till balansräkningen i framtiden.

Det kan lätt bli lite tjatigt med Storytels rapporter vid första anblicken. Fler abonnenter, ökade intäkter och ökade förluster för hela bolaget. Ibland är det lätt att missa hur stort det börjar bli och snart får vi kanske svar på frågan om hur stort det kan bli.

Under tredje kvartalet adderade Storytel 126 900 nya abonnenter. Det är en årstakt på över en halv miljon men prognosen för fjärde kvartalet är inte lika hög utan “bara” strax under 65 000 nya abonnenter. Till skillnad från pappersböcker är alltså inte det fjärde kvartalet den viktigaste försäljningsperioden under året.

Omsättningen för Q3 landade netto på 491 Mkr (jämfört med 338 Mkr samma period förra året). Det är streaming som växer mest, den stod för 399 Mkr (280). Prognosen för helåret är en tillväxt på 39 procent för streaming.

Även förlusten ökade. På EBITDA-nivå blev den 66 Mkr (43) under tredje kvartalet eller 87 Mkr (63) före skatt. För årets första nio månader är förlusten EBITDA 212 Mkr (122). Eller om man tittar på allra sista raden efter skatt, -232 Mkr (-178). Storytel räknar med en EBIDTA-förlust på runt 16 procent för helåret vilken kan indikera runt 280 Mkr i förlust.

Börsen reagerade negativt på rapporten och handlade ner aktien 3 procent när börsdagen inleddes men sedan återhämtade den sig och steg. Hela bolaget värderas just nu till 6,8 miljarder kronor.

Kommer det att behövas en nyemission för Storytel under det kommande året? De har redan säkrat amorteringsfritt lån på en halv miljard från Swedbank. Men om ett elsparkscykelbolag som omsätter 12 Mkr kan ta in 824 Mkr i riskkapital så är det väl inget problem för ett bolag på god väg att omsätta två miljarder att göra det?

Personalkostnaderna ökar i takt med att Storytel expanderar till nya marknader. Så gör även kostnader för marknadsföring och produktion av ljudböcker. För att illustrera det kan man titta på nyckeltalen där Storytel på den nordiska marknaden fick ett täckningsbidrag på 110 Mkr (62) medan marknaderna utanför Norden hade negativt bidrag (underskott) på 56 Mkr (40).

Innehållsproduktion – kostnad eller tillgång?

Hur länge pengarna räcker kunde inte Storytel svara på i samband med rapportsläppet, men konstaterade att de hade 270 Mkr på banken före finansieringen. Storytel har dock ett ess i rockärmen, i jämförelse med exempelvis Netflix. Kostnader för utveckling av innehåll (som Storytel Original) och produktion av ljudböcker, som är nödvändigt för att gå in på en ny marknad där utbudet av ljudböcker är för litet, tas idag som kostnader på resultaträkningen. I en video där Sofie Zettergren och Jonas Tellander presenterar rapporten nämns att Netflix istället placerar investeringar i innehållet som tillgångar på balansräkningen.

– Det är väldigt stor skillnad jämfört med hur Netflix hanterar det. Vi rör oss troligen mot att kapitalisera en del av utvecklingskostnaderna för innehåll och investeringar i produktion, säger Jonas Tellander i klippet.

Om det är rätt eller fel väg att gå kan diskuteras. Å ena sidan finns det exempel på litterära rättigheter som har en livslängd på decennier, å andra sidan ska även utvecklingskostnader skrivas ner och hamna på resultaträkningen förr eller senare. En risk är förstås att bolaget lockas att investera mer än de borde i innehåll eftersom det blir möjligt. Ungefär som när Netflix betalar över en halv miljard dollar för rätten att streama Seinfeld.

Det skulle vara goda nyheter för författarna och agenterna, men kanske inte för förlagen.

Storytel ska hålla en kapitaldag i januari, ytterligare ett tecken på bolagets storlek.

Några intressanta saker i Storytels delårsrapport:

• Läsplattan Storytel Reader säljs numera via Elgigantens butiker vilket innebär att de nu har en fysisk återförsäljare. Storytel ser också att Readern bidrar till att behålla kunderna som stannar dubbelt så länge som icke-Reader-ägare, vilket är logiskt eftersom läsplattan inte går att använda utan ett abonnemang.
• Mellan 85 och 90 procent av lyssnandet i Storytels tjänst sker på det lokala språket, sett till alla de marknader där Storytel är aktiva.
• Hela 93 procent av ljudböckerna på respektive språk har lyssnats minst en gång under 2019 (jan-sept), vilket Storytel ser som ett bevis på long tail-konsumtion.
• Sydkorea som tidigare annonserats av Storytel kommer att lanseras inom kort.
• Under sommaren fick alla svenska Storytelkunder prova magasintjänsten Ztory utan kostnad. Ungefär hälften av dem som provade Ztory valde sedan att fortsätta betala i oktober. Enligt rapporten har den kampanjen resulterat i att Ztory nu har över 10 000 betalande abonnenter.
• Norden dominerar fortfarande Storytels abonnentstock med 736 000 kunder jämfört med 278 400 utanför Norden. Vilket totalt landade på 1 014 400 betalande kunder.
• Storytel räknar med att passera 1,1 miljoner abonnenter vid årsskiftet.
• Fler marknader är på väg att leverera. Nederländerna är den fjärde största marknaden och en prishöjning där 1 juli har inneburit bättre resultat ekonomiskt. Även Ryssland, Turkiet och Mexiko nämns som marknader där Storytel växer snabbt och förhoppningsvis är på väg att bidra positivt ekonomiskt.
• Storytel framhåller i sin rapport att 95 procent av världens befolkning inte bor i USA och att de flesta av dessa inte talar engelska. Det kanske ska läsas som ett svar på Audibles lansering i Sverige? Att poängtera att det lokala innehållet är viktigast och att Storytel satsar på lokal närvaro i (nästan) alla länder.
• Dimitriy Glukhovsky´s The Outpost var den största Storytel Original-lanseringen under kvartalet (och troligen under hela året), skriven direkt för ljud och utgiven på fem språk med sex ytterligare på väg.

Nedgång för tryckta böcker

Storytel skriver även i rapporten att den nordiska marknaden genomgår ett skifte från fysiska till digitala böcker med en nedgång i försäljningen både i nätbokhandel och fysiska bokhandlar. Detta utgör en utmaning lönsamhetsmässigt för bokförlag i regionen, trots stark tillväxt i ljudbokssegmentet.

“Trots detta räknar vi med att våra nordiska förlag (Norstedts förlagsgrupp, People’s Press och nyligen köpta Gummerus) ska leverera en sammanlagd EBITDA-marginal på 3-5 procent med stabil försäljning”, skriver Storytel.

Under tredje kvartalet var intäkterna för Print Publishing oförändrade på 116 Mkr, nästan exakt samma som 2018. I den siffran ingår inte heller de interna streamingintäkterna från Storytel som givetvis är en hel del pengar, exempelvis från Millennium 6 som endast fanns som ljudbok på Storytel (och Bokus Play). Hur stor andel av försäljningen inom Norstedts förlagsgrupp som nu är digital kommer de att berätta senare i år.

Men med tanke på att Norstedts under kvartalet hade Millennium 6 som bör ha varit en storsäljare även i pappersformatet och, jämfört med 2018, dessutom adderat Printz Publishing (som Storytel tog över från 1 oktober 2018) så tyder det på att försäljningen av pappersböcker minskar.