Nytt förlag ska använda AI för att välja ut och redigera manus

Författaren Jakob Sverker startar Ormstunga, ett nytänkande bokförlag som utmanar branschen genom artificiell intelligens och direktförsäljning.

En AI-modell som sållar ut och bearbetar bokmanus och rekommenderar böcker till läsarna. Är det möjligt med dagens teknik? Enligt Ormstungas grundare Jakob Sverker, ja.

– För något år sedan läste jag Max Tegmarks Liv 3.0 och började djupdyka i AI. Snart insåg jag att bokbranschen redan lämpar sig väl för AI just genom att använda maskininlärning i kombination med automatiserad textanalys för att undersöka litterära texter, kvalitetssäkra dem och presentera dem för rätt läsare, berättar Jakob Sverker.

Han är själv författare och har skrivit en trilogi med namnet Europatrilogin.

– Den har jag gett ut i egen regi och under den processen lärde jag mig mycket om hur man presenterar litterära verk för en publik, säger han. Samtidigt har jag jobbat med nydanande och avancerade IT-lösningar i snart trettio år. Till saken hör även att jag för länge sedan ämnade doktorera i litteraturvetenskap med lingvistisk inriktning. De strukturalistiska modeller jag studerade då inser jag nu är fullt möjliga att praktiskt använda för att programmera en AI-modell.

I första hand kommer Ormstunga att ge ut andras böcker, men det finns inget principiellt hinder för Jakob att ge ut sina egna. 

– Det beror väldigt mycket på vilka manus vi får in i relation till vad förlagets kunder vill ha. Från start finns det lilla lager jag har kvar av mina egna böcker för det var enklast så, säger han. 

Inga titlar är spikade än så länge eftersom teknikutvecklingen kommer att vara i fokus den närmaste tiden. När portalen är färdig kommer förlaget att ta in så många manus som möjligt. Vad gäller inriktning kommer Jakob titta mer på kundsegment än exempelvis genre. 

– Jag har en tydlig bild av vilka våra idealkunder är och det är deras litterära behov vi kommer att fokusera på. Deras preferenser är det som styr utgivningen. I relation till vad vi vet om våra kunder har vi tagit fram en publicistisk vision som vi arbetar efter.

Den grundläggande ambitionen är att korta ledet mellan författare och läsare och få bort mellanleden. Enligt Jakob Sverker använder dagens bokbransch onödigt många mellanhänder som egentligen inte behövs. Kedjan som idag består av författare-förlag-lager-bokhandel-läsare kan tack vare digitaliseringen enkelt kortas ner till författare-förlag-läsare.

– Idag kan man bedriva förlagsverksamhet genom att bygga förlagsnamnet självt som ett varumärke, ungefär som streamingtjänsterna Netflix och HBO gör, säger Jakob. Läsaren söker sig till ett specifikt förlag för att de ger ut böcker man brukar tycka om. Framtidens bokförlag kommer därför att jobba mer direkt mot sina kunder, identifiera mönster i vad läsarna uppskattar i litteraturen och leta efter detta i de manus man får sig tillskickade.

I den här förkortade modellen, vad händer med bokhandeln?
– Den frågan kan jag inte svara på utan det får bokhandlarna själva fundera kring. Det jag kan svara på är att om den modell vi utvecklar ska fungera måste förlaget ha en nära kontakt och kännedom om sina kunder eller läsare, vilket man normalt sett inte får via bokhandeln. Går det att etablera den kontakten via bokhandlarna har de förstås en roll framöver.

Förlaget kommer sträva mot direktförsäljning av alla format. 

– Det enda som skulle hindra utgivning av tryckta böcker är om vi inte tillräckligt väl kan prognostisera upplagan och därmed riskera marginalerna. Det finns alltså inget annat hinder för tryckta böcker, säger Jakob. 

En AI-modell som analyserar bokmanus, hur fungerar det egentligen? 

Det första systemet gör är att analysera texten utifrån de kriterier förlaget ställt som viktiga för en litterär text. Det kan handla om ordrikedom, grammatisk komplexitet, modala och temporala dimensioner eller liknande.

I den andra modulen grupperas manuset utifrån olika aspekter med liknande manus som redan finns i systemet. Det kan röra sig om genre eller andra gemensamma nyckelord författarna själva tilldelat sina manus. Texten hamnar så att säga i den kontext av manus den säger sig tillhöra.

Nästa modul undersöker texten i förhållande till det kluster av manus man fått fram genom matchningen. Här undersöks texten utifrån hur unik den är i förhållande till de andra texterna. 

– Jag håller på att inleda ett samarbete med Uppsala Universitet för att forskningsvägen få fram en baslinje som kan sägas bli vektorn för hur urvalet kan ske. Jag vill inte gå in närmare än så i detalj på vad vi undersöker. Men helt klart skulle ett samarbete med ett redan etablerat förlag med många titlar underlätta för att träna AI-modellerna med en existerande korpus och tillhörande metadata.

Modellen måste tränas under en längre tid för att man ska kunna förlita sig på den. Att träna en AI-modell är som att träna en hund, det tar tid, tålamod och man måste veta vad man vill. Med andra ord, i början kommer någon att läsa alla manus som kommer in och åtminstone delvis redigera dem. Allteftersom AI-modellen lär sig kan den ta över fler och fler sysslor. Men till slut är det alltid en människa som fattar beslut om utgivning. 

Är inte den mänskliga insatsen viktig i manusgallringen och framtagandet av bra litteratur?
– Absolut, säger Jakob. All utgivning måste till syvende och sist bestämmas av människor. Det AI kan göra är att erbjuda ett beslutsstöd och textanalys för att göra utgivningen så kostnadseffektiv och sömlös det bara går. I bokflödet är två aktörer viktiga: de som skriver böcker och de som läser dem. Alla mellanled bör optimeras så mycket det går. 

Hur tror du andra författare förhåller sig till att få sin text redigerad på maskinell väg?
– Det är väl inte konstigare än att många författare använder LIX eller rättstavningen i Word. Vi kommer även ge tydliga riktlinjer för vad vi tittar på så att författarna kan anlita egna redaktörer om de behöver. I själva verket tror jag de flesta kommer att uppskatta att de bedöms utifrån ett fördefinierat och tydligt regelverk istället för som idag utifrån godtycke och kontakter.

Förlagsnamnet Ormstunga har sin grund i en dröm Jakob hade när han var ung om att starta ett förlag med just det namnet. Det efter att ha läst den isländska sagan och verkligen älskat namnet. 

– Bitskt, annorlunda, utan rädslor för att säga sanningen, men också vältaligt på det kaxiga sätt endast våra förfäder, vikingatidens skalder, förmådde. Ett enkelt och kärvt språk som kunde varieras oändligt till träffsäkerhet och fulländad uttrycksfullhet. Nu blev ungdomsdrömmen av i en något annorlunda kontext, säger Jakob.