Den danske författaren Jonas Eika får Nordiska rådets litteraturpris för sin novellsamling ”Efter solen”. Han har överraskat juryn med sitt globala perspektiv och sitt bildstarka språk, enligt motiveringen.

För sin novellsamling Efter solen (ges ut på svenska av Modernista 2020) har Jonas Eika redan fått tre danska litteraturpriser, däribland Michael Strunge-priset. Med sina 28 år torde han vara den yngsta mottagaren någonsin av Nordiska rådets litteraturpris. Den danska tidningen Information beskrev Jonas Eikas novellsamling som samhällskritisk science fiction, dock varken alarmistisk dystopi eller utopi.

”Jonas Eika skriver om en verklighet som går att känna igen, oavsett om vi befinner oss i Köpenhamn, i Mexico eller i Nevada – bland finansspekulanter, hemlösa pojkar eller folk som tror på rymdvarelser. Men det finns poetisk magi i luften”, lydde juryns motivering, som lästes upp av författaren Johannes Anyuru.

Författaren själv ville inte svara på några frågor efter prisutdelningen – förutom den om vad han tyckte om Greta Thunbergs uttalande.

– Det var grejt, sade han.

I sitt tal eget uttryckte han först tacksamhet och ömhet för dem som han delar livet med.

– De som inspirerar mig, de som jag tänker ihop med, som jag gör politik och litteratur tillsammans med, sade han.

”En statsrasism”

Därefter läste han lusen framför allt av den danska socialdemokratin och kritiserade regeringens flyktingpolitik.

Jag tror att den rasistiska och islamofobiska nationalismen, som i dessa år viner fram i de nordiska nationalstaterna, är beroende av vithet, av en föreställning om den vita majoritetens exklusiva rätt till nationellt välstånd och säkerhet, sade Eika.

Till den danska statsministern:

Mette Frederiksen, i spetsen för en socialdemokrati som har kommit till makten genom att överta den förra regeringens rasistiska språk och politik. Mette Frederiksen, som kallar sig barnens statsminister men för en invandringspolitik som splittrar familjer och gör dem fattiga.

Eika sade också att ”i Danmark är rasismen både kulturell och juridisk, i Danmark har vi statsrasism”.

Jonas Eika tog dock till skillnad från Greta Thunberg emot priset. Greta Thunberg, just nu i USA, representerades av systrarna Sophia och Isabelle Axelsson som deltar i organisationen av skolstrejkerna.

Även filmpriset gick till danska upphovsmakare, nämligen manusförfattaren och regissören May el-Toukhy, manusförfattaren Maren Louise Käehne och producenten Caroline Blanco René Ezra för filmen ”Hjärter dam” eller ”Dronningen” som den heter på danska.

Mest uppståndelse under kvällen orsakade miljöaktivisten Greta Thunberg, då hon meddelade att hon inte tar emot priset på 350 000 danska kronor, motsvarande 500 000 svenska kronor eftersom hon anser att klimatrörelsen inte behöver fler priser, utan ”makthavare som lyssnar till forskningen”.

Norsk räknebok

Musikern Gyða Valtýsdóttir från Island får Nordiska rådets musikpris. Hon beskrivs som ”en artist vars högst personliga charm framhäver ett förnämt hantverk”. Valtýsdóttir får priset av Nordiska rådet med motiveringen att hennes ”musik och ramföranden är unika och fängslande, med en speciell känsla för frasering och tid. Hon är en mycket personlig artist med en fascinerande, jordnära närvaro vid liveuppträdanden – en närvaro som är skör och finstämd, men ändå stark och temperamentsfull.”

I tacktalet tackade Valtýsdóttir sin mamma och tvillingsyster. Barn- och ungdomslitteraturpriset 2019 gick till norska Kristin Roskifte för bilderboken ”Alla räknas”.

”Ett verk som är annorlunda och enastående i sin genre”, framhåller juryn. Boken, som gavs ut i svensk översättning tidigare i höst, är en myllrande bild- och räknebok där läsaren inbjuds att räkna människor och följa deras historier. Statsminister Stefan Löfven var på plats för att dela ut priset och höll ett tal där han liknade barn- och ungdomsböcker vid magiska världar.

– Jag är helt chockad. Hjärtligt tack till juryn för att de visar att det går att vinna med en räknebok. Det ger mig en otrolig lust att fortsätta utforska räkneboken som berättande medium, sade Kristin Roskifte i sitt tacktal.

”Spränger gränser”

Kvällens programledare Jessica Gedin funderade över om det fanns något specifikt nordiskt, men kom inför åsynen av de nominerade fram till ”gudskelov nej”.

– Är vi präglade på vemod och väderlek? När man ser på allt ni som är nominerade har gjort så ser man att det inte alls är så, ni spränger alla gränser och det vi har gemensamt har vi också gemensamt med alla andra, sade hon.

Prisgalan direktsändes i år på SVT Play och hölls i Konserthuset i Stockholm. Nordiska rådets litteraturpris har delats ut sedan 1962 med syfte att öka intresset för den nordiska litteraturen och öka den nordiska kulturgemenskapen. Förutom litteraturpriset, som med 350 000 danska kronor är ett av Nordens tyngsta, delas lika stora priser ut i kategorierna barn- och ungdomslitteratur, film, musik och miljö.

Text: Erika Josefsson/TT, Ann Edliden/TT

Fotnot: Två svenska författare var nominerade till Nordiska rådets litteraturpris 2019:

Isabella Nilsson: Nonsensprinsessans dagbok : en sjukskrivning. Diktsamling, Ellerströms, 2018.

Sami Said: Människan är den vackraste staden. Roman, Natur & Kultur, 2018.

Fakta: De får Nordiska rådets pris 2019

Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris: Kristin Roskifte

Nordiska rådets musikpris: Gyda Valtysdóttir

Nordiska rådets miljöpris: Greta Thunberg (avböjde)

Nordiska rådets filmpris: ”Hjärter dam” (”Dronningen” på danska)

Nordiska rådets litteraturpris: Jonas Eika