Anne Carson, Jamaica Kincaid eller kanske Margaret Atwood? Enligt förhandsspekulationerna ligger ovanligt många kvinnliga författare bra till när Svenska Akademien ska dela ut två litteraturpris.

Lena Kvist, kulturchef på Borås Tidning, tippar Jamaica Kincaid, amerikansk författare uppvuxen på Antigua, och ungraren Péter Nádas som pristagare.

– Akademien behöver oantastliga val i år och det måste vara en kvinna och en man. Jamaica Kincaid har en sådan skön kärvhet i sitt språk, som en nutida Duras. Det skulle vara roligt om hon fick priset, hon förtjänar att upptäckas av många, säger hon.

Poeten Athena Farrokhzad tror även hon på Kincaid, om än motvilligt.

– Jag vill inte att någon författare som jag älskar ska få det, men jag skulle kunna föreställa mig att de – om de är smarta, och det är de – ger det till exempelvis Jamaica Kincaid. Men jag är glad om människor som jag respekterar inte vill ha det, säger hon.

Carson storfavorit

Efter Akademiens kris tror många bedömare att det finns en reell press att ge åtminstone ett av priserna till en kvinna, och gärna till någon som är läst och populär.

– Jag tror att ett av priserna går till en författare som går hem både hos finsmakarna och hos folket, exempelvis Margaret Atwood eller Jamaica Kincaid. Det finns ingen som kan tycka Kincaid är fel. Minst ett av priserna måste gå till en kvinna. Det andra priset går till en författare som har skrivit flera verk men där bara ett finns på svenska och hen har inte blivit läst på tio år, säger Maria Såthe, litterär chef på Wahlström & Widstrand.

Även den kanadensiska poeten Anne Carson nämns av många som en trolig mottagare. Carson är både uppskattad inom hela kultursfären samtidigt som hon är tillräckligt egensinnig för Akademien, anser Jonas Axelsson, förlagschef på Polaris.

– Väljer du Anne Carson, då får du allting på en gång. Det är en så enormt stark personlighet. Och jag tror att Akademien har ett stort behov av att visa sin självständighet, det är motsatsen till populariseringen, säger han.

Kvinnor toppar hos spelbolagen

Carson är även favorit hos vadslagningsfirmorna, vars listor för ovanlighetens skull toppas av flest kvinnor. Här har vanliga spelarfavoriter som Haruki Murakami och Adonis i år petats ner av namn som Carson, Maryse Condé från Guadeloupe och kinesiska Can Xue.

Utomlands, närmare bestämt i The Guardian, nämns bland andra Maryse Condé, ryska Ludmila Ulitskaja och Margaret Atwood, kanadensiskan bakom ”Tjänarinnans berättelse”, som ligger till grund för tv-succén ”The handmaid’s tale”.

Tidningen uppmärksammar bland annat att Condé tog emot den så kallade Nya Akademiens litteraturpris förra året. Man citerar även en filmsnutt från Nobelpriset med Anders Olsson. Där förklarar den tidigare ständige sekreteraren och nuvarande ordföranden i Nobelpriskommittén på engelska att Akademiens perspektiv tidigare har varit för eurocentriskt och manligt.

– Nu har vi så många kvinnliga författare som verkligen är fantastiska, säger han i klippet.

”Två män – inte läge”

Daniel Sjölin, författare och kritiker på Expressen, tror att polska Olga Tokarczuk och ryska Ludmila Ulitskaja får Nobelprisen. Akademien lär knappast välja engelskspråkiga författare efter Kazuo Ishiguro och Bob Dylan, tror han.

– Då kan de förslagsvis vända sig österut. Sedan finns det ju andra, Ko Un till exempel, men jag tror inte att det går, eller kanske förresten, de vill ju göra skandal ibland och han har ju varit i blåsväxer i metoo-sammanhang och då skulle det inte förvåna mig om Akademien, sin urgamla vana trogen, ser sig till att säga pilutta oss, titta vad vi kan, titta vad vi inte bryr oss.

TT: Tror du att de ger priserna till två kvinnor?
– Rimligen blir det en man och en kvinna, de kommer i alla fall inte att välja två män, det vore inte ett kul skämt. Då är det roligare om de väljer Ko Un i så fall, men två män – inte läge.

Text: Björn Berglund/TT, Sara Ullberg/TT, Erika Josefsson/TT

Enkät: Vem får Nobelpriset?

Ulrika Kärnborg, författare:
– Jag har ingen aning om vilka som får det, men jag kan säga två som jag önskar: sydafrikanska Marlene van Niekerk, som skrivit den fantastiska romanen ”Agaat” om hur rasismen verkar inifrån. Men tyvärr har hon väl skrivit för få böcker för att kunna få det. Och polska Olga Tokarczuk. Det vore fantastiskt om Nobelprisen kunde gå till två starka kvinnliga författarskap.

Kristian Ekenberg, kulturredaktör på Gefle Dagblad:
– Jag tror kanske att Margaret Atwood ligger bra till. Det kan vara hennes år med tanke på vad som skett kring Akademien. Det är ett val som kommer att nagelfaras och det går inte att säga någonting om hennes engagemang. Sedan tror jag att Mircea Cartarescu från Rumänien skulle kunna vara ett namn som kan komplettera. Jag tror att man ska se pristagarna som ett par i år.
– Jag skulle bli glad om Margaret Atwood fick det. Förutom Bob Dylan-priset är jag positivt inställd till Akademiens plötsliga vilja att dela ut priset till populära författare. En annan som skulle vara roligt om hon fick det är den franska författaren Marie Ndiaye. Men hennes senaste ”La cheffe” var kanske inte riktigt i Nobelpriskvalitet och sådant brukar tynga ner. Det är farligt att skriva för mycket.

Ida Ölmedal, kulturchef på Sydsvenskan:
– Årets Nobelkommitté bör ha velat välja minst en kvinna och har haft ont om tid, i en ny konstellation. En spekulation är att det inneburit en fördel för författarskap som flera medlemmar är extra insatta i sedan tidigare, exempelvis Anne Carson. Det kan också tala för en ”säker”, länge omtalad europé som László Krasznahorkai eller Péter Nádas.

Göran Greider, poet och chefredaktör för Dala-Demokraten:
– Jag är fortfarande så bedövad att min förhoppning om att Bob Dylan skulle få det slog in till slut. Sedan dess bryr jag mig inte om några Nobelpris – det får gå till vem fan de vill. Bob Dylan har fått det, det räcker, det borde ha varit det sista Nobelpriset. Nä, nu tog jag i.
– Jag har ibland föreslagit Ko Un, men han har ju råkat in i någon metoo-historia, det var verkligen tråkigt. Men jag har läst flera böcker av den kenyanske författaren Ngugi wa Thiong’o. Jag föreslår honom.

Irina Prokhorova, litteraturkritiker och kulturhistoriker, chef för tidskriften och förlaget New Literary Observer i Ryssland:
– Personligen är jag naturligtvis jävig. Självklart skulle jag älska att se en rysk författare som pristagare. Det vore härligt om Vladimir Sorokin skulle få priset, som är en av Rysslands främsta författare. Eller Viktor Pelevin – de två tävlar om att vara mest populära.