Vad gör den svenska bokbranschen för klimatet?

Förlaget Olika vill uppmana bokbranschens aktörer att ta sitt ansvar för klimatfrågan. Ett första steg är att börja prata om vad branschen kan göra för att ställa om till en grönare linje.

Att klimatkrisen är ett faktum vet vi alla, och runtom i världen engagerar sig allt fler – både privatpersoner och företag – för att skapa ett mer hållbart samhälle. Det skrivs allt fler böcker om klimatkrisen på olika teman, allt ifrån kokböcker och böcker om hållbar livsstil till romaner inom genren klimatfiktion. Att det ges ut böcker som uppmärksammar miljön och klimatet är naturligtvis viktigt, och på så vis bidrar bokbranschen till att sprida kunskap och information.

Men hur ser det egentligen ut med branschens egen påverkan på klimatet? Är det något man pratar om? Åtminstone inte på Bokmässan, konstaterade TT i en artikel som publicerades i juli. Det finns inget större intresse för branschseminarier, menade Maria Rogstad Norberg, kommunikationschef på Bokmässan – medan Olle Lidbom från Norstedts hävdade att seminarierna är Bokmässans ansvar. Krasst verkar det som att ingen riktigt vill ta initiativet.

– Det saknas engagemang från företagen i branschen, och det känns inte alls bra, säger Marie Tomičić, vd för Olika. Vi försöker göra det vi kan, men det behövs gemensamma åtgärder för att få till en verklig omställning.

Hon berättar om att det för några år sedan fanns ett förslag om en klimatmärkning uppe på agendan, där Bokinfo (då Bokrondellen) försökte införa särskilda fält för information om exempelvis var boken är tryckt och på vilket papper – eftersom både bokhandlar och kunder hade börjat efterfråga mer kunskap om böckerna.

– Men intresset var svalt och ingen plockade upp det, säger Marie.

Nu vill Olika lyfta frågan, på allvar.

– Hur ska vår bransch hänga med i det som sker? Vad gör vi den dagen kunderna vill ha klimatmärkta böcker? Teman om klimat finns i böckerna, men kring själva boken eller hur vi i branschen jobbar finns ingen policy. Vi borde kunna göra mycket mer.

Många förlag arbetar med FSC-märkningar på sina böcker, men för att nå en reell omställning krävs att hela bokproduktionen ses över – särskilt delarna som är förknippade med stora utsläpp såsom transporter och tryck.

– Det behövs också en diskussion kring cirkulär ekonomi. Går det att få bokbranschen att bli cirkulär, så att varje bok kan delas? Det skulle innebära att också vi måste gå tillbaka till vår affärsmodell och tänka om. Hur vet vi inte än, men att tänka framåt är kul, säger Marie som är övertygad om att boken kommer att finnas kvar i någon form.

Olika har ända från början jobbat med klimatfrågor, både innehållsmässigt i böckerna (som att medvetet ge vegetarisk mat en given plats), i verksamheten och i produktionen. 

– Vi har nyligen gått med i initiativet Fossilfritt Sverige och börjat ställa krav på våra tryckerier att använda fossilfria bränslen. Just nu använder vi oss av Svanenmärkta tryckerier på andra sidan Östersjön. Nästa steg är att börja titta på transporterna, och vi ska försöka byta till returpapper – vilket är dyrare och svårt att få ta på. Vi har utmaningar kvar, det är verkligen inte enkelt.

Genom att ge ut digitala böcker kommer man undan tryck- och fraktkostnader. Men det är svårt att mäta e- och ljudböckers klimatpåverkan eftersom det är nära förknippat med den tekniska enhet som används för att läsa boken: mobil, dator eller läsplatta.

– Vi håller precis på att titta på digitala böcker, framförallt ljudböcker, och har inte riktigt landat i hur vi ska göra. De stora aktörerna är lite för stora tycker vi, och har för dåliga avtal … men det finns mindre aktörer också, säger Marie.

Print on demand brukar lyftas fram som ett miljösmart alternativ, eftersom man då bara trycker de böcker som faktiskt säljs.

– Det finns inga enkla svar, det är hela tiden en avvägning. Dels är print on demand dyrt, det är förenat med stora startkostnader och dels är det transportfrågan, om man kan få till gröna transporter. För vissa titlar är det nog bra, men bäst vore förstås om man då kunde trycka i närheten av där kunden bor, precis som vissa säljsajter numera tydligt visar var varan finns så att man kan välja att köpa saker på nära håll.

Olikas metod är snarare att se till att trycka så att de inte behöver bränna upp böcker, och försöka ha ett aktivt lager.

Hur ser ni på returrättens del i det hela?
– Den är väldigt svår, säger Marie. Vi är inte ute så mycket i den traditionella bokhandeln, men risken är att man trycker alldeles för många böcker som sedan kommer tillbaka. Och då sitter man där med stora lager. Det känns inte så nutida, och ska man optimera branschen måste returrätten kanske bort. Det vore också spännande att fundera på vilken roll bokhandeln skulle kunna ha i en mer cirkulär ekonomi. Bokhandeln är ju lokal och jag tror att vi kommer att se mer av det lokala i en framtida delningsekonomi också. 

LÄS ÄVEN: Klimatbok fick Ordfront förlag att göra alla böcker mer miljövänliga