Nu syns nedgången i försäljning av pappersböcker på allvar, även barn- och ungdomsböcker tappar. Streaming vinner över styckförsäljning. Vi har läst rapporter. Men läser folk böcker? Framför allt ”ungar”? Det här är vår analys.
Den här veckan har det släppts flera rapporter och det vanliga är förstås att man inte läser hela rapporten utan bara en förkortad version. Det kan vara alltifrån 60 sekunder i ett nyhetsinslag där budskapet blir att försäljningen av böcker minskar och att allt fler lyssnar på ljudböcker istället för att läsa pappersböcker. Eller kort och gott att läsningen bland barn och unga minskat flera år i rad.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
Det är den förenklade versionen. Kanske läser du ett lite längre referat, som de artiklar Boktugg publicerat i veckan om rapporten om ungas läsning samt idag om Bokhandlareföreningens och Förläggareföreningens rapport med statistik för bokförsäljningen under första halvåret 2019. Det kan inte vara speciellt upplyftande läsning för den som äger en bokhandel med fokus på fysiska böcker.
Försäljningen av fysiska böcker minskar i alla kanaler
”Statistiken visar en total försäljningsminskning med 0,4 procent i kronor räknat under det första halvåret 2019 jämfört med samma period föregående år. Det finns dock stora variationer hos olika återförsäljare. Fysisk bokhandel minskade med 5,1 procent, internetbokhandel/bokklubbar med 4,8 procent och dagligvaruhandel med 9,1 procent. Digitala abonnemangstjänster ökar istället med 25,3 procent, vilket dock är en mindre procentuell ökning än under tidigare mätperioder”, läser vi i inledningen till rapporten Bokförsäljningsstatistiken första halvåret 2019.
I rapporten finns dock en liten brasklapp i form av att vi under våren 2018 hade flera fenomentitlar som sålde enormt bra: Factfulness: tio knep som hjälper dig att förstå världen av Hans Rosling, Ola Rosling och Anna Rosling Rönnlund, Hur jag lärde mig förstå världen av Fanny Härgestam och Hans Rosling, Lina Nertby Aurell och Mia Clases böcker om Food Pharmacy, samt pocketutgåvan av Thomas Erikssons Omgiven av idioter: hur man förstår dem som inte går att förstå.
Det finns alltså variationer och det är inte förrän i början av 2020 när vi får försäljningsstatistiken för hela 2019 som vi har facit. Kan höstens alla starka titlar lyfta försäljningen av pappersböcker eller har skiftet börjat på allvar nu?
Läs dessa båda stycken två gånger. De är hämtade ur rapporten:
”Försäljningen av barn- och ungdomsböcker räknat i kronor minskade med 4,8 procent under första halvåret 2019. Detta är ett trendskifte eftersom barn- och ungdomsböcker stadigt har ökat sedan 2013.
Försäljningen under det första halvåret 2019 visar hur branschen genomgår stora förändringar. Försäljning i fysisk butiksmiljö minskar fortsatt samtidigt som försäljning i digitala abonnemangstjänster visar en fortsatt stark tillväxt.”
Försäljningen i fysisk bokhandel minskade med 28 Mkr jämfört med föregående år. Drar vi ut den trenden på helår handlar det om 60-70 Mkr i förlorad bokförsäljning, om vi ska vara pessimistiska.
Helåret 2018 såldes det böcker för 1 274 Mkr och 544 Mkr första halvåret (siffrorna är inte helt jämförbara eftersom även det historiska justeras i varje rapport till följd av nya uppgifter). Men låt säga att drygt 57 procent av försäljningen sker under andra halvåret. Med samma mönster i år skulle tappet bli 65-66 Mkr.
Om det inte är en accelererande trend förstås. Streamingtjänsterna rapporterar alla en strålande sommar med många nya abonnenter.
Dagligvaruhandeln med ICA i spetsen tappar 11,9 Mkr (9,1 %), vilket var en större minskning än förra året. Hur länge fortsätter ICA att sälja böcker? Knappt 120 Mkr i total omsättning för segmentet böcker i hela den svenska dagligvaruhandeln första halvåret? Utslaget per butik blir det inte mycket pengar även om det på vissa orter är så att ICA Maxi eller Coop faktiskt är den enda lokala bokhandeln.
Det verkligt alarmerande är då egentligen att nätbokhandeln tappar. Försäljningen minskade med 45,6 Mkr. Förra året ökade nätbokhandeln och då kunde man tänka sig att det främst var fråga om ett skifte från butik till ehandel.
Lägre digitalmoms ett litet hopp om ökade intäkter
Men nu är det tydligt att skiftet går hela vägen till digital distribution – att folk läser böcker på skärm. Eller i första hand lyssnar på böcker i mobilen. Av streamingtjänsternas 388 Mkr är det knappt 7 procent som kan hänföras till läsning, resten är lyssning.
Utmaningen är att även om försäljningen via streamingtjänsterna ökar är det inte tillräckligt för att uppväga minskningen i den fysiska försäljningen. Här finns ett litet hopp i form av momseffekten, om vi antar att den inte förs över till kunden utan till streamingbolag och förlag. Hade vi haft 6 procents moms från 1 januari skulle vi ha haft 457 Mkr istället för de där 388 Mkr.
Det hade i sin tur inneburit att bokförsäljningen istället för att minska 0,4 % första halvåret hade ökat med 3,1 %. Rent teoretiskt i alla fall.
Om ett halvår vet vi bättre hur bra eller dåligt 2019 faktiskt blev för den svenska bokbranschen.
Just det, vi hade ju den där andra rapporten också tidigare i veckan om den minskade läsningen bland barn och unga. Där finns det riktigt skrämmande siffror, om man nu verkligen kan lita på undersökningen.
Analys: Rapporten Ungar & Medier 2019 (Statens Medieråd)
Enligt denna rapport har andelen som läser böcker och/eller tidningar varje dag minskat kraftigt. Bland 18-åringar från 27 procent till 11 procent på sju år. Genast ställer man sig frågan ifall det är bokläsandet som har ett så kraftigt tapp eller är det snarare det faktum att papperstidningar minskar?
Betydligt mer intressant är att 71 procent av 9-åringarna har en helt egen smart mobil 2018 jämfört med 37 procent 2012. Bland 18-åringar har samma siffra gått från 83 till 98 procent.
Det mest anmärkningsvärda i undersökningen tycker jag är frågorna som inte ställs. Man frågar vad barnen gör varje dag på mobilen, men alternativ som att läsa nyheter eller böcker finns inte med. Bara det ytterst trubbiga ”använder internet” (vilket 97 % av dem 13-18 år gör och 75 procent av dem 9-12 år). Inte heller undersöks hur många som lyssnar på ljudböcker i mobilen.
Däremot finns det med i frågan ”Om du tänker på din fritid, ungefär hur ofta brukar du…?” och de får ange hur ofta de gör 21 olika aktiviteter, från läxor och träffa kompisar till mer specifika frågor som ”spela om riktiga pengar på nätet” eller ”titta på porr”.
Ur bokbranschens perspektiv finns där två frågor: dels den om ”läsa böcker och tidningar” som alltså är sammanbakad och det framgår inte om dessa båda textbaserade medier minskar lika mycket eller ej.
Och här framträder dessutom en annan bild. Mer positiv om man väljer att se det så. I gruppen 17-19 år är det faktiskt 11 procent som läser varje dag och 20 procent som läser några gånger i veckan. Alltså är det nästan en tredjedel som läser böcker/tidningar under en normal vecka. Dessutom ytterligare 19 procent som läser en gång i veckan. Plötsligt är det 50 procent som läst något i en bok eller tidning under en vanlig vecka. Alternativet ”aldrig” är det faktiskt ”bara” 16 procent av 17-19-åringarna som angett.
Lyssna på ljudböcker då? Det är faktiskt fler som aldrig lyssnar på ljudböcker, 61 procent i den äldsta åldersgruppen. 8 procent lyssnar varje dag eller några gånger i veckan och ytterligare 7 procent en gång i veckan. De yngsta (9-12 år) lyssnar mer på ljudböcker än de äldre barnen. 6 procent varje dag, 7 procent flera gånger i veckan och 4 procent en gång i veckan. Totalt 17 procent lyssnar på ljudböcker varje vecka.
I en annan fråga uppmanas barnen att svara på hur många timmar de lägger på olika aktiviteter under en vanlig dag. Där är det faktiskt runt 30 procent som lyssnar på ljudböcker och 6-7 procent i flera timmar.
Sedan det här med att läsa. En av frågorna är ”söka information om något annat än skolarbete”. Det är i praktiken att googla och i de flesta fall att … läsa texter. Det är något som 38 procent av åldersgruppen 17-19 år ägnar sig åt dagligen och 44 procent flera gånger i veckan. I yngre åldrar är det lägre andel som söker information på det viset.
Men jag kan inte släppa tanken på ifall det läses på Wikipedia, bloggar och nyhetssajter när de söker information? Det är trots allt något som 90 procent av de äldre ungdomarna gör minst en gång i veckan.
Det går inte att bortse ifrån exempelvis en plattform som Wattpad där användarna är unga. Ja, det är sant att youtube, tiktok och andra mobilspel dominerar mobilanvändningen men visst läser och skriver våra ungdomar fortfarande i textform.
Kanske framtiden för bokbranschen inte är så mörk som man kan tro när man läser rubrikerna?
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
