Så blev USA opioidberoende – ny bok av Jonas Cullberg

Hundratusentals människor har dött och 2,6 miljoner är fast i drogmissbruk – den så kallade opioidkrisen i USA är ett nationellt trauma. I sin reportagebok En amerikansk epidemi petar den svenske journalisten Jonas Cullberg i sår som bara nyligen har slutat blöda.

I en sal på Louvren i Paris satt länge en skylt med inskriptionen ”Sackler” – namnet på en av museets många donatorer. Nyligen plockade museet ned skylten. Anledningen: den amerikanska opioidkrisen.

Om krisen, dess orsaker och verkningar, skriver den New York-baserade frilansjournalisten Jonas Cullberg i sin debutbok En amerikansk epidemi.

– Jag ville berätta om krisen eftersom det är en fråga som präglar landet starkt just nu, den är på nyheterna hela tiden och nästan alla som man pratar med känner någon som är drabbad, säger han.

Jonas Cullberg har följt många olika frågor under sina fyra år i USA, men opioidkrisen är den som har engagerat honom mest.

”Mirakelmedicin”

Det började i slutet av 1990-talet, då läkemedelsbolaget Purdue Pharma lanserade opioiden Oxycontin som en ”mirakelmedicin mot smärta”. Med aggressiv marknadsföring och andra skrupelfria metoder bearbetade de läkarkåren, som började skriva ut mängder av Oxycontin och andra opioider.

– Snart stod Oxycontin och liknande piller i var mans badrumsskåp.

Purdue Pharma hävdade att Oxycontin var mindre beroendeframkallande än andra opioider på marknaden, men det visade sig vara tvärtom. I dag är runt 2,6 miljoner amerikaner fast i ett opioidberoende.

Tog död på Prince

Som om detta inte var nog har omkring 400 000 amerikaner de senaste 20 åren dött i överdoser till följd av sitt beroende, allt från fattiga människor i storstäder och på landsbygd till välmående medelklass i villaförorter och kändisar som artisten Prince.

– Runt 2010 blev det svårare att få tag i Oxycontin och andra opioidläkemedel, de som fastnat gick då över till heroin som var lättare att tillgå.

Purdue Pharma hade riktat in sig på platser där många hade ont till följd av hårda jobb, som småstäder i Appalacherna där majoriteten jobbade i gruvor samt i nedgångna industristäder i Ohio.

När tillgången på receptbelagda opioider minskade skapades en ny marknad för mexikanska drogkarteller, som började pumpa in billigt heroin på platser där det fanns ett upparbetat missbruk.

Krisens offer

Jonas Cullberg har varit där, i de öde småstäderna och nedgångna fabriksstäderna såväl som i villaförorterna, och träffat krisens offer.

– Många amerikaner har en talang för att berätta sin livshistoria, inte minst har de en förmåga att sätta in den i ett större sammanhang, säger han.

Livsödena i boken är många och skiftande. Inte sällan är det en anhörig som får berätta.

Det som följde härnäst, omkring 2013, var en explosionsartad ökning av dödliga överdoser, som en följd av att starka syntetiska opioider började tillverkas illegalt och säljas på gatan – falskt marknadsfört som Oxycontin eller heroin.

Människor började dö, i trailerparks och på tunnelbanestationer såväl som i pojkrum i villaförorter.

Ett ljus i mörkret

Men nu pekar en del saker på en försiktigt positiv utveckling. Ny statistik visar något färre dödsfall, för första gången på flera år.

– Det finns metoder som har visat sig effektiva, till exempel utökad tillgång till medicin mot opioidmissbruk.

Dessutom har rättvisan hunnit ikapp några av bovarna i dramat. Nyligen dömdes den mexikanske knarkkungen ”El Chapo” till livstids fängelse och rättssystemet har även kommit åt ägarna till Purdue Pharma.

Företaget ägs av familjen Sackler – en av USA:s rikaste och nu mest avskydda familjer. Länge gömde de sig bakom sitt goda rykte som stora filantroper. Familjen är bland annat känd för sina frikostiga donationer till stora konstmuseer världen över, där salar och hela flyglar bär familjens namn.

– Men det har kommit fram att de detaljstyrde den skrupelfria marknadsföringen. Nu finns en omfattande aktivism som försöker utkräva ansvar av familjen för deras roll i krisen. Dessutom har i princip alla USA-delstater stämt företaget.

Varumärket Purdue Pharma är kört i botten, familjen Sackler riskerar att få betala astronomiska skadestånd och museer världen över har börjat tacka nej till donationer. På Louvren har man till och med plockat ned skylten med familjens namn.

Men även om dödssiffrorna nu rör sig i rätt riktning finns det problem i krisens spår som kommer att påverka USA under lång tid framöver, menar Jonas Cullberg.

– Den lämnar efter sig sönderslagna samhällen och inte minst mängder av föräldralösa barn.

Text: Viktor Andersson/TT

Fakta: Opioidkrisen i USA

USA:s hälsomyndighet Health and Human Services har slagit fast att USA härjas av en opioidepidemi utan motstycke. Antalet människor som årligen dör i opioidöverdoser – inklusive smärtstillande medicin – har nästan sjufaldigats sedan 1999. 2016 dog 53 000, året efter 47 600.

Cirka 80 procent av dem som dör i opioidkrisen är vita. 10 procent är svarta och 10 procent är spansktalande så kallade hispanics.

Statistik visar att fyra av fem av dagens opioidmissbrukare har börjat med värktabletter som Oxycontin. Sjukvården har dock blivit mer medveten och receptförskrivningarna av opioider har minskat betydligt.

I dag orsakar syntetiska opioider, i första hand fentanyl, flest dödsfall av alla droger. Därefter följer heroin och läkarutskrivna opioider.

Just nu pågår rättsprocesser mot ett antal läkemedelsbolag, bland annat Purdue Pharma, som anklagas för att ha bidragit till krisen.

Fakta: Jonas Cullberg

Född 1979.
Frilansjournalist baserad i New York, USA.
Har skrivit för bland andra Svenska Dagbladet, Dagens ETC, Sydsvenskan, Arbetet och flera andra tidningar.
Aktuell med debutboken En amerikansk epidemi (Bokförlaget Atlas).