Berlin 1929. Ute på gatan pågår ständiga politiska strider, inne på nattklubbarna flödar kokainet. Här utspelas Volker Kutschers kriminalroman “Babylon Berlin”. Tv-filmatiseringen – Europas dyraste – av boken får snart premiär i SVT.
Den 20 juni får svenska tv-tittare stifta bekantskap med kriminalkommissarie Gereon Rath i Tom Tykwers visuellt överdådiga filmatisering av Babylon Berlin.
Rath är en plågad man med mörka minnen i bagaget. Han har degraderats till sedlighetssnut och lämnat hemstaden Köln för ett nytt liv i Berlin. Väl där dröjer det inte länge förrän han dras in i en märklig mordhistoria med många oväntade vändningar.
Berlin är huvudperson
Men även om kriminalgåtan är viktig i “Babylon Berlin” är det framför allt Weimarrepublikens Berlin, miljöerna, tidsandan och de politiska stämningarna som är det mest unika med Volker Kutschers berättelse. Författaren har ägnat extremt mycket tid åt research, varje gathörn ska kännas autentiskt, varje människa som figurerar i boken ska vara trovärdig.
– Fiktion betyder ju egentligen att berätta lögner. När man skriver fiktion hittar man på berättelser som aldrig har inträffat. Men det betyder inte att fiktion är fejk, det är en speciell sorts lögn, för det är ett sätt att ta sig in i sanningen, eller i alla fall komma lite närmare den. Och därför är det viktigt för mig att den historiska bakgrunden till mina fiktiva berättelser är så exakt som möjligt, säger Volker Kutscher.
Intervjun genomförs per mejl. Sedan han slog igenom med första delen i serien om Gereon Rath är Volker Kutscher extremt upptagen. Ännu återstår tre delar att skriva innan serien är komplett. Varje bok täcker ett år, från 1929 till 1938.
“Judarna skulle mördas”
Varför har han valt att sluta just 1938?
– Då visste folk att kriget var på väg och i och med Kristallnatten den 9 november visste de otvetydigt att regimens antisemitism innebar att judarna skulle mördas och inte bara stötas ut och diskrimineras, svarar han och fortsätter:
– Krig och förintelse är för perverterat för mig att skriva om, det ligger för långt borta från det normala livet. Jag vill berätta om tiden när de här sakerna hade kunnat förhindras. 1938 var det för sent.
Den första impulsen till berättelsen om Gereon Rath fick Volker Kutscher när han 2002 eller 2003 hade sett Sam Mendes gangsterfilm “Road to Perdition” och kort därefter Fritz Langs klassiska morddrama “M”.
– Plötsligt insåg jag att de utspelades under samma tidsperiod. Berlin 1931 och den amerikanska gangstervärlden 1931. Det var med den tanken som allt började.
“På randen av en vulkan”
Det sägs ofta att invånarna i Berlin “dansade på randen av en vulkan” under den tidsperiod som Volker Kutscher skildrar. Själv är han noga med att påpeka att det inte betyder att de var medvetna om vad som komma skulle – de dansade bort sin ångest i ett land som nyligen förlorat ett krig.
– De levde i en väldigt osäker tid. Det är en parallell till nutiden. Men vi lever inte i Weimarrepubliken. Vi har det mycket bättre finansiellt. Fattigdomen då kan vi inte ens föreställa oss.
Gereon Rath är ingen svartvit hjälte. Han begår misstag, självmedicinerar med narkotika och tvekar inte när han tvingas skjuta ihjäl en annan människa.
– Jag gillar inte perfekta hjältar, konstaterar Volker Kutscher,
– Och man får inte glömma att Gereon Rath är min huvudperson som jag skickar från 1929 till 1933 och ännu längre framåt. Han måste gå att förföra på samma sätt som de flesta människor går att förföra. En präktig hjälte under den här perioden i Tyskland? Hur tråkigt skulle inte det vara. Och hur orealistiskt!
Text: Sara Ullberg/TT
Boktuggs fotnot: Andra boken i serien Babylon Berlin, Den stumma döden (Ersatz), kommer på svenska i september.
Över 9000 personer prenumererar redan på Boktuggs nyhetsbrev. 1-2 gånger i veckan får du koll på nya trender, nya förlag, spännande författarskap och böcker. Bäst allt – det är helt kostnadsfritt. Missa inte nästa stora grej. Anmäl dig nu!
Prenumerera kostnadsfritt!
