Läsning av böcker är stabil, konstaterar Mediebarometern i sin rapport om medieanvändningen i Sverige 2018. Digitala böcker klättrar så sakteliga och 11 procent har abonnemang på streamingtjänst för böcker.
Mediebarometern är en oberoende årlig frågeundersökning som belyser människors konsumtion av olika slags medier en genomsnittlig dag. Böcker har en egen del i undersökningen och tio år tillbaka har ljudböcker och eböcker egna kategorier. Bokkategorin innefattar såväl skön- och facklitteratur som barn- och ungdomsböcker, läroböcker och kurslitteratur, i analog och digital form.
Rapportförfattarna skriver bland annat:
”39 procent av befolkningen läser/lyssnar på böcker en genomsnittlig dag. Veckoräckvidden för böcker är betydligt högre än den dagliga räckvidden; 59 procent av befolkningen läser bok en vanlig vecka.”
”Skönlitteratur är den klart dominerande bokgenren: ungefär en tredjedel av befolkningen läser skönlitteratur en genomsnittlig vecka. Läsning av skönlitteratur har legat på en stabil nivå sedan slutet av 1990-talet. Även läsningen av barn- och ungdomslitteratur är stabil över tid.”
”Skolbarn, läser böcker oftare än andra grupper men de lägger mindre tid på bokläsning än andra vid varje tillfälle.”
Så många läser böcker en vanlig dag
Den totala användningen av böcker i befolkningen 9–79 år en genomsnittlig dag under 2018 var 39 procent. Pappersbok står för 32 procent, ljudbok 6 procent och ebok 3 procent. Siffran 39 procent är något högre än på många år. Tryckt bok ligger kvar på ungefär samma siffra som de senaste 10 åren, där användningen en vanlig dag har varierat mellan 30 och 33 procent. Med andra ord står digitala böcker för ökningen, bara jämfört med 2017 har ljudboken gått upp med 2 procentenheter och eboken 1 procentenhet.
Fler kvinnor än män läser fortfarande böcker, i alla format, 46 procent kvinnor läser en vanlig dag jämfört med 33 procent män. Den grupp som läser mest är studerande, och de som läser minst är de som arbetar heltid. Personer i storstäderna läser mer än i övriga delar av landet.
Åldersgruppen 45–64 år är den grupp som läser minst böcker totalt sett en vanlig dag (lite motsägelsefullt är det denna åldersgrupp som lyssnar mest på ljudbok, 8 procent lyssnar en genomsnittlig dag). De mest frekventa läsarna är gruppen 9–14 år, 61 procent av barnen läser en vanlig dag, medan den äldsta gruppen 65–79 år är de som lägger mest tid på sin läsning.
Personer med högre utbildning läser mest, detta är heller ingen kioskvältare. Intressant att notera är dock att fler personer med låg utbildning läser böcker en vanlig dag (33 procent alla format), än de med mellanhög utbildning (29 procent alla format) – detta för första gången någonsin sedan Mediebarometern började rapportera år 1979. Å andra sidan läser mellangruppen mer i digitala format än lågutbildade.
Andelen lågutbildade som läser böcker en genomsnittlig dag har ökat med 9 procentenheter sedan 2017, och ökningen verkar gälla just tryckta böcker eftersom lågutbildade samtidigt är den grupp där minst personer har ett abonnemang hos en streamingtjänst för digitala böcker (3 procent jämfört med 9 procent bland mellanhög utbildning och 14 procent bland högutbildade). Något motsägelsefullt är lågutbildade den grupp där flest äger en läsplatta, vilket kanske tyder på att denna grupp gärna lånar eböcker på bibliotek.
Hur länge läser vi och varifrån får vi böckerna?
Vad gäller användningstid, det vill säga hur många minuter en genomsnittsperson i befolkningen mellan 9 och 79 år tagit del av en bok en genomsnittlig dag, ligger böcker på totalt 25 minuter. Det är högre än 2017 då siffran var 22 minuter, och inte sedan 1995 (28 minuter) har vi lagt så mycket tid på läsning.
För bok på papper/ebok (oklart varför dessa två kategorier är ihopslagna i detta sammanhang) gäller 20 minuter (6 procent av den totala medieanvändningen på en dag) och ljudbok 5 minuter (1 procent av medieanvändningen). År 2017 låg ljudböcker på 3 minuter. Kvinnor läser böcker i genomsnitt 31 minuter om dagen, män i 19 minuter. Mest tid på bokläsning lägger åldersgruppen 65–79 år och högutbildade.
Bland läsare är användningen dock klart högre, totalt 63 minuter (3 minuter längre än 2017 och återigen den högsta siffran sedan 1995 då vi var uppe på 64 minuter).
En genomsnittsvecka läser totalt 58 procent av befolkningen böcker i någon form. 48 procent läser tryckta böcker, 8 procent ljudböcker och 3 procent eböcker. Noterbart är att eböcker ligger på 3 procent både en genomsnittlig dag och en genomsnittlig vecka, medan veckoanvändningen av tryckta böcker är 16 procentenheter högre än dagsanvändningen.
De flesta (87 procent) läser för nöjes skull medan 19 procent läser för arbete eller skola. Alla genrer ökar, men mest markant är ändå ökningen av facklitteratur som har stigit från 11 till 17 procent på två år.
51 procent av de som har läst den senaste veckan har köpt sin bok, 22 procent lånat den på bibliotek och 11 procent fått den som gåva. Frågan är hur alla de som lyssnar på streamingtjänster definierar detta, räknar man detta som att ”köpa” en bok, vilket vore det mest korrekta? Anmärkningsvärt är att kategorin ”anskaffat på annat sätt” har ökat något, från 4 procent 2017 till 7 procent 2018, vilket kan tyda på att många inte riktigt vet var de ska placera streamingen.
Över 9000 personer prenumererar redan på Boktuggs nyhetsbrev. 1-2 gånger i veckan får du koll på nya trender, nya förlag, spännande författarskap och böcker. Bäst allt – det är helt kostnadsfritt. Missa inte nästa stora grej. Anmäl dig nu!
Prenumerera kostnadsfritt!
Digitala böcker och streaming
8 procent av befolkningen har enligt rapporten en läsplatta (84 procent har en smartphone och 60 procent en surfplatta). Läsplattor är vanligast bland 45–64-åringar och lågutbildade. Andelen av befolkningen som har tillgång till läsplatta i hemmet har dock minskat från 10 procent 2015/2016 till 8 procent 2018. Har detta att göra med den ökade ljudbokslyssningen och välfungerande streamingtjänster som många använder i sina mobiltelefoner?
Totalt 11 procent av de tillfrågade prenumererar på någon tjänst för digitala böcker. Digitala bokprenumerationer är vanligast bland högutbildade. Åldersmässigt har flest 9–14-åringar har ett sådant abonnemang (16 procent), vilket kanske är en spegling av de familjeabonnemang som numera finns hos flera av streamingtjänsterna?
Om vi utgår från att siffran 11 procent är representativ för hela befolkningen 9–79 år skulle detta innebära att drygt 900 000 personer har en prenumeration på en digital ljudbokstjänst. Frågan är hur man definierar familjeabonnemangen och vem som räknas som prenumerant av streamingtjänsterna själva – den som betalar fakturan eller den som använder ett konto.
Hur som helst är det uppenbart att vi lägger allt mer tid på att läsa ljudböcker, fast till synes än så länge inte på bekostnad av den tryckta boken.
Om Mediebarometern:
Mediebarometern är en årlig oberoende räckviddsundersökning som belyser hur stor andel av den svenska befolkningen mellan 9 och 79 år som en genomsnittlig dag har tagit del av medier på traditionella och digitala plattformar. Syftet med undersökningen är att beskriva tendenser och förändringar i människors användning av medier. Undersökningen genomfördes första gången 1979 och bygger på telefonintervjuer över hela året med ett slumpmässigt urval av befolkningen. År 2018 intervjuades 6 094 personer. Mediebarometern genomförs av Nordicom vid Göteborgs universitet.
Hela rapporten kan laddas ner i sin helhet här.
Kanske fick du lite kunskap eller tips eller bara ett gott skratt… I så fall har vi lyckats. Som du märkte slapp du betalvägg, eftersom vi vill välkomna nya läsare och göra det enkelt för trogna boktuggare. Om du gillar det vi gör och har möjlighet tar vi gärna emot ditt bidrag. Stötta den hårdast arbetande lilla redaktionen i landet.
