E-bokslån ökade 28 procent 2018 – färre lånar pappersböcker i Sverige

Folkbibliotekens utlåning av e-böcker ökade hela 28 procent under 2018. Det framgår av Sveriges officiella biblioteksstatistik, som Kungliga biblioteket (KB) publicerar idag. Samtidigt minskar fysisk utlåning.

Rapporten visar även det alarmerande faktum att bara 37 procent av landets elever har tillgång till ett enskilt skolbibliotek, som är bemannat på halvtid eller mer.

Under 2018 var utlåningen av e-böcker uppe i 2,3 miljoner på folkbiblioteken. Det är en ökning med 28 procent sedan föregående år, skriver KB i ett pressmeddelande.

Universitets- och högskolebiblioteken står dock för den stora användningen av e-medier (innefattar e-böcker, men även till exempel tidskrifter, nyhetstidningar, uppslagsverk, film och musik i digital form). Framför allt handlar denna användning om vetenskapliga publikationer. I snitt gör varje invånare drygt 8 nedladdningar av e-medier per år – sammanlagt 96 miljoner nedladdningar från de offentligt finansierade biblioteken. Till det kommer över 41 miljoner sökningar i licensierade databaser.

Utlåning av pappersböcker och andra fysiska format minskar

Samtidigt som digitala medier ökar så minskar utlåningen av fysiska medier, det vill säga böcker, skivor och annat som går att låna hem eller ta del av på biblioteket. Jämfört med förra året är utlåningen 4 procent lägre, vilket innebär 3 miljoner färre fysiska utlån. Totalt gör befolkningen 68 miljoner fysiska lån, där åtta av tio sker på folkbiblioteken.

Varje invånare besöker i snitt ett bibliotek åtta gånger per år men bara en fjärdedel av befolkningen kan beskrivas som aktiva låntagare. Folkbiblioteken har ett brett uppdrag och genomför varje år ett stort antal aktiviteter. Det handlar bland annat om sagostunder, filmvisningar, författarbesök, läxhjälp och språkträning. Antalet aktiviteter på folkbiblioteken har ökat under senare år och är nu drygt 145 000 för hela landet.

Biblioteken har en viktig roll för att höja invånarnas it-kompetens. Under 2018 anordnades 5 procent fler sådana aktiviteter jämfört med föregående år, främst av folkbiblioteken.

Minskade öppettider med personal och inköp av böcker

Universitets- och högskolebiblioteken har ökat sina redan generösa öppettider för forskare och studenter. När det gäller folkbiblioteken varierar öppettiderna kraftigt mellan kommunerna. Kommunerna fortsätter att stänga bibliotek samt att minska öppettider och inköp av böcker. Sedan millennieskiftet har antalet folkbibliotek i Sverige minskat med 24 procent. Däremot håller allt fler bibliotek meröppet, det vill säga öppet utan personal på plats. Meröppna bibliotek finns nu i 114 kommuner, skriver KB.

Folkbibliotekens bestånd av tryckta böcker har minskat med en femtedel på tio år. Biblioteken har lika många anställda som förgående år. Dessa har dock fått fler arbetsuppgifter.

Många obemannade skolbibliotek

Ovanligt många skolor rapporterar att de, av ekonomiska skäl eller svårigheter att rekrytera, inte kan halvtidsbemanna skolbiblioteken. Bara 37 procent av landets skolelever har nu tillgång till enskilda skolbibliotek med minst halvtidsbemanning. Detta trots att tillgången till skolbibliotek är obligatorisk enligt skollagen.

Skolbibliotekens inköp är låga och fortsätter att minska. Kostnaden för fysiska medier på skolbiblioteken är nu nere på 97 kronor per elev och år.

I sitt förslag till en nationell biblioteksstrategi lyfter KB fram behovet av en stor satsning på skolbibliotek. Förslaget betonar även betydelsen av biblioteken som samhällets öppna rum. Dessutom är det nödvändigt att genomföra en storskalig digitalisering av böcker och tidningar. På så sätt kan landets samlade kunskapsarv bli lättare tillgängligt för hela befolkningen.

Läs mer om biblioteksstatistiken

Varje år sammanställer KB statistik för landets offentligt finansierade bibliotek. Här finns mer information om 2018 års siffror:
Rapporten Bibliotek 2018 (pdf)
Mer om 2018 års statistik (KB:s webbplats)