Svenska böcker exporterades för nära 340 miljoner kronor 2018

Svensk litteratur exporterades för nästan 340 miljoner kronor under 2018, meddelar Svenska Förläggareföreningen. Skönlitterära titlar utgör den största delen, både vad gäller intäkter och antalet kontrakt.

För första gången har det gjorts en sammanställning över svensk litteraturexport, det vill säga en insamling av statistik för antalet utgivningskontrakt av svenska upphovsmäns litterära verk i utlandet och deras ekonomiska värde. Det är Svenska Förläggareföreningen som står bakom initiativet.

Enligt statistiken från de litterära agenturerna inbringade litteraturexporten nära 340 miljoner kronor 2018.

– Det är naturligtvis mycket värdefullt för branschen att vi nu äntligen har en statistik över storleken på den svenska litteraturexporten både vad gäller omfattning och värde, säger Kristina Ahlinder, VD på Svenska Förläggareföreningen, i ett pressmeddelande.

Totalt har 22 litterära agenturer bidragit med siffror, varav 19 är svenska och 3 utländska. Enligt Kristina Ahlinder finns det ytterligare ett par agenter, både i Sverige och utomlands, men de som har deltagit i arbetsgruppen uppskattar att agenterna som har lämnat in uppgifter tillsammans täcker ca 90–95 procent av exporten.

Finns någon uppfattning om bokexporten har ökat eller minskat?
– Det vet vi inte. Det är ju därför det nu är så intressant att vi nu har fått totalsiffror (siffror som aldrig tidigare funnits) för 2018 och att vi kan ta fram motsvarande siffror framöver. Först då kan jämförelser mellan åren göras, säger Kristina Ahlinder till Boktugg.

Flest kontrakt skrevs för skönlitterära böcker, 1199 stycken för ett värde av 273,7 miljoner kronor. Nästan lika många kontakt skrevs för barn- och ungdomsböcker, 1006 stycken, och intäkterna för dessa landade på totalt 40,7 miljoner kronor. Slår man ut det blir det ca 40 500 kr per barnbokskontrakt – omkring 187 500 kr mindre än ett skönlitterärt kontrakt (generellt räknat, naturligtvis varierar intäkterna stort mellan olika titlar).

– Det är inget som förvånar oss i barnboksbranschen, det är vedertaget att barnböcker, eller egentligen barnkultur generellt, prissätts lägre än motsvarande vuxenkultur. Royalty, och även till viss del förskotten, beräknas på försäljningspriset för titeln ifråga och eftersom priset är betydligt lägre för en barnbok blir även intäkterna lägre. Detta gäller inte enbart exporten utan litteraturen generellt, runtom i världen och även i Sverige, säger Melina Nordstrand, ansvarig för försäljning och foreign rights på Opal, som även satt i arbetsgruppen för bokexporten.

Med andra ord är det mindre lönsamt i kronor räknat att exportera barnböcker, på samma sätt som det är mindre lönsamt att ge ut barnböcker i Sverige.

– Men jag tycker vi ska vara stolta över att vi exporterar nästintill lika många barnböcker som vuxenböcker då både utbudet och antal agenter lär vara färre, konstaterar Melina. Och vad gäller att främja Sverigebilden i utlandet så har barnböckerna lagt en stark grund för denna, till exempel genom författarskap som Astrid Lindgren och Sven Nordqvist.

För facklitteratur skrevs 264 kontrakt under 2018 för totalt 22 miljoner kronor.

Tanken är att exportstatistiken på sikt ska utvecklas och utgöra ett viktigt verktyg i många olika sammanhang, inte minst för agenturerna, men också genom att sätta fokus på den svenska litteraturexporten och belysa om det finns behov av förstärkta eller nya stöd till branschen.

– På sikt vore det intressant att få med länder, språkområden och fler litteraturkategorier. Över tid kommer vi också kunna följa olika trender, säger Kristina Ahlinder i en kommentar till Svensk Bokhandel.