Tio bra skrivtips baserade på sådant som Saul Bellow sagt

Författare lämnar ofta kryptiska skrivtips. Och det betyder oftast på något sätt att de har hittat sin egen väg. Som Nobelpristagaren Saul Bellow. Här är tio saker att hålla i huvudet när du som författare ger dig ut på resan mot en ny bok. 

Vem ska man be om råd? De bästa, så klart. Och kanske då i Saul Bellows skepnad, eftersom han fick både Nobelpriset i litteratur och Pulitzerpriset under ett och samma år. 1976. Han fick dessutom National Book Award flera gånger, och utforskade gärna den moderna människans undanglidande. Enslingen i vår nutid, tillhörighet och främlingskap. Dessutom var han en riktig hejare på att formulera mystiska skrivtips som tog tag i åhörarna och fick dem att lyssna.

Boktugg har läst in sig lite och har med hjälp av förlagan på Lithub gjort vår egen version av Sauls tio bästa tips. Tolkat, ibland förenklat. Likväl … lysande.

1.

Skriv som dig själv, för det är det enda sättet som du kan frigöra dina energier på. Det är bara så du kan låta dina tankar komma och gå på ett sätt som tillför boken något. Låt dig inte hindras av formaliteter, eller av att försöka vara någon annan. Försök inte skriva rätt. Skriv som dig själv, och väck björnen till liv.

2.

Det är inte bara dåligt att bli refuserad. Eller som Saul sa, ordagrant: Jag upptäckte att refuseringar inte behöver vara något negativt. De lär dig nämligen att lita på ditt eget omdöme och helt enkelt säga till världen, från djupet av hjärtats hjärta: Dra åt helvete.

3.

Låt inte intellektet styra konsten. Hjärnan får inte alltid vara bossen. Och hjärnan ska inte alltid styra och ställa i litteraturen. Är du inte uppmärksam på det här kommer folk som läser dina böcker bara att läsa om sina egna åsikter. Och det är väl inte därför vi skriver, för att spela den typen av spel?

4.

Ta inte dig själv på så förbannat stort allvar. En del författare är så oerhört seriösa när det kommer till dem själva. De ser på publiken som om just deras åhörare är den kulturella eliten. Men nej. Gör inte det. Det finns faktiskt något som kan betraktas som att överdriva sin egen viktighet.

5.

Ta inte dina kritiker på så stort allvar heller. Du står och faller inte med en eller flera av dina böcker. Kom ihåg det.

6.

Vad är att skriva? Eller läsa? För mig har litteraturen något med världens stillhet att göra. Inte olikt en bön, eller kanske som att befinna sig i stormens öga. Att läsa och skriva gör dig uppmärksam när allt annat vill distrahera dig.

7.

Om du vaknar mitt i natten och måste skriva ner något, så kommer du troligtvis aldrig att behöva ändra något i det stycket. Det finns en anledning till att du vaknar. Kraften är stark på det sättet.

8.

Det svåraste med att skriva en bok är att skapa karaktärer som känns som verkliga människor. En del författare har gått så långt som att säga att riktiga personporträtt, i de bästa böckerna, inte ens har skapats av författaren som skrev boken. De fanns redan och författaren hittade dem bara, och skrev om dem. Förtydligade dem. Men förstås: det är inte enkelt att hitta de här karaktärerna. Det kräver träning.

9.

Att försöka skapa framgångsrika böcker på olika formler är dömt att misslyckas. Man kan inte tala om för en författare vad hen borde göra. Föreställningen, eller fantasin, måste hitta sin egen väg framåt. En läsare märker nämligen när ett verk klingar falskt. En läsare är precis så känslig: en läsare tål inte för mycket av en tillgjord verklighet, eller för lite av den, eller att författaren misshandlat bokens sanning genom att skriva om den för att passa in i världen.

10.

Det finns bara ett enda sätt att besegra fienden och det är att skriva på det bästa sätt du kan. Det bästa argumentet för allting är alltid en riktigt bra bok. Om inte det övertygar folk, så är det inte ditt fel, utan du har helt enkelt hamnat hos läsare som inte är bra nog. Så skriv, skriv så gott du kan. Tro på det.