Storytel pitchade i Draknästet, inte Shark Tank. Men nu kan man säga att Bonnierförlagen och Storytel befinner sig i en maktkamp om ljudboksrevet. Makten över förlags-Sverige, streamingmarknaden och ersättningsnivåerna för digitala böcker.
I förmiddags slog nyheten ner (kollegorna på Svensk Bokhandel var snabbast att publicera) och det var lite överraskande Bonnierförlagen som tog steget att strypa tillgången på innehåll till Storytel.
Inga nya Bonnier Audio-titlar till Storytel. Camilla Läckbergs nya bok hade redan kommit som förhandssläpp på Bookbeat och förväntades dyka upp på Storytel. Men snopna Storytelanvändare fick se den försvinna liksom ett antal andra Bonniertitlar (bland annat Fredrik Backmans nya) som ska släppas i april.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
Läsarna, lyssnarna eller kunderna är de som kommer i kläm. De som skaffat en streamingtjänst för att kunna lyssna på (nästan) alla böcker till en fast månadsavgift. Visst har det hänt att titlar försvunnit, som när Jo Nesbø bytte förlag till Bonniers och alla hans titlar försvann från Storytel över en natt. Då var det ett misstag. Nu är det ett taktiskt drag.
I längden var det givetvis ohållbart att Bonnierförlagen skulle få dubbelt så mycket betalt som alla andra förlag för sina böcker. Därför jublar nu många mindre förlag över att Storytel inte viker sig för Bonniers förhandlingskrav på att även fortsatt få bättre betalt.
Nu vet vi inte vilka förhandlingsbud som ligger på bordet, det kan vi bara gissa.
Samtidigt så är de mindre förlagen inte heller nöjda med vad Storytel betalar i ersättning för deras böcker och därför jublar nu många mindre förlag för att Bonniers tar striden och vägrar acceptera för låg ersättning.
Revenue share-modellen är ju fördelaktig för Storytel eftersom de då aldrig riskerar att betala ut mer pengar i royalty till förlagen än vad de får in från kunderna. Men ju mer kunderna läser och lyssnar, desto lägre blir ersättningen oavsett om den beräknas per bok eller per timme. 100 kr delat med fyra böcker blir bara hälften så mycket som 100 kr delat med två böcker.
Med den andra modellen, fast ersättning per bok, hamnar istället den ekonomiska risken hos streamingtjänsten som riskerar att gå back på en kund som förbrukar mer än vad månadsavgiften räcker till. Den här risken ökar med storkonsumenter (bokslukare) och familjeabonnemang.
Så frågar du förlagen föredrar de fast ersättning. Men som en förlagschef på ett mindre förlag sa till mig:
– Det finns ingen som kan eller vågar ta striden med Storytel på allvar. Ingen har råd att inte släppa sina titlar hos Storytel när de har 80-85 procent av marknaden.
Sedan tillade hen:
– Ingen utom Bonniers.
Men det är ingen självklarhet. Bonniers har tjänat mycket pengar på Storytel med sitt fördelaktiga avtal, sin stora katalog, sina starka titlar och Storytels enorma tillväxt de senaste åren.
Bonnierkoncernen har framgångsrikt byggt upp en egen konkurrerande streamingtjänst, Bookbeat, som givetvis är ett skäl till att de nu faktiskt vågar ta steget att inte släppa en bok av Camilla Läckberg i den överlägset största streamingtjänsten. Även om de riskerar att tappa någon miljon i intäkter från Storytel så får de möjlighet att tjäna pengar ifall kunderna byter Storytel mot Bookbeat.
Men det är ett vågspel. Läser man konversationer i trådar på Facebook så går åsikterna isär. Någon tänker bojkotta Bonniers och att de utnyttjar efterfrågan på Läckbergs bok för att förhandla till sig villkor ingen annan får. Andra menar att Storytel varit oärliga som visat Läckbergs bok som kommande när de inte haft avtal om att erbjuda den. Här är det på sin plats att påpeka att när titeln visades som kommande så var det nog ingen som visste att den inte skulle komma, varken på Bonniers eller Storytel.
På samma sätt går åsikterna bland kunderna isär om vad som är en rimlig ersättning för en bok till förlagen. En del tycker att 40 kr (en siffra som figurerar i bland annat DN idag som royalty för Bonniertitlar) för en lyssnad bok är bra ersättning men konstaterar i nästa andetag att då går förmodligen Storytel och andra tjänster back med tanke på vad de själva konsumerar.
Från Bonniers sida kan man ju peka på Storytels exklusiva deal kring Harry Potter-utgivningen (där den nya inläsningen av böckerna endast fanns på Storytel första året) och det växande bibliotek av exklusiva serier inom Storytel Original-utgivningen. Där har Storytel inte delat med sig till andra streamingtjänster.
Däremot har Bonniers varit noga med att de inte tänkt sig någon satsning på exklusivt material i Bookbeat-tjänsten. De kan nu peka på att det enbart är Storytel som spärrats, Nextory och Bokus Play har fortfarande tillgång till alla Bonnierförlagens nyheter precis som tidigare. Det är ingen vågad gissning att Bonniertitlarna är bland de dyraste även för dessa ljudbokstjänster.
Så vad blir nästa steg? Kommer Storytel att svara med att inte låta Norstedts och de andra förlagen i gruppen släppa sina nyheter till Bookbeat? Inte så sannolikt. Då skulle de plötsligt framstå som bad guys. Så det är nog bara att försöka få igång förhandlingarna igen.
Kommer det att synas en effekt hos Bookbeat i form av Camilla Läckberg-fans som kastar sig från Storytel till dem för att åtminstone prova tjänsten i fjorton dagar för att hinna lyssna på den boken? Och kommer de då att lyckas konvertera dessa tusentals (?) ljudboksälskare att stanna kvar och säga upp Storytel?
Eller kommer Storytelkunderna bara att rycka på axlarna och leta vidare efter nästa bok eftersom de egentligen har noll koll på vilka författare eller titlar som är utgivna av Bonnierförlag? Kanske gynnar det andra ljudboksförlag. I alla fall kortsiktigt.
Hajrevet, eller ljudboksrevet. Vem är störst och vem har de vassaste tänderna? Det här är den lokala varianten på kampen mellan Netflix och Disney (eller något av de andra stora film- och tv-bolagen).
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
