Är det vi som styr mobiltelefonen, eller är det den som styr oss? Anders Hansen gör en djupdykning i vårt digitala tidevarv och reder ut begreppen – väsentlig läsning för alla som jobbar vid en dator, äger en mobil eller registrerat ett konto på Facebook.
Skärmhjärnan
Författare: Anders Hansen
Förlag: Bonnier Fakta
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
Är det så att samtiden är osynlig för de som lever i den? Kan vi verkligen gå från dag till dag utan att få syn på oss själva och våra beteenden? Ja, kanske. För hur ska vi annars förklara den digitala kramp som tycks ha lamslagit oss allihop, där vi går med begynnande gamnackar med blicken i telefonen och där man titt som tätt ser medelålders bilförare stirra ner i sin mobil, samtidigt som de passerar övergångsstället vid en skola. Hur blev det så här, och varför, och är vi nu som civilisation på väg att gå under i den här internet-frossan?
Nå, så allvarligt kanske det inte hinner bli, men att förringa problemet ska nog inte heller göras. Det är väl bara att titta tillbaka på sin egen barndom och jämföra med hur dagens ungdomar lever – alltid tillgängliga, alltid med sociala medier nära, och alltid uppkopplade till en ström av material som allt som oftast är designat för att locka till ännu mer interaktioner.
Jag känner mig som en gammal gubbtjuv när jag funderar på vad som hände när jag växte upp i lilla Jonstorp och en kompis inte var hemma när man ringde till deras fasta telefon. Nähä, bara ut och leta då, tills man hittade polarna. Numera är man alltid nåbar via telefoner, som ses i allt yngre åldrar … och antagligen inte bara av godo.
Samtidigt är de flesta av oss helt beroende av våra digitala hjälpmedel – så var drar vi gränsen, mellan hälsosamt beteende och ohälsosamt beroende?
Det är här en bok som Skärmhjärnan kommer in, skriven av Anders Hansen. Som läkare vid Karolinska institutet, överläkare i psykiatri och civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm har han skrivit över 2000 artiklar om medicinsk forskning och läkemedel, och som författare kom genombrottet med Hjärnstark för ett par år sedan.
Och ja, det är intressant, vad han presenterar i Skärmhjärnan. Likväl djupt skrämmande. Faktum är att hela 40 procent av människorna omkring oss hellre blir av med rösten en hel dag, än tvingas vara utan sin mobiltelefon. Enligt statistik rör vi vid vår telefon cirka 2600 gånger per dygn och plockar upp den ungefär var tionde minut. Många kan inte ens klara natten utan att kolla av telefonen och ser till att ha den tillgänglig då också.
Frågan är hur vår hjärna klarar den här omställningen, eftersom den fortfarande är inställd på gångna tider? Hansen presenterar klokt och enkelt varför vi sugs in i de där virvlarna av information, och vad det är i vår urtidshjärna som gör att vi har svårt att värja oss mot länkbeten och liknande. Svaret är i många fall dopamin, som frigörs varje gång vi byter webbsida eller scrollar neråt på Facebook, i förhoppningen om att hitta något nytt. Om vi hittar något eller inte spelar liten roll – det är jakten som är det viktiga. Därför klickar vi också vidare, och vidare och vidare …
Vi får en guidad tur i våra vanligaste sociala medier och det är fascinerande att som läsare inse att man inte fått syn på de här sakerna tidigare – som om de inte fanns, eller än värre, som om de har vuxit ihop med oss och numera är att betrakta som livsstilsproblem. Via forskning gjord både i Sverige och utomlands sätter Hansen pricken över i:et och rensar upp i den digitala djungel vi varje dag möter i flera olika kanaler.
Facebook har så klart inte all skuld, men däremot är forskningen kring samma plattform stor och ganska tydlig i sina resultat: ju mer tid en människa tillbringar på sociala medier, desto mer olycklig är hen, oavsett studie. Ofta beror det på att vi lurar oss själva och tror att den kontakt vi får med människor online ska väga upp vår ensamhet i verkligheten. Men så fungerar det inte. Mer internet är lika med mer upplevd ensamhet. Resultatet därav kan blir rätt förödande, med tanke på att var tredje levande människa finns på Facebook … Samtidigt gör också den förhärligade bild vi ser av andra människor på nätet att vi ofta känner oss otillräckliga, och mindre värda.
Nu mår inte alla sämre av sociala medier, men en stor grupp människor gör det. Och de har svårt att värja sig. Mest utsatta? Våra barn, så klart, eftersom de inte väljer själva. Vad händer med dem, efter att ha växt upp vid en skärm? Forskningen spretar. Att det finns betydande risker är dock fastslaget, många gånger om.
Kanske är det talande för alltihop att Steve Jobs, denne gigant som förändrade världen och drev in den i ny, snabbare digital era, starkt begränsade internetåtkomsten för sina egna barn och vägrade låta dem använda mobiltelefoner dagligen. Inte heller iPads. Riskerna var, som han sa det, alldeles för stora. Han vägrade utsätta dem för det.
Och lika tydligt blir det i ett annat fall som Hansen tar upp. Man får ju lite kalla kårar när man inser att Chamath Palihapitiya, som var tidigare vice vd för Facebook, fler gånger öppet sagt att de kortsiktiga dopamindrivna feedbacklooparna som vi skapat förstör hur samhället fungerar. Men nej, han är inte ensam i sin kritik. En man som heter Justin Rosenstein har tagit bort Facebook-appen från sin egen telefon. Vem han är? Det var han som uppfann gilla-knappen på Facebook, och som nu är rädd för vad de psykologiska effekterna kommer att bli runt om i världen. Förutom ovanstående så har han blockerat sig själv från både Snapchat och Reddit. I en intervju liknar han sociala medier vid heroin, lika beroende och lika förödande för människor som ska försöka leva sina liv.
Hur det är för dig och mig kan bara vi själva svara på, och allt vad jag nämnt ur Hansens bok Skärmhjärnan är bara att skrapa på ytan. I själva verket går han ordentligt på djupet och kvarlämnar läsaren med både hopp och förtvivlan, och något som mest kan liknas vid en stor spegel framför oss alla: Vem vill vi vara, och är vi medvetna om vad all denna digitala stress gör med våra liv, våra barn, vår sömn, vårt välmående?
Att avsluta med ett citat av Justin Rosenstein känns nästan överflödigt, men här är det ändå, som han delgav det i The Guardian:
”Det är väldigt vanligt att människor utvecklar saker med väldigt goda intentioner, men att samma uppfinningar omedvetet har väldigt negativa konsekvenser.”
Och ett par rader längre ner:
”Och en av anledningarna till att vi måste prata om det här nu är att vi kanske är den sista generationen som kommer ihåg hur det var innan digitaliseringen kom över oss.”
True story, som man säger. Men kan vi slita oss från skärmen?
Nyfiken på nya boksläpp? Kolla in aktuella nya böcker!
Skärmhjärnan : hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda
- Förlag: Bonnier Fakta
- Format: Inbunden
- Språk: Svenska
- Utgiven: 2019-03-01
- ISBN: 9789174247961