Varför betalar folk mer för sport än för litteratur?

Böcker vs TV-hockey. Konkurrenter om både tid och plånbok. Frågan är om bokbranschen kan lära av hockeyn? Foto: Pixabay. Montage: Boktugg.

Är böcker för billiga? En relevant fråga i rea- och digitaliseringstider. Jämför man med vad folk är beredda att betala för att titta på sport är det definitivt så, skriver Boktuggs chefredaktör.

Jag älskar inte bara böcker, jag älskar sport också. Jag har till och med kombinerat intresset för sport och journalistik och sport och litteratur vid ett flertal tillfällen. Inledde min karriär som sportjournalist och har under några perioder varit chefredaktör för flera av Sveriges största sportmagasin (sett till upplaga) – Tidningen Tennis och Svensk Innebandy liksom några mer nischade: Pro Hockey, GOAL, FotbollMagasinet (som trots att det var Svenska Fotbollförbundets officiella organ hade en låg upplaga).

Idag har jag begränsat med tid att se lika mycket sport som när jag var yngre. Då kunde jag dessutom delvis göra det på arbetstid. Men jag försöker följa mina favoritlag Toronto Maple Leafs i NHL (hockey), Rögle i SHL (hockey) och FC Helsingborg i SSL (innebandy). Sedan följer jag med lite mer perifert i fotbollen.

Idag betalar jag 249 kr i månaden under säsongen för att kunna se SSL live via webb-tv. Osäker på om det är sju eller åtta månader jag betalar för. Jag har däremot inte något abonnemang för att se NHL och SHL utan det blir enstaka tillfällen när det råkar vara en frivisning (förra helgen var det Viasat Hockey fritt hos vår TV-leverantör och jag kunde bänka mig kl 01.05 natten mot lördag för att se NHL-hockey). I övrigt blir det mest textbaserade rapporter jag läser.

Men i veckan började jag snacka med en sportjournalist om vad det egentligen skulle kosta att följa NHL-hockeyn. Det finns inte pay per view, alltså möjlighet att betala för enstaka matcher och man kan inte heller välja att se enbart sitt eget favoritlags matcher. Grundserien i NHL är 80 matcher så det räcker mer än väl att enbart se sitt lag.

Viasats billigaste sportabonnemang med NHL-hockey kostar 399 kr/mån. Då har de bakat in tv-serier, fighting och barnserier på köpet. Vilket förmodligen ska göra det lättare att sälja in till resten av familjen? Man kan då nöja sig med att ha paketet under säsongen (oktober-juni) alltså nio månader blir 3591 kr.

Men om jag skulle vilja följa även den svenska SHL så finns inte den på Viasat utan då måste jag över till Cmore (som ingick i det tv-paket Bonniers har sålt till Telia). Det sportpaket som inkluderar SHL och HockeyAllsvenskan kostar 449 kr/mån (eller 349 kr om du binder dig i 12 månader). Här kan man räkna september-maj som säsong vilket innebär att det kostar 4188 kr med tolvmånaders och 4041 kr utan bindningstid (där kan man ju spara pengar genom att säga upp det när ditt lag åkt ur slutspelet). Även med Cmore får man annat än hockey i form av film, serier och tv-program och vissa tv-kanaler.

Men för den som faktiskt bara vill titta på hockey och följa NHL och SHL så blir årskostnaden 7632 kr eller 848 kr per månad under säsongen. Då har vi inte ens räknat in att eventuellt titta på någon match live på en arena – eller sportbar. Eller vilka bolag som har rättigheter till VM och OS om man vill följa landslaget. Men det kanske ska jämföras med att åka på Bokmässan eller gå på författarkvällar?

Plötsligt framstår litteratur som rena fyndet. Antag att jag skulle se alla NHL-matcher med mitt lag, ungefär tre timmar per match med försnack och pauser. Om de går hela vägen till final blir det högt räknat hundra matcher, alltså 300 timmar. Det är ungefär som 20 rejäla romaner för 380 kr styck eller att ha årsabonnemang på Storytel, Bookbeat OCH Nextory.

Snart är det allsvensk fotbollspremiär. Där är det Cmore som gäller för 449 kr/månad om man vill följa fotbollssäsongen som är några dagar längre än sex månader. Alltså 2694 kr för ett halvår. Även här, följer du bara ditt eget favoritlag så är det högt räknat två timmar per match, 30 omgångar ger 60 timmar. Vilket bara motsvarar 4-6 romaner som ljudbok eller för en snabbläsare kanske några till. Omräknat i böcker: sex romaner för 449 kr/st eller att ha mer än två ljudboksabonnemang.

Det för oss tillbaka till frågan: Är bokbranschen för dålig på att ta betalt? Eller är ett par hockey- och fotbollsmatcher helt enkelt så mycket mer spännande och underhållande än till och med den senaste Kepler att det går att ta mer betalt för det nöjet?

Eller går det inte att jämföra två underhållningsformer som sport och litteratur när det kommer till vad det kostar och vad det ger? Dessutom vill stora delar av både idrotts- och litteraturvärlden inte förknippas med etiketten underhållning då de ser sig som något betydligt större.

Men när böcker digitaliseras i allt högre grad är det nog denna typ av funderingar och jämförelser vi behöver göra. Tänka utanför boxen. Eller i detta fall utanför hockeyrinken och utanför boksidorna.

Samtidigt som slutspelet börjar i hockey och innebandy och biljettpriserna jackas upp så är det prova ljudbokstjänster fritt i 2-4 veckor och halva rea-priset i bokhandeln.

Förresten, varken Cmore eller Viasat erbjuder möjligheten att prova på ett sportabonnemang gratis. Inte ens en enda dag.

Stödprenumeration. Boktugg Mini (från 10,42 kr/mån) ger tillgång till vissa premiumartiklar.


Sölve Dahlgren

Sölve Dahlgren

Sölve Dahlgren är journalist sedan 30 år tillbaka och författare till mer än tio böcker. VD och chefredaktör för Boktugg.

solve@boktugg.se

Gör som ...

… och alla våra andra sponsorer som stöttar oss ekonomiskt. Vill ditt företag bli sponsor? Kontakta sales@boktugg.se för mer information. Privatpersoner och mindre företag som vill bidra swishar valfritt belopp till 123-483 18 71 (klicka här för QR-kod) eller med andra betalmedel.

Är jag inte välkommen längre

Lagom till han firar 30 år som svensk medborgare händer det som inte får hända. Expressen avslöjar hårresande uppgifter om att regeringens utredare kan föreslå ett totalförbud mot internationella adoptioner till Sverige.

Sten Velander med en ny humoristisk spänningsroman

Henry har accepterat att tiden som bårhusansvarig är över. Rastlösheten är påtaglig och han är redo för nya utmaningar i livet. Att hantera döda känns som en trygghet och då är valet av sysselsättning självklart.