Den nya Nobelpriskommittén möts av kritik. Hur ska Svenska Akademien undvika läckor när de fem externa ledamöterna bara sitter i två år? ”Det där är ett stort problem”, medger Akademiens ständiga sekreterare Anders Olsson.
Författaren Elise Karlsson, en av de 18 kvinnor som vittnade mot den så kallade kulturprofilen i Dagens Nyheters reportage, väckte säkerhetsfrågan offentligt på tisdagen.
Hon beskriver lösningen med den externa Nobelpriskommittén som ”ogenomtänkt och problematisk”, särskilt som Svenska Akademien redan tidigare har drabbats av läckor.
Möt författarna som är mästare på Cliffhangers – i Boktugg Spänning!
– Det är väldigt oklart hur de kommer att hantera att personerna i kommittén har tillgång till namnlistor även efter att de slutat. Även då kommer de ju att veta vilka som är nominerade sedan tidigare och en av dem är fortfarande förlagsanställd, säger hon till TT.
De externa ledamöterna är litteraturkritikerna Rebecka Kärde, Mikaela Blomqvist och Kristoffer Leandoer, författaren Gun-Britt Sundström samt kritikern och förlagsredaktören Henrik Petersen. Det är den sistnämnde som Elise Karlsson syftar på, Petersen har frilansat som redaktör på Modernista, men har inga uppdrag för förlaget under perioden då han sitter i Nobelpriskommittén.
Ständige sekreteraren Anders Olsson är medveten om riskerna, men menar att det är något Akademien får leva med.
– Det där är ett stort problem kring sekretess. Det får man bara lita på. Det är ett förtroende som man har när man går in i sådant här – och vi kan inte göra på något annat sätt. Det är samma sak med dem som nu har lämnat Akademien att de vet väldigt mycket som inte ska komma ut, helt enkelt, säger han.
TT: Men kan man lita på att människor håller tyst resten av livet, när de bara är kontrakterade för ett par år?
– Vi måste lita på det. Annars skulle inte vårt arbete fungera, helt enkelt. Det är det enkla svaret.
TT: En synpunkt är också att en av de här personerna i kommittén har kopplingar till ett bokförlag. Är det en extra problematisk fråga?
– Jag vet inte om det ska vara det. Det handlar väldigt mycket om integritet. Jag tror inte att det ska behöva vara det, men vi får ta upp alla tänkbara problem, svarar Anders Olsson.
Rättad: I en tidigare version av texten uppgavs en felaktig titel på Henrik Petersen.
Text: Sara Ullberg/TT
Anders Olsson om Nobelpriset
TT: Vad har Nobelkommittén för uppgift?
– Att utse pristagare, först två stycken i år och sedan en 2020, svarar Akademiens ständige sekreterare Anders Olsson.
TT: Det finns ingen kortlista som kommittén utgår från i år?
– Vi hade en kortlista förra året eftersom vi fortsatte vårt Nobelarbete som vanligt. Men eftersom vi sköt upp priset har vi lämnat den bakom oss och börjar från noll.
TT: Fanns det några tankar på att strunta i att dela ut 2018 års pris – många ser det som en viktig symbolhandling?
– Jag vet att det är så. Men det hade ju varit väldigt egendomligt. Vi hade kommit överens med Nobelstiftelsen om att skjuta upp priset – det var ett gemensamt beslut. Tanken fanns om att bara dela ut ett pris, men det skulle innebära att riva upp det tidigare beslutet – och varför då?
– Vi känner att vi har väldigt många fina kandidater och vill premiera den goda litteraturen och vi tyckte att det var väldigt synd att hoppa över ett år. Problemet med att se det som en symbolhandling är också att det är en nytillsatt kommitté som delar ut priset, det är inte fjolårets kommitté som gör det.
TT: Samtidigt sitter det ett antal ledamöter från Akademien även i denna kommitté, så det gamla är ju inte helt borta?
– Nej, det är klart att det finns ett minne. Men det är också en styrka i Nobelprisarbetet att det finns en kontinuitet i arbetet. Vi kan hela tiden hjälpa varandra och orientera oss bland kandidaterna. Väldigt många av dem återkommer år från år och det skulle vara väldigt tungt om man hade en helt ny kommitté.
Jobbar du i bokbranschen? Läs Analysbrevet och prenumerera!
