Gemensam nordisk satsning på digital bibliotekstjänst

I ett samarbete mellan Sverige, Norge och Danmark ska tjänsten Världens bibliotek erbjuda eböcker och ljudböcker på en mängd olika immigrantspråk.

Tre nationalbibliotek i Sverige, Norge och Danmark initierade för ett par år sedan idén om ett gemensamt projekt för att tillgängliggöra digital litteratur på immigrantspråk. Mellan 2016 och 2018 bidrog Nordiska Ministerrådet med pengar för att utveckla tjänsten Världens bibliotek. För ett drygt år sedan engagerades också Malmö stadsbibliotek i att utveckla den svenska delen av tjänsten tillsammans med Stockholms Stadsbibliotek och Kungliga biblioteket.

– Vi blev involverade i oktober 2017, berättar Andreas Ingefjord, sektionschef på kulturförvaltningen i Malmö stad. Det konstaterades då att Danmark låg i framkant, de hade kunnat bygga en fullvärdig tjänst för danska medborgare. Sverige och Norge låg lite i bakvattnet. Det finns en demo från Stockholms stadsbibliotek där vi i Malmö bjöds in i arbetet på grund av vår erfarenhet och kunnande kring kvalitetssäkring och användarstudier.

Under våren 2018 hjälpte Malmö till med att göra tester, och i november 2018 tilldelades de bidrag på 5,2 miljoner från Kulturrådet inom Stärkta bibliotek för att fortsätta utveckla Världens bibliotek.

– Vi kommer att arbeta skarpt med det här under hela 2019, säger Andreas Ingefjord. Dels genom att titta på det som finns, men också genom att användaranpassa och förbättra tjänsten. Sista redovisningen blir 2020.

Malmö kommer arbeta tillsammans med Stockholms stadsbibliotek och bygga vidare på demosajten.

– Tanken är att den ska se ganska liknande ut i alla tre länder. Det finns en teknisk basplattform som har utvecklats i Danmark, men vi behöver göra ett svenskt gränssnitt utefter bland annat vilka språk det finns behov och intresse av här.

Responsen bland användarna har än så länge varit mycket positiv och de som har testat tjänsten ser fram emot att få tag på strömmande litteratur, både eböcker och ljudböcker, på språk som arabiska, persiska, somaliska, tigrinska, bosniska och kroatiska.

Även vad gäller utbudet kommer Sverige fortsätta att jobba tillsammans med Danmark och Norge, vilket innebär att när litteratur köps in behövs licens för alla tre länder. Att köpa in e-medier på de här språken har visat sig inte alltid vara helt lätt.

– Därför har det också tillverkats medier direkt för den här plattformen, så till viss del handlar det även om produktion. En av de stora utmaningarna under året blir att få in mycket mer bra medier på sajten.

Under det kommande året kommer man att arbeta hårt med både teknisk utveckling av tjänsten och marknadsföring både mot användare och bibliotek.

– Vi måste ta fram någon form av handbok för att arbeta med och sprida den här tjänsten i olika kommuner. Lokalt i Malmö kan vi inte skapa en spridning i hela landet, vi är beroende av att andra bibliotek och skolor känner till det här.

Den stora begränsningen är emellertid tiden, hur långt hinner man på 12–13 månader? Hur projektet ska finansieras framöver är också ett stort frågetecken, som hänger mycket på hur Nationell biblioteksstrategi utvecklas och om det kommer att bli aktuellt med statlig finansiering för den här sortens tjänster.

– Det finns en hel bukett liknande projekt som Bibblix, Legimus och olika lärplattformer, och läget är ofta detsamma: det är projektfinansiering år för år som gäller. Men det har talats mer och mer de senaste två åren att det bör erbjudas nationell finansiering. Det är det enda sättet att garantera att sådana här tjänster fortsätter att utvecklas, säger Andreas Ingefjord.