Idag för 100 år sedan, den 17 december 1918, beslutade riksdagen om att införa allmän och lika rösträtt. Beslutet lade grunden för kvinnlig rösträtt, som blev verklighet tre år senare.
Idag är ingen vanlig dag, det är nämligen 100-årsdagen för en viktig politisk och demokratisk händelse i Sverige. Den 17 december 1918 beslutade den extrainkallade riksdagen att allmän och lika rösträtt skulle införas, ett beslut som lade grunden för de lagändringar som möjliggjorde rösträtt för kvinnor.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
Den 17 december 2018 utlyser riksdagen en tillfällig allmän flaggdag för att uppmärksamma beslutets 100-årsdag. Denna dag äras också med en plats i Boktuggs julkalender, då få saker är så viktiga att uppmärksamma som demokratins genombrott.
– Beslutet om rösträtt den 17 december 1918 är en viktig händelse för demokratins genombrott, men inte den enda. Vi ser demokratiseringen som en process och dess införande bör därmed även firas under kommande år, säger Torbjörn Nilsson, professor i historia vid Södertörns högskola, i ett pressmeddelande från KB.
Han ingår även i redaktionsrådet för webbplatsen Demokrati100.se vars syfte är att sprida kunskap om åren 1918–1921 när demokratin bröt igenom i Sverige.
– Beslutet den 17 december 1918 var viktigt också för kvinnornas politiska rösträtt. Men allt var inte klart i december 1918. Eftersom reformen krävde en grundlagsändring måste det tas beslut på två ordinarie riksdagar, 1919 och 1921, med val däremellan 1920. Därför anser vi att det är viktigt att se till alla delar i denna händelsekedja, säger Torbjörn Nilsson och hänvisar till flera punkter:
- Den informella uppgörelsen om parlamentarism mellan kungen och den tillträdande statsministern, liberalen Nils Edén, hösten 1917.
- Såväl den 17 december 1918 som riksdagsbesluten 1919 och 1921 med det följande höstvalet (första gången för kvinnor) är avgörande dagar.
- De första (fem) kvinnorna träder in som ledamöter i Riksdagen i januari 1922.
Vissa grupper stod utanför rösträtten även efter 1921: interner på fängelser (togs bort 1937), försörjda av fattigvården (1945) och omyndigförklarade (1989). Dessutom måste man vara folkbokförd i en kommun, vilket hindrade många samer och romer från att rösta. Detta började förändras först från slutet av 1950-talet.
För att knyta an till litteraturen var många författare engagerade i Rösträttsrörelsen, däribland Elin Wägner, Selma Lagerlöf, Frigga Carlberg, Else Kleen, Ellen Key och Lydia Wahlström.
Källor: Demokrati100.se och Wikipedia.
För den som vill läsa mer om införandet av allmän och lika rösträtt i Sverige släpps just idag (dagen till ära, får vi förmoda) boken Rösträttens århundrade : kampen, utvecklingen och framtiden för demokratin i Sverige.
Rösträttens århundrade : kampen, utvecklingen och framtiden för demokratin
- Förlag: Makadam förlag
- Format: Klotband
- Språk: Svenska
- Utgiven: 2018-12-17
- ISBN: 9789170612688
Idag släpps även flera andra nya titlar, bland annat …
Nyfiken på nya boksläpp? Kolla in aktuella nya böcker!
Sveket : en familjethriller
- Förlag: Begander
- Format: Inbunden
- Språk: Svenska
- Utgiven: 2018-12-17
- ISBN: 9789163979705
Boken om Bildjournalen :Sveriges största ungdomstidning 1954-1969
- Förlag: Premium Publishing
- Format: Inbunden
- Språk: Svenska
- Utgiven: 2018-12-17
- ISBN: 9789189136878
I verkligheten : om att ta emot livet som det blev
- Förlag: Gloria förlag
- Format: Inbunden
- Språk: Svenska
- Utgiven: 2018-12-17
- ISBN: 9789187615313
