Kjell Espmark får årets Sorescupris av Rumänska kulturinstitutet i Stockholm. Juryn lyfter fram ett författarskap som ”ständigt befinner sig i vital utveckling”. Hans nya dikter handlar om ”det sista kapitlet”.
Författaren, poeten och den avhoppade akademiledamoten Kjell Espmark har arbetat med litteratur i mer än 50 år. Juryn framhåller att han hela tiden med ”intellektuell och stilistisk skärpa outtröttligt skrivit om människolivets centrala frågor, tillvarons irrationella mångfald och längtan efter kunskap om sig själv och världen”.
I vår kommer hans nya diktsamling Kvällens frihet (Norstedts) som handlar om hur olika konstnärer ändrat språk och uttryck i slutet av sina liv.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
– Det är ett antal konstnärsporträtt från Beethoven till Nelly Sachs, som studerar hur olika konstnärer tacklar problemet med att skriva sitt slutkapitel. Det ansluter till en diskussion som förts intensivt med inlägg av Theodor Adorno, Edward Said med flera som talar om den sena stilen som en avskalad vresig stil, säger Kjell Espmark.
– Det där har roat mig att se hur de här personerna skapar ett sent språk där man bryter med sitt tidigare och ibland även med sin tidigare publik.
TT: Tycker du själv att du håller på med det?
– Det tycker jag nog. Man går mer och mer i riktning mot ”det enda nödvändiga”. Man skalar bort tills bara det enda nödvändiga är kvar.
Under hösten har Kjell Espmark liksom Peter Englund och Sara Danius hjälpt till att rösta in nya ledamöter i Svenska Akademien vars arbete de lämnade i protest i april. Kjell Espmark vill dock fortfarande inte säga något om huruvida han har för avsikt att återvända till Akademien eller begära utträde.
– Vi deltar i uppbyggnaden och det är en öppen fråga tills vidare om vi ska gå tillbaka. Det får den närmaste framtiden utvisa. Flera viktiga steg har tagits under hösten, med nya inval, resolutionen som Akademien tog angående Frostenson och nu senast den nya Nobelkommittén, men det är en öppen fråga hur vi agerar.
TT: Vad avgör den?
– Jag vill inte ge fler kommentarer på den punkten.
Sorescupriset består av 45 000 kronor samt ett diplom. I årets jury ingår bland andra Jonas Ellerström och Anna Hallgren.
Fakta om Sorescupriset
Sorescupriset delas ut av Rumänska kulturinstitutet i Sverige. Det ges till en svensk författare som upplöser gränser och är uppkallat efter den rumänske poeten Marin Sorescu.
I fjol gick det till Madeleine Gustafsson och året dessförinnan till Kristoffer Leandoer.
Priset består av 45 000 kronor samt ett diplom.
Text: TT
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!