Storytel fick 1095 nya abonnenter varje dag under det tredje kvartalet – men förlorade samtidigt 690 Tkr varje dag. Samtidigt är bolaget lönsamt på fyra av femton marknader.
– För att sammanfatta, vi är inte längre beroende av den svenska marknaden för att generera tillväxt vilket dramatiskt minskar risken i vår streamingverksamhet, när det gäller en växande prenumerantbas, skriver Jonas Tellander i kvartalsrapporten.
Kvartalsrapporten för tredje kvartalet 2018 är intressant läsning eftersom det handlar om ett svenskt tillväxtbolag (enligt Deloitte det 25:e snabbast växande techbolaget i Sverige) där den svenska hemmamarknaden nu visar en ökning i antalet abonnenter för åttonde året i rad och som nu kommer att passera en miljard kronor i intäkter enbart från streaming.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
Lite siffror för Q3: streamingintäkter 280 Mkr (globalt) varav 136 Mkr (Sverige). Snittintäkt per användare/månad: 129 kr (globalt) – 135 kr (Sverige).
Storytel är redan lönsamt i Sverige. Det är man även i Danmark, Norge och redan efter sex månader på Island. Nu kommer inte den isländska marknaden att göra några större intryck på resultaträkningen, även om de skulle nå en penetration på 100 procent.
Rent ekonomiskt är det den globala expansionen som kostar pengar. När Storytel ger sig in i ett nytt land får man direkt kostnader för personal och kontor men framför allt för innehåll. I vissa länder finns det knappt något innehåll alls att jobba med. Det är lätt att glömma bort när den svenska marknaden översvämmas av både nya och gamla ljudböcker.
Det krävs en rejäl volym kunder för att generera ett positivt kassaflöde på en marknad. I kvartalsrapporten skriver Jonas Tellander ”att växa en marknad från 10 000 abonnenter till lönsamhet kräver investeringar i innehållsproduktion och marknadsföring”.
Exakt hur mycket den här utlandssatsningen kostade det tredje kvartalet framgår inte fullt ut men man kan få en fingervisning av det faktum att Sverige bidrog med drygt 40,1 Mkr (täckningsbidrag efter kostnader för innehåll och marknadsföring). Även Danmark och Norge ska ha bidragit med många miljoner.
Ändå blir alltså resultatet för det tredje kvartalet en förlust på 62 Mkr, vilket gör att årets förlust efter tre kvartal är uppe i 178 Mkr (efter skatt). Detta förklarar behovet av sommarens riktade nyemission på 500 Mkr.
Men Storytel visar alltså fantastiskt starka siffror totalt då de adderade nästan 100 000 nya abonnenter (99 700) under kvartalet, en ökning med 43 procent jämfört med samma kvartal förra året. Det är 1095 nya abonnenter varje dag. Av dessa värvades 21 500 i Sverige. Även om det är bra så visar det att tillväxten för Storytel inte längre finns i Sverige.
Storytel missar (troligen) målet på 800 000 kunder totalt i världen före årsskiftet, bolaget gissar själva att de stannar på 780 000-790 000 abonnenter. Julen har inte tidigare varit den starkaste försäljningsperioden och inte ens nya Storytel Reader lär ändra på det. När det gäller försäljningen av läsplattan ges inga mer siffror utöver att de gjorde en framgångsrik kampanj i samband med Bokmässan i Göteborg då de sålde 1 000 Reader-plattor på en enda vecka.
För första gången skriver Storytel lite om storleken på de utländska marknaderna. De finns nu på 15 marknader. Av kvartalsrapporten framgår att fem av dessa har färre än 10 000 abonnenter, vilket inte är så märkligt eftersom vissa av dem knappt kommit igång. På tre marknader har man mellan 10 000 och 25 000 abonnenter, tre ligger i spannet 25 000 till 50 000. Slutligen är det fyra marknader som passerat 50 000 abonnenter vilket man kan förmoda är den punkt då ett land kan bli lönsamt.
Storytel skriver inget om vilka länder som befinner sig var men förutom Sverige är Danmark definitivt över 50K-gränsen. Kanske även Norge och Nederländerna. På den danska marknaden är Storytel fortfarande uppdelat i två tjänster: Mofibo (som köptes 2016) och Storytel.
– Vår danska streamingverksamhet fortsätter att leverera en mycket imponerande tillväxt och lönsamhet under våra två danska varumärken. Nästa år planerar vi att påbörja infasningen av Mofibo i Storytels plattform och varumärke. Vi anser att detta är ett nödvändigt steg att ta för att optimera utveckling och brandinginvesteringar de kommande åren på den danska marknaden, skriver Jonas Tellander i rapporten.
Frågan är även hur länge till Storytel kommer att fortsätta redovisa Sverige separat i sina rapporter. Tidigare var det motiverat eftersom den svenska marknaden bar de övriga och var ett sätt att visa upp tillväxten gentemot investerare. Men efter det tredje kvartalet har Storytel nu fler kunder utanför Sverige (384 700 jämfört med 336 200) och den svenska tillväxten saktar in. I sin prognos för fjärde kvartalet räknar Storytel bara med 4 800 nya kunder i Sverige.
Storytel kommer att lansera sitt familjeabonnemang före jul, avslöjar de i samband med rapporten. Kanske kan detta ge en boost så att de överträffar prognosen eller så ser man faktiskt resultat av hårdare konkurrens från Bookbeat och Nextory. Nu tänker ju dessutom Bokus Play ge sig in i matchen.
Samtidigt ska man inte glömma att enbart de svenska streamingintäkterna i år kommer att landa på över en halv miljard kronor (520 Mkr enligt prognosen).
Just det, Storytels printverksamhet fortsätter att leverera bra ekonomiska resultat. Under tredje kvartalet omsatte Publishing 116 Mkr och bidrog med 40 Mkr (efter kostnader för tryck, distribution, försäljning och marknadsföring). Köpet av Printz Publishing kommer att synas på fjärde kvartalet – och som alla vet har julhandeln ett starkt inflytande på årets resultat när vi talar om pappersböckerna som ändå står för sådär 75 procent av intäkterna även för Norstedts förlagsgrupp.
Det kan behövas eftersom personalkostnaderna skjuter i höjden. Den digitala delen av verksamheten har växt från 30 till 300 personer på bara tre år, vilket skapat stora utmaningar för organisationen som nu är en global verksamhet med 17 landsteam.
Det lär inte avstanna. Storytel räknar med att lansera sin tjänst på minst sex marknader under 2019. Insatserna ökar – liksom möjligheterna.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
