SKL stoppar Overdrive under utredning – kaos kring ebokslutlåning

Frågetecknen kring SKL:s upphandling och ramavtal med amerikanska Overdrive har varit många. Efter konkurrenten Axiell Medias debattartikel har nu SKL tillfälligt stoppat avrop under utredning av anklagelser om avtalsbrott.

“SKI [SKL Kommentus Inköpscentral] har beslutat att införa ett tillfälligt avropsstopp för OverDrive för ramavtalet E-litteratur 2017. Avropsstoppet träder i kraft den 17 oktober 2018. Avropsstoppet innebär att vi för tillfället tar bort OverDrives ramavtal ur vår avtalsdatabas. OverDrive kan då inte ta emot avrop för ramavtalet E-litteratur 2017. Eftersom OverDrive är ensam leverantör på E-litteratur 2017 går det för närvarande inte att beställa på detta avtal. Vi återkommer så fort vi har ny information”, skriver SKL Kommentus på sin hemsida.

Orsaken till stoppen är att de “har underrättats om att OverDrive eventuellt saknar underliggande avtal för att leverera de titlar som de lovat. Nu undersöker vi om det finns grund för påståendet. Avropsstoppet gäller tills vi har fått styrkt av OverDrive att de kan leverera enligt ramavtalsvillkoren.”

Det har varit många turer och oklarheter kring den upphandling av E-litteratur 2017 som genomförts av SKL Kommentus Inköpscentral. Först fick den kritik för att ha varit upplagd på ett sätt som gjorde att bara en enda leverantör kunde leva upp till kraven: Axiell Media (fd Elib).

Men amerikanska Overdrive lyckades ändå mot alla odds leverera ett vinnande bud och fick ramavtalet. Därefter har osäkerheten varit total, framför allt kring vad som gäller för biblioteken. Får de lov att inhandla eböcker från Axiell Media överhuvudtaget efter 1 oktober? Får de lov att köpa eböcker för utlåning av titlar som saknas i Overdrives utbud?

Den förlorande konkurrenten Axiell Media surnade till rejält när de fick se listan på de svenska titlar som Overdrive hade lämnat in i samband med upphandlingen då de kontaktade flera förlag på listan som hävdade att de inte alls hade avtal med Overdrive. Eva Houltzén, vd för Axiell Media, skrev därför en debattartikel som publicerades på SvB och Axiell Medias blogg för en dryg vecka sedan där de anklagade Overdrive för fult spel:

“Vi får låta upphandlande SKI avgöra hur man vill agera, men redan att svara på anbudet utan avtal med förlag ser vi som affärsmässigt ytterst tveksamt visavi både förlagsrätt och LOU. Inför att Axiell Media lämnade anbud talade vi med många förlag för att säkerställa vår möjlighet att leverera utifrån kraven. Prisbilden sågs som besvärande låg av förlagen. Vinnande anbuds pris är drastiskt lägre.

När ett bibliotek väljer att ropa av det frivilliga ramavtalet, är de alltså garanterade ett fast pris per lån. Inga andra priser kan erbjudas för titlar inom genren Barnlitteratur, Skönlitteratur eller Facklitteratur. Priserna gäller enligt ramavtalet även för alla tillkommande titlar i leverantörens utbud. Endast titlar utanför dessa kategorier kan erbjudas till andra priser. Det blir inte så många.

Vilka slutsatser och åtgärder som nu behöver vidtas får juridiken och SKI visa – men helt klart är att amerikanska Overdrive spelar ett högt spel. Svenska förlag och bibliotek är i behov av långsiktigt och ekonomiskt hållbara lösningar, och som också ger låntagarna en jämställd tillgång till digital litteratur.”

Björn Waller skrev nyligen ett längre blogginlägg om just Overdrive-avtalet och alla de frågetecken som fanns kring ramavtalet redan innan gårdagens besked om stoppet. Där lyfte han fram två osäkerhetsmoment:

• Bibliotek måste inte ansluta sig till ramavtalet, men om de gör det verkar Overdrive i praktiken bli monopolister för dem – man får alltså enligt LOU inte t ex avropa vissa böcker från ramavtalet och hämta andra från Elib eller annan leverantör. Huruvida detta gäller bara böcker som ingår i ramavtalet, eller alla digitala böcker överhuvudtaget, behöver få ett tydligt svar.
• Vad som händer med den andra prismodellen, ”one copy, one user” – alltså att biblioteken köper e-böcker som om de vore pappersböcker, med förskottsbetalning för 26 eller 52 lån (”Inget bibliotek köper in en bok som de tror lånas ut färre än 26 gånger!” – Overdrive), och köfunktion om boken är ”utlånad”. Overdrive var väldigt bestämda med att den modellen är den vi bör använda, medan SKL lika bestämt hävdar att den inte ingår i ramavtalet.

Och kanske framför allt detta:

Hur biblioteken kan ta in svenska titlar som inte ingår i de 13 000 – dvs, hur vi kan ta in nya böcker som våra besökare faktiskt efterfrågar. Om vi inte ska finna oss i mångåriga karensperioder på digitala böcker (något som blir ett akut problem på ljudbokssidan nu när CD-boken oåterkalleligen dör) behövs tydliga svar om vilka prismodeller som kommer att gälla för nya böcker. Enligt SKL får dock inte Overdrive erbjuda titlar i andra modeller?! Vilket låter märkligt – det borde ju stå biblioteken fritt att träffa egna avtal runt tjänster som inte omfattas av ramavtalet?

För en utomstående bedömare så finns det mycket som pekar på att hela upphandlingen borde göras om och att man då faktiskt pratar med både bibliotek och förlag om utformningen av denna, inte enbart mellanhänderna. Ett viktigt mål borde också vara att inte ännu en gång skapa ett monopol på biblioteksmarknaden. Oavsett om det är Overdrive eller Axiell Media som vinner detta monopol innebär det stora nackdelar för förlag, bibliotek och låntagare.