Söndagstuggare: Eva Wilsson på typografikonferens

Formgivaren Eva Wilsson har besökt typografikonferensen Atypi och ger oss en inblick i vilka frågor som är mest aktuella inom typografi just nu och vart trenderna pekar.

Text: Eva Wilsson

Första dagen liknar vilken festival som helst. Jag håller hårt i mitt program och springer mellan två scener för att inte missa någon höjdpunkt. Vad ska jag se? ”Korean+Japanese on Google Fonts”, ”The German sharp S” eller ”Legibility research today”? I så fall kommer jag missa ”Adidas variable fonts” och ”The socio-political implications of punctuation in central Europe and China”. Ämnet typografi i det närmaste outtömligt.

Jag befinner mig i Antwerpen på typografikonferensen Atypi (Association Typographique Internationale). På Atypi möts årligen typsnittstecknare, programutvecklare, forskare och formgivare för att ta del av nyheter från alla delar av fältet. Detta är den 62:a konferensen i ordningen. De följande tre konferensdagarna blir föreläsningarna längre och alla hålls på samma scen i den vackra Arenberg-teatern. Jag sjunker djupt ner i en röd plyschfåtölj och efter ett tag utkristalliseras ett mönster med de mest aktuella frågorna inom typografi idag.

Variabla fonter

På Atypi-konferensen för två år sedan lanserades ett helt nytt typsnittsformat. Det var Apple, Microsoft, Google och Adobe som gemensamt hade utvecklat tekniken för ”variabla fonter” och sedan dess har formgivare världen över experimenterat med formatet. Enkelt beskrivet samlar variabla fonter ett typsnitts alla varianter i en enda fil. Istället för att du väljer mellan bestämda vikter som light, regular och bold är det glidande skalor mellan typsnittets ytterligheter. Du bestämmer alltså själv exakt vilken linjebredd bokstäverna ska ha, exakt hur mycket de ska luta, om de ska bli aningen bredare eller smalare och så vidare. Möjligheterna är oändliga.

Tekniken och entusiasmen finns, men hur ser det egentligen ut med behovet? Inom rörlig media har variabla fonter sin naturliga plats. En variabel font uppför sig lite som en animation, men väger mindre och är skalbar utan att förlora skärpa. På webben över huvud taget finns stora fördelar med att fontfilerna blir färre och lättare. Även visuella identiteter har en kreativ guldgruva i variabla fonter. Men inom bokformgivning? Det dröjer nog ett tag – när jag ska skicka till tryck vill jag hålla mig till typsnitt med beprövade och bestående inställningar som regular, italic och bold. Se exempel på variabla fonter här:  www.v-fonts.com (men var beredd på en besvikelse om du inte har uppdaterat din browser nyligen).

På väg mot digital kommunikation på alla skriftspråk

Långt ifrån alla världens språk har korrekta och fungerande digitala typsnitt. Många skriftspråk som saknar fortfarande en plats i Unicode, det digitala numreringssystem som ger varje tecken en speciell kod. Nu pågår initiativ för att utöka språkstödet ytterligare i Unicode, samt att se till att de representerade skriftspråken har bättre fungerande typsnitt. Ett steg framåt är utvecklandet av Kigelia, en vältecknad typsnittsfamilj som är framtagen direkt för mobilskärmen. I typsnittet ingår ett antal afrikanska skriftspråk som tidigare hade dåligt fungerande eller överdrivet förenklade bokstavsformer. Effekten det har på läskunnigheten att få ett kulturellt förankrat digitalt skriftspråk går inte att överskatta. Se mer på www.kigelia-font.com

Många olika skriftspråk samsas i ett och samma typsnitt

På samma tema fortsätter diskussionen om metoder för att designa typsnitt som innehåller flera olika skriftspråk. De koreanska typsnittstecknarna Sandoll visade på behovet av detta. I flerspråkiga magasin, böcker och skyltsystem används både koreanska tecken och latinska bokstäver i samma design. Där behöver de olika skriftspråken harmoniera och för att uppnå detta tecknar man nuförtiden typsnitt som rymmer många olika skriftspråk redan från början. Det som alla återkom till var att detta måste göras med respekt för de ingående språkens särart, för att hitta gemensamma formdetaljer som gör att typografin och informationen fungerar, utan att ett språk dikterar villkoren och de andra blir lidande. Du hittar fina flerspråkiga typsnitt på exempelvis www.sandoll.co.kr och www.rosettatype.com

Intresset för bly större än någonsin

Den sista kvällen avslutas med en keynote-föreläsning där två kvinnor från L’atelier du livre d’art vid Imprimerie National i Paris berättar om processen med att ta fram blytyper på traditionellt vis. De är något så unikt som två aktiva stämpelskärare. Tyvärr får de inte det gensvar som de förtjänar av publiken. Inte för att intresset saknas, tvärt om, vurmen för traditionella trycktekniker är större än någonsin. Men för konferensdeltagarna blir det den fjärde föreläsningen om processen med stämpelskärning. Minst lika många presentationer har varit vetenskapliga undersökningar kring de första blytyperna. Man har tittat på hur materialets fysiska begränsningar har gjort avtryck på bokstäverna. Dessa avtryck ser vi än idag, även om blyets tekniska begränsningar inte längre finns där. På samma sätt är det med alla skrivredskap och tekniker, de ger avtryck på bokstavsformerna som lever kvar efter att tekniken har blivit utbytt.

Samtidigt som vi ger oss hän med den responsiva och flödande typografin är intresset för tradition och ursprung stort. Det känns som ett sundhetstecken för branschen att det går att blicka framåt och bakåt på samma gång.

Om gästbloggaren

Eva Wilsson är prisbelönt grafisk formgivare och typografilärare. Eva driver även designstudion UlmajaWilsson, vars huvudsakliga inriktning är kvalitetsdriven bokdesign och varumärkesbyggande grafisk design. UlmajaWilsson ger även trendspaningar om bokdesign, typografi och produktion. www.ulmajawilsson.se