Erotik är hett i digitala format. Ett av de förlag som varit tidigt ute och har en stor utgivning är Hoi förlag som nu lanserar ett eget imprint för erotiken – Lusthuset.
Hoi Förlag lanserar nu sitt nya imprint Lusthuset Förlag som kommer att vara helt dedikerat till att ge ut erotisk litteratur för vuxna. Satsningen görs i första hand i e- och audioformat, en marknad som har utvecklats explosionsartat bara under det senaste året i takt med att allt fler prenumererar på streamingtjänster. Det har blivit lättare att läsa eller lyssna på erotik och Lusthuset vill gå i ledningen för utvecklingen av den svenska erotiska litteraturen, skriver förlaget i ett pressmeddelande.
– Vi vill helt enkelt ge läsaren mycket mer. Marknaden för erotisk litteratur går inte att mätta och vi har så mycket att erbjuda, därför valde vi att starta imprintet Lusthuset, säger Lars Rambe, vd för Hoi Förlag som idag är Sveriges största hybridförlag.
Stödprenumeration. Boktugg Mini (från 10,42 kr/mån) ger tillgång till vissa premiumartiklar.
Förlaget har haft flera listettor på streamingtjänsterna: Amalia Vildes novell Gränsland är Storytels mest nedladdade novell i genren någonsin, och serier som Sthlm by nite av Nina Parker, Pom pom parlour av Emma Nin och Sanna-serien av Amanda Tartt har redan laddats ner många tiotusentals gånger.
Det är fortfarande de digitala formaten som driver erotiksegmentet, kommer ni att göra något i pappersformat?
– Ja, Hoi publicerade en samlingsvolym i pocket skriven av Susanne Ahlenius nyligen – Sex nyanser av kärlek – och Lusthuset har planer på fler samlingsvolymer i pocketformat, säger Lars Rambe till Boktugg.
– Vi kommer arbeta långsiktigt med att publicera nya serier som kan hitta sina läsare. Därför söker vi också författare som vill bygga ett författarskap i eget namn, eller under pseudonym, och vill vara en viktig del av denna spännande utveckling. Att
skriva riktigt bra erotik är både svårt och mycket givande, och vi letar aktivt efter morgondagens stjärnor. Glädjande nog kan jag avslöja att vi redan förhandlar med författare etablerade i andra genrer som har blivit nyfikna på de möjligheter som vi
erbjuder.
Det är fortfarande väldigt många författare som skriver erotik under pseudonym, är det fortfarande tabu?
– Även om intresset för genren har ökat där den också accepteras som naturlig upplevs den fortfarande som privat. Därmed gäller det också författarna. Många är intresserade av att skriva erotik, betydligt färre är beredda att kalla sig erotikförfattare. Jag skulle också säga att det har blivit något av en kultur. Författaridentiteten kopplas här enbart till de berättelser som kommer ut under den specifika pseudonymen.
Hur påverkar det marknadsföringen av erotisk litteratur när författaren är anonym och inte syns på bild och intervjuer blir betydligt mer komplicerade?
– Vi fokuserar nästan helt och hållet på serierna och berättelserna. Jag tror att vi kommer att arbeta mera med författarna och deras pseudonymer framöver. Det blir mer naturligt när det finns fler alster som kommer från samma pseudonym och det blir mer meningsfullt att bygga upp en sådan författaridentitet. Men på det stora hela är det berättelserna som läsarna vill åt och därför ska de synas genom intresseväckande serier som har coola omslag. Ett genreförlag som Lusthuset kan också marknadsföra sin katalog mot läsarna på ett bra sätt, säger Lars Rambe.
Frågan är nu om Hoi Förlag kommer att introducera fler imprints för att skilja ut även andra delar av utgivningen. Förlaget har exempelvis ökat antalet barnböcker det senaste året.
– Det är svårt att säga ännu, men tanken har absolut slagit oss. Om den här satsningen faller väl ut så är det inte alls omöjligt. Med den stora och breda utgivning som Hoi har idag så ser jag det som en definitiv möjlighet.
Hur ser det ut totalt sett för Hoi Förlag med fördelningen mellan digital och fysisk bokförsäljning? Hur stor del är digitalt idag?
– I pengar står fortfarande fysisk bokförsäljning för den största delen. Det förändrar sig hela tiden, men jag uppskattar att vi har 60–70 procent av intäkterna från fysisk försäljning idag och det trots att vi idag ger ut mycket enbart i audio där det digitala formatet dominerar starkt. Om vi tittar på antal nerladdningar i förhållande till sålda fysiska böcker så är de digitala formaten redan störst idag.
I år ger Hoi Förlag ut runt 100 titlar i Sverige och drygt ett trettiotal i Danmark. I höst fyller Hoi åtta år. Förlaget har utvecklats mycket under de här åren och synen på hybridförlag har förändrats på marknaden.
– Det har varit en fantastisk utveckling tycker jag. I starten möttes vi av mycket skepsis och många förstod inte den avgörande skillnaden mellan Hoi och egenutgivarförlag. Jag uppfattar att idag är vår unika modell fullt ut accepterad i branschen och väldigt många författare både förstår och uppskattar fördelarna med författartillvända villkor där en kalkylerad och i förväg bestämd risk ger betydligt högre royalty och mer medinflytande än med traditionella villkor, säger Lars Rambe.
– Inte minst tror jag att våra författare uppskattar och har glädje av den författargemenskap vi erbjuder där författarna gör många saker tillsammans, lär av varandra och drar nytta av varandras nätverk. Det visar sig bland annat väldigt påtagligt nu på Bokmässan i Göteborg där vi är många författare som samlas.
Som en konsekvens av den fina utvecklingen har företaget också utvecklat sin organisation rejält på senare år.
– Vi är med i Svenska Förläggareföreningen och vi har kontor med anställda i både Stockholm och Helsingborg. Den digitala transformationen av verksamheten har gett oss helt nya verktyg för både effektiv produktion av böckerna och för den viktiga royaltyrapporteringen. Att knyta ytterligare kompetens till mitt team ser jag som den viktigaste frågan framöver, särskilt när vi nu satsar på att bli ett nordiskt förlag och erbjuda möjligheter för våra författare också utanför Sverige, säger Lars Rambe.
Transparens: Artikelförfattaren är en av medgrundarna till Hoi Förlag och fortfarande delägare i förlaget, däremot inte operativt aktiv i förlagets arbete.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!