Att laga en kokbok – drömmen blev verklighet för LSS-verksamheten Sesam

Författarna och kockarna som ligger bakom kokboken tillsammans med ledarna på Sesams dagliga verksamhet. Foto: Kristoffer Granath

Svårt att komma till skott? Läs historien om den dagliga verksamheten Sesams kokbok Habogänget – mat med flera mål så dunstar alla undanflykter för att inte göra slag i saken.

– Vi vill göra en kokbok. Hjälp, hur gör vi?

Det är två år sedan Habogänget från den dagliga verksamheten Sesam i Lund kom till kocken Brian Mårtensen på Fasangårdens matstudio med en bokidé. Den skulle handla om matlagning som grund till så mycket mer än bara ätande. Under flera år hade gänget märkt att samtal, samarbeten och självförtroende verkade växa när de befann sig kring grytor och grillar, och nu ville de dela med sig av sina gastronomiska äventyr till andra i en kokbok. Frågan var bara hur de skulle göra.

Genom att hålla fast vid sitt mål och bygga ett gediget nätverk kunde Habogänget den 20 augusti 2018 presentera sin nytryckta kokbok Habogänget – mat med flera mål på Skissernas Museum i Lund. Eller som Brian Mårtensen sa i sitt tal på releasefesten:

– Man kan ha pengar och hur mycket grejer som helst men utan engagemang så blir det inget.

Handgripliga råd och en svängdörr in till nätverket

Varje arbetsdag året runt lagar gänget från Sesam mat utomhus på Habo gård strax utanför Lomma. De är en del av den kommunala LSS-verksamheten som utgår från Lund och i dagsläget består Habogänget av cirka 17 deltagare utöver 6 personal. Sesams röda tråd har sedan starten varit matlagning och det har nu resulterat i en kokbok skapad om och med deltagarna på Sesam.

– Medan vi lagade mat ute på Habo såg vi vinsterna och samtalen som uppstod och började drömma om hur vi kunde använda matlagningen. Då kom vi på att det hade varit kul att göra en kokbok, säger Emelie Hansson som är stödpedagog på Sesam.

Deltagaren My Thorstensen och stödpedagogen Magnus vid releasefesten på Skissernas museum.
Foto: Sarah Perfekt

Kommunal LSS-verksamhet har visserligen ekonomiskt stöd från kommunen men inte i den omfattning som ett kokboksprojekt behöver. Målet var att göra en riktig kokbok både vad gäller innehåll och utformande, så gänget vände sig till Brian.

– Min känsla är att vi där släpptes in i ett nätverk som vi sedan har fortsatt att bygga på, säger Magnus Möller, stödpedagog på Sesam. När vi träffade Brian på första mötet så gav han oss en massa tips på hur vi skulle tänka och sa att han hade en perfekt fotograf för uppdraget, Kristoffer Granath. Sedan var det Kristoffer som med hjälp av Brian öppnade dörren till Atria som sponsrat ekonomiskt och med produkter.

– Vi har fått fondmedel som vi tillsammans med deltagarna sökt från Crafoordska stiftelsen också, lägger Emelie till.

Tidigt i arbetsprocessen gav Habogänget kokboken fem avgränsande ledord: enkelt, få ingredienser, inspirerande, våga och årstider. Ute på Habo fortsatte gängets kockar att laga mat och inne på Sesam i Lund satt en receptgrupp som också fungerade som en referensgrupp och som såg till att svåra ord och onödiga krusiduller sorterades bort.

– Medan vi jobbat har vi kommit på en beskrivning för det sätt vi arbetar på, säger Magnus. Det handlar om att våga ta bort vissa detaljer som små ord eftersom fler ramar ger fler fallgropar att trilla i och vi vill hjälpa deltagarna att lyckas. Utan groparna blir vägen till att lyckas mycket enklare.

– Den löpande texten har vi ändrat så att det ska vara lätt, säger Emelie. Vem sa egentligen att en hamburgare ska vara rund? Den kan ju se ut hur som helst.

Käpphästar och paragrafer

När pengafrågan var löst, och recepten utvalda hade gruppen en fotograferingsvecka ute på Habo tillsammans med Kristoffer. Formgivaren Tim Paulsson hade anslutits till det växande nätverket kring boken och när bilderna var tagna sattes inlaga och omslag. I samma andetag som allt var klart för tryck stötte gänget på patrull. Eftersom boken är finansierad med sponsring och fondmedel går eventuellt överskott på vinsten tillbaka till projektet. För att inte den summan skulle bli för stor ville kommunen begränsa första upplagan till bara 100 exemplar.

– För varje 100 skulle vi motivera vad de skulle användas till, säger Emelie. Sedan begränsade de oss i prissättningen av boken där vårt bud var att den skulle kosta dubbelt så mycket (200 kr, red. anm.). Det var jättehårt men vi tog ingen kamp om det, säger Emelie. Vi tog istället kamp om att vi inte fick lov att trycka så många böcker.

Gruppen fick stöd av Ingemar Holm från Publikt Entreprenörskap i hur de ska tänka i arbetet med kommunen och hur de ska skapa samarbete med dem. Efter några vändor hade de tillstånd att trycka en första upplaga om 1 000 böcker, böcker som får säljas för 100 kronor styck.

– Så det var bra, bekräftar Magnus.

Emelie Hansson är en av stödpedagogerna på Sesam som varit drivande i kokboksprojektet.
Foto: Sarah Perfekt

– Vi tror att kommunen fick en större förståelse för boken oss dess syfte, fortsätter Emelie. Och vi har lärt oss mycket under tiden och vet nu inför kommande projekt i vilken ordning vi ska göra saker.

Kokboken som möjlighet

Habogänget – mat med flera mål ger Sesams verksamhet ett helt nytt sätt att jobba. Just nu vilar de i den lätt euforiska känslan av att ha resultatet från senaste årens arbete i sin hand. Nästa steg blir att börja arbeta med boken utåt:

– Idag på releasen tror jag verkligen att deltagarna förstår att de har gjort en riktig kokbok, säger Emelie. Många kokböcker för målgruppen är av enklare variant och inte på riktigt utan kommunala receptkopior förpackade i plastfickor.

– Det här påverkar hur vi kan tänka i framtiden, fortsätter Magnus. Vi har gått från att gnata med pengarna till att hitta helt nya vägar att lyckas. Det går bara man har ett engagemang och vågar.

I höst ska gänget ta med sig kokboken på turné där den ska fungera som grundsten till en matlagningsworkshop på olika platser:

– Det kan vara boenden, hemkunskapen i skolan, äldreboenden, säger Emelie.

– Eller ledningsgruppen i kommunen, fyller Magnus på. Det här ska vara en arbetsbok våra deltagare ska prata om och laga mat från tillsammans med andra. Vi personal är bara med som ett stöd. Efter arbetet med att göra kokboken är alla så trygga i det här och vi tror stenhårt på vår idé.

Fr v: My Thorstensen, Patrik Webrant och Linn Sjöström signerar böcker vid releasen.
Foto: Sarah Perfekt

Deltagarna beslutar om framtiden

Nästa måndag väljer deltagarna aktivitet för kommande höst och vår. Förhoppningen är att det parallellt med workshoparbetet ska växa fram ännu en ny kokboksversion. Men eftersom deltagarna bestämmer vad de vill göra hänger det på vad de känner för – eller inte:

– Vi lever lite med kniven på strupen, skrattar Magnus. Sesam är brukarstyrt och det innebär att vi presenterar förslag på vad vi kan erbjuda – som kokboken – men om deltagarna inte väljer det så blir det inget. Så nu måste vi leverera något spännande för annars står vi där med ett fantastiskt koncept som ingen väljer. Vi har en helt ny idé för nästa bok som vi tror på men det är fortfarande lite hemligt. Det kommer mer om det i höst men vi väntar lite med att gå ut med det så att deltagarna väljer att arbeta med kokboken för att det är roligt att jobba med maten först och främst. Så kommer det som en bonus sedan.

Vill du veta mer om Habogängets kokbok eller workshops går det bra att kontakta dem. Det gör du på matmedfleramal@gmail.com.

Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!

Sarah Perfekt

Sarah Perfekt

Sarah Perfekt är frilansande fotograf sedan 2010 men är också verksam som skribent. Hon har sin bas på den skånska landsbygden.

sarah@boktugg.se

Gör som ...

… och alla våra andra sponsorer som stöttar oss ekonomiskt. Vill ditt företag bli sponsor? Kontakta sales@boktugg.se för mer information. Privatpersoner och mindre företag som vill bidra swishar valfritt belopp till 123-483 18 71 (klicka här för QR-kod) eller med andra betalmedel.

Sten Velander med en ny humoristisk spänningsroman

Henry har accepterat att tiden som bårhusansvarig är över. Rastlösheten är påtaglig och han är redo för nya utmaningar i livet. Att hantera döda känns som en trygghet och då är valet av sysselsättning självklart.