Specialavtalet mellan Storytel och Bonniers innebär att de får tillbaka fler kronor för varje investerad krona i dessa format än vi andra. Det säger sig själv att detta snedvrider konkurrensen och cementerar positionen för marknadsledaren, skriver Lars Rambe, vd för Hoi Förlag i ett debattinlägg.
Vi har tidigare skrivit om Bonniers avtal med Storytel som ger dem fast ersättning per lyssnad/läst bok när alla andra förlag får en lägre ersättning baserad på revenue share och i praktiken dubbelt så hög ersättning. Författarna gillar det inte, vilket Dag Öhrlund berättade i en intervju. Nu låter vi ett mindre förlag med stor audioutgivning ge sin syn på problematiken.
Storytel och Bonniers måste ta sitt ansvar!
Bokbranschen är under stark utveckling och allt mer ser vi hur betydelsen av de digitala formaten ökar. Streamingtjänsterna står idag för en stark och positiv försäljningstrend och Storytel har med sin spännande affärsmodell skapat nya förutsättningar för hur vi konsumerar litteratur. De förändringar vi ser anser jag är både nödvändiga och i grunden positiva.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
När Hoi Förlag startades var det med den uttryckliga ambitionen att vara med och utveckla förlagsbranschen och skapa nya möjligheter för författarna. Att utmana konservativa värderingar och arbetssätt i en bransch till stor del kontrollerad av ett litet fåtal stora aktörer var och är inte bara spännande utan också alldeles nödvändigt.
Även med den utveckling och diversifiering av tjänster och utbud inom det litterära området som vi nu ser är det tveklöst så att Bonnierförlagen fortsätter att ha en dominerande ställning. Det enda företag som idag kan utmana dem är just Storytel som ägare av Norstedts med flera förlag och med den streamingtjänst som har överlägset flest prenumeranter.
Att Storytel arbetar med en share revenue–modell där vi förlag är med och tar risken i utvecklingen av streamingtjänsten tillsammans med Storytel har varit ett ingående värde i och en förutsättning för hela överenskommelsen. Att den risken är ungefär densamma för alla ingående förlag har också varit utgångspunkten. Det har likaså betytt att när ersättningen per nedladdning successivt har sjunkit har detta betraktats som en del av marknadens utveckling och något som alla förlag har haft och har att förhålla sig till.
Nyheten att Bonniers har helt andra och mycket bättre villkor hos Storytel än andra förlag och inte heller stödjer den grundläggande share revenue-modellen väcker därför många frågor. I realiteten betyder upplägget att Sveriges alla mindre förlag som investerar i utgivning av de digitala formaten och satsar stora summor i audioproduktion subventionerar Bonniers intäkter från Storytels streamingtjänst. Bonniers får helt enkelt tillbaka fler kronor för varje investerad krona i dessa format än vi andra. Det säger sig själv att detta snedvrider konkurrensen och cementerar positionen för marknadsledaren.
Jag har all förståelse för att varje förlag vill förhandla så bra villkor som möjligt med varje återförsäljare och att det givetvis inkluderar Bonniers. Jag misstänker också att när överenskommelsen gjordes var Storytel fortfarande ett relativt oprövat kort och ett företag som verkligen behövde Bonniers titelbredd och innehåll för att bygga en attraktiv streamingtjänst. Men oavsett vad de ingående förutsättningarna var så anser jag att i dagens läge gör både Storytel och Bonniers svensk förlagsverksamhet och dess utveckling en stor otjänst genom ett sådant upplägg. När Storytel favoriserar Sveriges största förlag framför alla andra riskerar det att dämpa investeringsviljan hos andra förlag.
Idag finns det gott om genrer hos Storytel där Bonniers inte har de största bästsäljarna och där andra förlag liksom Hoi tar allt större marknadsandelar. Det leder till en mer dynamisk utgivning och fler förlag som vågar utmana de traditionella arbetssätten och satsa mer på de digitala formaten. Det ska vi vara rädda om.
Det är också viktigt att förlagen spelar med samma förutsättningar i förhållande till författarna. Så blir givetvis inte fallet när ersättningen blir helt olika för en nedladdad audiobok beroende på vilket förlag boken är utgiven på. Det är därför minst sagt rimligt att förvänta sig att de största aktörerna inte gör – eller upprätthåller – överenskommelser som rubbar förtroendet för det ersättningssystem som alla andra förlag har att förhålla sig till. Jag hoppas därför på självrättelse.
I grunden handlar det om ifall Bonniers ska vara en positiv del av – eller ett hinder för en bra utveckling av svensk förlagsbransch. Att ha en dominerande ställning förpliktigar.
Lars Rambe
VD Hoi Förlag
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
